Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Lunds domkyrka - Lundsgaard, Einar - Lunds privata elementarskola - Lunds stift - Lunds studentkårs kreditkassa - Lunds studentsångförening
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
141 Lundsgaard—Lunds studentsångförening 142
1860 inträdde H. Zettervall som
domkyrkoarkitekt; hela v. partiet blev nu ombyggt, tornen,
som redan urspr. varit något spensliga, fingo
en elegant men schablonmässig prägel,
huvudportalen ett föga originellt bågfält och bronsdörrar
av K. J. Dyfverman; högaltaret framflyttades
och fick en ny (likaledes schablonmässig)
skulpturprydnad. Valven fingo (på 1880-talet)
målningar, utförda av Svante Thulin. Den förnämsta
utsmyckningen under 1900-talet är den stora
mosaikmålningen i absiden av Joakim Skovgaard
(1927). Några vackra målade glasfönster i ö.
partiet utfördes 1930 av E. Vigeland. 1939
överflyttades övre delen av det zettervallska altaret
till Holmby kyrka, och den gamla altartavlan
sattes på nytt upp. Samma år inlades
värmeledning i kyrkans golv. — Närmaste vården om
domkyrkobyggnaden och domkyrkans hemman
utövas av ett domkyrkoråd, bestående av
domprosten (ordf.) och 4 led.: stadens borgmästare, en
led. utsedd av biskopen och länsstyrelsen, en av
univ. och en av domkyrkoförsamlingen.
Domkyrkan är Sveriges rikaste kyrka. Den äger,
förutom åtskilliga fastigheter (domkapitelhuset
m. fl.) i Lund, 130 särsk. för sig utarrenderade
hemman och lägenheter. — Litt.: C. G. Brunius,
”Nordens äldsta metropolitankyrka” (ny uppl.
1854); O. Rydbeck, ”L:s byggnadshistoria”
(1923), ”L.” (senaste uppl. 1939), ”Knut den
heliges Laurentiuskyrka” (1942); E. Wrangel, ”L:s
konsthistoria” (1923), ”Konstverk i L.” (s. å.),
”Korstolarna i L.” (1930); Th. Wåhlin, ”L:s
medeltida ur” (1936); Monica Rydbeck, ”Skånes
stenmästare före 1200” (s. å.); E. Lundberg i
”Byggnadskonsten i Sverige under medeltiden”,
3 (1940); ”L:s historia 1145—1945”, utg. av E.
Newman (2 bd, 1946); K. Gierow, ”L. i
litteraturen” (s. å.); E. Cinthio och B. Olsson, ”L.”
(1953)-
Lundsgaard [lo’nsgår], Einar, dansk
fysiolog (f. 1899), prof, vid Köpenhamns univ. 1934.
L. har bl. a. utfört undersökningar över
muskel-kontraktionens kemi och utg. bl. a. ”Lærebog i
fysiologi” (1926—27, 5:e uppl. 1948).
Lunds privata elementarskola grundades
1848, urspr. med uppgift att främja
realbildning-en. Från en anspråkslös början har skolan, som
1868 erhöll dimissionsrätt och sedan 1903
åtnjuter statsunderstöd, särsk. tack vare rektor J.
Strömbergs kraftfulla ledning (1898—1916)
utvecklats till en av våra största enskilda
läroanstalter, varifrån initiativet till åtskilliga
pedagogiska reformer utgått. Vid lärov., som sedan
gammalt har folkskolan till bottenskola, avlägges
realexamen (efter 3 år) och studentexamen (efter
5 år). Undervisning meddelas även i hebreiska,
ryska och spanska. Elevhem för mindre
bemedlade upprättades 1911. Sedan ht. 1931 mottagas
även kvinnliga elever. Läsåret 1946/47
inrättades för studiebegåvade ett 2-årigt gymnasium
med reducerad timplan. Skolan äges av
Föreningen L.; nuv. rektor är docenten, fil. dr N.
Kjell-man. — Litt.: J. Strömberg, ”Bidrag till L:s
historia” (1903); ”Minnesskrift vid L:s
75-års-fest” (1923); ”L. 1848—1948” (1948).
Lunds stift omfattar Skåne och Blekinge;
13,808,68 km2; 992,535 inv. (1952). L., som
är det folkrikaste av Sveriges stift, består
av följ. 25 kontrakt: Oxie, Skytts, Torna, Bara,
Vemmenhögs, Ljunits och Herrestads, Frosta,
Färs, Onsjö, Har jagers, Rönnebergs, Luggude n.,
Luggude s., Albo och Järrestads, Ingelstads, S.
Åsbo, N. Åsbo, Bjäre, V. Göinge, ö. Göinge,
Villands, Gärds, östra, Medelstads samt Listers
och Bräkne kontrakt. Stiftet har 439
församlingar, fördelade på 221 pastorat. — L., bildat
1060 och inom kort sammanslaget med Dalby
stift, omfattade därefter Skåne, Halland,
Blekinge och Bornholm. Omkr. 1100 blev det
ärkestift; under Lunds ärkebiskop lydde utom
Danmark även Sverige, Norge, Island, Grönland,
Färöarna och Rügen. Genom upprättandet av
Trondheims ärkestift 1152 och Uppsala ärkestift
1164 gick det mesta härav förlorat; dock var
Lunds ärkebiskop — visserligen ej obestritt —
hela medeltiden igenom primas över den svenska
kyrkan. Efter reformationen kallades stiftschefen
superintendent men återfick 1611 biskopstiteln.
1646 avskildes Halland och 1660 Bornholm. —
Litt.: L. Weibull, ”Den skånska kyrkans äldsta
historia” (i Hist. tidskr. för Skåneland, 5, 1914
—23); ”Lunds ärkestifts urkundsbok”, utg. av
L. Weibull (1900 ff.); ”Acta pontificum danica”
(7 bd, 1904—43); ”L:s herdaminne”, utg. av G.
Carlquist, Ser. 1 (1943), Ser. 2 (1948 ff.); ”L.
i ord och bild” (2 bd, 1947).
Lunds studentkårs kreditkassa bildades 1922
för att anskaffa studielån för studier vid Lunds
univ. Låneberättigad är varje vid Lunds univ.
inskriven student, som idkar och sedan 2 terminer
bedriver löftesrika studier vid univ. De
utestående lånen redovisades 31/i2 1952 med 12,5 mkr,
fördelade på 3,284 lån. L:s fonder, som vid 1 :a
verksamhetsårets slut uppgingo till c:a 95,000 kr,
redovisades med c:a 434,000 kr 31/i2 1952. L:s
utlåningsrörelse finansieras huvudsaki. genom lån
i sparbanker. Efter L:s mönster bildades 1930
i Uppsala och 1933 i Stockholm liknande
låne-kassor.
Lunds studentsångförening räknar sin
början från omkr. 1830. 1831 har kommit att gälla
som utgångspunkt för dess tideräkning. Ett
knappast mindre viktigt år i sångföreningens
historia är 1838, då Otto Lindblad blev anförare. Den
tid, då Lindblad ledde kören (1838—47), blev
en blomstringsperiod; den första
studentsångarfärd, som någonsin ägt rum i Sverige, företogs
1846. 1856 utsågs C. G. v. Sydow till ledare;
han tjänstgjorde som sådan till 1875. Hösten
1856 hölls i Köpenhamn den första
”Fælleskon-serten”, given gemensamt av Köpenhamns och
Lunds studentsångföreningar. Sydows
efterträdare blev sedermera adjunkten och musikläraren
vid Lunds katedralskola Henrik Möller (1875—
85). På hans tid fick L. egen lokal, invigd 1881,
då 50-årsjubileet firades. Efter några år med
växlande ledare utsågs Alfred Berg till anförare
1891; han verkade som sådan med ett par års
avbrott till 1925. Under Bergs ledning steg
körens anseende, och flera sångarfärder företogos,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
