Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Lund - Slaget vid Lund
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
111
Lund
112
skola startades 1848, dess byggnad vid ö.
Vallgatan togs i bruk vt. 1903. Ett fullständigt lärov.
för flickor, ”Lindebergska skolan”, nedlades vt.
1933, och i dess byggnad (uppförd 1914—16)
arbetar sedan dess Samrealskolan och
kommunala flickskolan. Folkskoleseminariet, det äldsta
i Sverige, upprättat 1838, har sedan 1919 en
modern byggnad vid Getingevägen. Det 1947
nyupp-rättade Sydsvenska socialinst. för utbildning av
socialvårdare arbetar i ”Wieselgrens minne”,
förut nykterhetsföreningarnas hus, vid Kiliansgatan.
Vid Sandgatan ligga Sydsvenska gymnastikinst.
samt Praktiska hushållsskolan, stiftad 1885, vid
Dalbyvägen Dövstumskolan (1871) för 3:e
döv-stumskoldistriktet. Möllevångshemmet, ö. om
Kävl inge vägen, är länets skola för bildbara
sin-nesslöa (1878). Vid Getingevägen ligger
Vårdanstalten i Lund för blinda med komplicerat lyte.
Räddningsinst. i Råby för gossar från Skåne
inrättades 1838 av friherre A. G. Gyllenkrok.
L. har flera ansenliga sjukhus förutom det
nämnda länslasarettet, ss. S:t Lars sjukhus för
sinnessjuka, vid Höjeå (1879), och Vipeholms
sjukhus för svårskötta sinnesslöa, utbyggt sedan
1920-talet vid Sandbyvägen. Vidare märkas
stadens sjukhem Mårtenslund vid Dalbyvägen,
Hemmet för kroniskt sjuka (Ribbingska sjukhemmet)
vid Karl XI:s-gatan, Malmöhus läns landstings
hem för kroniskt sjuka vid Margareta vägen samt
landstingets tandpoliklinik vid Grynmalaregatan.
L:s medeltida stadsplan är fortfarande i
huvudsak bevarad. De väsentligaste förändringarna äro,
att Kyrkogatans del mitt för domkyrkan öppnats
1702, L:a Kyrkogatan, som ledde från
Stortorget mot domkyrkans s. sida, försvunnit, när
Sydsvenska kredit ab:s hus byggdes 1913—15 (nuv.
Skånska banken), Nygatan, Bangatan och
Ban-torget utlagts på 1860-talet. ”Ripas äng” s.
om St. Tvärgatan blev planlagd och bebyggd på
1870-talet och blev ”Nya stan”, en lång tid även
behäftad med den talande benämningen ”Nöden”.
Mårtenstorget, anlagt 1840, fick på 1930-talet
genom Botulfsgatan förbindelse med Stortorget.
Ännu i början av 1900-talet voro de mestadels
smala och krokiga gatorna utanför affärsstråken
lugna om än ibland ohygieniska idyller, men
nyare byggnadsverksamhet och saneringar ha
förändrat bl. a. de förut så pittoreska S:t
Månsgatan och Grynmalaregatan, och moderniseringen
fortskrider. Akad. föreningen har uppfört två
studentbostadshus vid Tomegapsgatan (arkitekt
H. Westman), och flera äro planerade. Bristen
på studentrum har föranlett Värmlands nation att
bygga eget studentbostadshus vid St. Tvärgatan
(1949, arkitekt C.-O. Klingspor). Senare följde
Smålands och Kalmar nationshus. Göteborgs
nationshus, det s. k. ”Kållehus”, invigdes 1953.
Kvarteren vid Sölvegatan liksom Clemenstorget
och kvarteren n. därom utlades på 1890-talet, och
samtidigt, som en följd av industriens
frammarsch, uppväxte bebyggelse av förstadskaraktär
på ett stort antal vitt skilda ytterområden: St.
Månslyckan och Jutahusområdet,
Papegojelyc-kan, Kobjersvången, Sliparelyckan, Möllevången,
Smörlyckan och Galjevången, av vilka flera
än
nu icke vuxit samman med stadens övriga
bebyggelse. Huvudsakligen efter 1920 kom
bebyggelsen på Erikslund, Plantagelyckan,
Olshögsom-rådet, Stampelyckan, Klostergården och
Borgmästaregården (1939). ”Linnéstaden” vid Linnégatan
uppfördes 1945—48 (arkitekt H. Westman).
Lund har ett flertal vackra parker och
planteringar. Äldst är Lundagård. Därnäst kommer
Allhelgonaklostrets gamla område,
Helgonabac-ken, upplåten till allmän park av biskop Faxe
på 1820-talet. Bantorget utlades på 1860-talet.
Stadsparken innanför vallen planterades 1860 av
det då bildade Parkbolaget; området utanför
vallen utlades till park, sedan Fabriks- och
hantverksföreningen haft sin utställning där 1907. I
Stadsparken står ett monument över P. H. Ling
(av G. Nordborg 1939). Invid Stadsparken har
uppförts ett modernt badhus med simhall (1938,
arkitekt Tor Andersson; se bilder vid
Badanstalt), därbredvid en idrottshall (1941). I
ytterområdena ha talrika parker anlagts vid
genomförandet av nya stadsplaner; nämnas kan S:t
Jörgens park på ö., i vars gräsmatta lämningarna
av det medeltida sjukhuset för spetälska
markerats samt en minnessten upprests (1953). En
väldig grönyta bildar N. kyrkogården (äldsta delen
anlagd 1816) vid Getingevägen; vid
kyrkogårdens v. sida, mot Kävlingevägen, skall ett
kre-matorium förläggas.
1950 funnos 100 arbetsställen med sammanlagt
2,931 arb. Största företaget är ab. Åkerlund &
Rausings kartong- och förpackningsfabrik
(verksamheten i L. startad 1939, 800 anställda 1950).
Bland övriga industrier märkas ab. Rudelius &
Boklund, dotterföretag till ab. Separator,
tillverkning av mejeri- och tvättmaskiner (1897, 300
anställda), ab. Hugo Nordströms handskfabrik
(1876, 250 anställda), ab. C. O. Borgs söners
fabriker, ullspinneri, väveri, färgeri m. m.
(företaget grundat 1734, 230 anställda), ab. Nordiska
armatur fabrikernas fabrik (grundad 1889 av Carl
Holmberg, 220 anställda), Salanders fabriks ab.,
färgeri, ullspinneri och väveri (omkr. 1850, 196
anställda), J. P. Möllers handskfabrik (1854, 132
anställda), ab. Håkan Ohlssons boktryckeri
(1862, 95 anställda), Berlingska boktryckeriet
(i745> 75 anställda).
Som centrum för den bördiga Lundaslätten har
L. en icke obetydlig handel trots närheten till
storstaden Malmö. L. har också egen
tullkammare, inrättad 1895. Stadens gamla marknader
ha spelat ut sin roll och hållas ej vidare sedan
1949. — IL. utges Lunds Dagblad, startad
1775 som Lunds Weckoblad.
L. är indelat på 3 förs.: Domkyrkoförsaml.
(30,777 inv. 1952), S:t Peters klosters förs.
(3,581 inv.) och St. Råby förs. (317 inv.). S:t
Peters klosters förs, bildar tills, m. N.
Nöbbe-lövs förs, ett pastorat i Torna kontrakt. Till
Domkyrkoförs. höra domkyrkan och
Allhelgona-kyrkan; S:t Peters klosters förs, använder den
kvarstående gamla klosterkyrkan.
Slaget vid Lund. Under skånska kriget 1675—
79 ägde slaget vid L. rum V12 1676. Det
föregående manöverkriget hade på gr. av bristande
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
