Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Lundström, Vilhelm (filolog) - Lundström, Vilhelm (målare) - Lundström, Åge - Lunds universitet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
145
Lundström—Lunds universitet
146
Vilhelm Lundström: Porträtt av konstnärens syster,
1933. Privat ägo.
i övrigt ”Svenska språkets framtid” (1902), ”Sju
dikter” (1903), ”Svenska spånor” (2 bd, 1910—
13), ”Allsvenska linier” (1930). — Sedan 1901
g. m. Enni Wendell (1866—1935), som
1914—23 utgav tidn. Allsvensk samling. Jämte
maken utgav hon även en antologi, ”Svensk
läsebok för undervisningen i svenska språket vid
utländska univ.” (1923).
Lundström [lo’ns-], Vilhelm Henry, dansk
målare (1893—1950), studerade vid Teknisk skole
och vid Kunstakademiet i Köpenhamn 1912—15,
företog studieresor till Paris, Italien och
Syd-frankrike samt var 1923—32 bosatt i Cagnes. L.
var en tid medl. av gruppen De Fire och 1933—40
av Grönningen. Han blev 1944 prof, vid
Kunstakademiet. Efter ett naturalistiskt ungdomsmåleri
väckte L. skandal genom att 1918 utställa några
non-figurativa skulptomålerier, ”packlådetavlor”,
experiment i kubistisk anda. Från omkr. 1920
utvecklades L:s stil till en barockt frodig
expressionism, som emellertid snart följdes av en
radikal strävan efter absolut formgivning,
resulterande i starkt volymförenklade stilleben och
modellfigurer av klassisk renhet. I L:s
produktion märkas särsk. de 1935—38 utförda
mosaikerna i Frederiksbergs simhall med nästan klassiska
figurgrupper. Representerad bl. a. i Statens
museum for kunst, Nationalmuseum och Malmö
museum.
Lundström, Johan Åge, militär (f. 1890 8/e),
officer vid Livreg:s dragoner 1910, kapten vid
Generalstaben 1924, kapten vid flygvapnet 1926,
major 1932, överste 1937, generalmajor 1945;
av
sked 1946. L. genomgick flygförarutbildning
1925, var chef för Flygskolkåren 1932—36, för
Flygkrigsskolan (senare Krigsflygskolan) 1936
—43 och för 2:a flygeskadern 1943—46. Han
var under Palestina-kriget 1948 stabschef hos
Folke Bernadotte. L. har gjort sig känd som
en framstående ryttare och erövrade guld- och
silvermedalj i hästtävlingarna vid Olympiska
spelen i Antwerpen 1920 och guldmedalj i Paris
1924. Han har utg. ”Flygvapnets insatser under
det 2:a världskriget” (1941) och skrivit epilogen
till Folke Bernadotte, ”Till Jerusalem” (1950).
Lunds universitet. Redan Karl X Gustav
planlade att genom upprättandet av ett
universitet knyta de genom Roskildefreden 1658
tillkomna landskapen politiskt och kulturellt närmare till
Sverige. Ett förslag utarbetades av biskop P.
Winstrup men förverkligades ej förrän efter
Karl Gustavs död. Sedan frågan förevarit vid
riksdagen 1664, utfärdades 19 dec. 1666
stiftelsebrevet för L. Till univ. donerades Lunds
domkapitels betydande jordegendom att successivt
hemfalla. Univ., vars latinska namn är Academia
Carolina Conciliatrix, invigdes 28 jan. 1668. Till
en början funnos 4 teol., 2 jur., 2 med.
professorer och i filosofiska fakulteten 8. De nya
professorerna voro dels danskfödda, förflyttade från
domskola och gymnasium, dels tyskar och
svenskar. Detta orsakade ständiga tvister i konsistoriet
och mellan den tyskfödde prokanslern B. Oelreich
och biskop Winstrup. De ekonomiska
förhållandena voro till en början orediga och
studentantalet lågt. En europeiskt ryktbar lärare fick L. i
Samuel Pufendorf. Skånska kriget 1676—79
avbröt verksamheten, och först 1682 återupprättades
univ., särskilt tack vare biskop C. Hahn och
kanslern E. Lindschöld. Kapitelgodset hade emellertid
indragits till kronan. En kvarleva av
kapitelgodset och vissa tiondemedel anslogos, varjämte
sedan tillkommo andra medel. Karl XI upplät till
universitetsbyggnad Lundagårdshuset (numera
det s. k. Gamla biblioteket). Föreläsningar och
konsistorium höllos länge i domkyrkan och dess
kapell. Småningom ökades lärarantalet, men
univ:s utrustning förblev ända in på 1800-talet
av torftigaste slag. Univ:s återupprättande
leddes av Hahn, Papke, A. Stobæus och M.
Norde-man. Alla professorerna voro nu svenskar. Univ:s
verksamhet fick stor betydelse i första hand för
Skåne och dess grannprovinser samt övriga
Sydsverige. Krigsåren under Karl XII vållade
emellertid svårt avbräck. Univ:s främsta namn vid
denna tid var filosofen A. Rydelius (slutligen
biskop och prokansler). Senare tillkommo
juristen Nehrman-Ehrenstråhle, naturforskaren och
läkaren Kilian Stobæus och orientalisterna H.
Benzelius och J. Engeström. Univ:s utveckling
befordrades mycket av C. Gyllenborg som
kansler, och lärjungeantalet steg. Nya lärarplatser
inrättades, och grund lades till vetenskapliga
institutioner. Gyllenborgs efterföljare som
kanslerer verkade dock mindre för L., och en,
partidespoten Nils Palmstierna, i stället i hämmande
riktning. Vid 1760-talets början understeg
studentantalet 200; de flesta voro skåningar. Rykt-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
