Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Luleå - Luleå domsaga - Luleå luftvärnskår - Luleå stift - Luleå tingslag - Lule älv
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
99
Luleå—Lule älv
100
Luleå, stapel-, residens- och stiftsstad i
Norrbottens län, vid Lule älvs mynningsvik,
Lule-fjärden; 40,16 km2; 25,786 inv. (1953).
1621 erhöll L. sina första stadsprivilegier. L.
anlades urspr. vid Nederluleå kyrkby, nuv.
Gammelstad, 10 km n. v. om L. Gammelstad var
den gamla huvudorten för bygden och
marknadsplats. Emellertid var den nya stadens läge
ogynnsamt, då större fartyg ej kunde gå dit upp, utan
en omlastning av de varor, som skulle utskeppas,
måste ske på den plats, där L. nu ligger.
Därför flyttades staden dit 1649, men man hade
knappt börjat uppbygga den, förrän den
härjades av eldsvådor 1653 och 1657. Större delen
av inv. flyttade tillbaka till Gammelstad och
kunde endast genom regeringens ingripande förmås
att åter bosätta sig i L. Först sedan bottniska
handelstvånget upphävts på 1760-talet, kunde L.
börja utveckla sig till en handels- och
sjöfartsstad men var ännu vid 1800-talets början ganska
efterblivet. Något uppsving fick L. icke, förrän
det i slutet på 1880-talet blev utskeppningsort
för Gällivare malmfält. Vi 1933 överflyttades till
L. från Nederluleå kommun ett område med
2,189 inv. Ännu 1940 hade L. blott 13,948 inv.,
men sedan bl. a. det statliga Norrbottens
järnverk förlagts dit, har folkmängden ökats hastigt.
1904 blev L. biskopssäte. n/e 1887 inträffade en
stor eldsvåda, som härjade hela stadens centrum,
då även den gamla gråstenskyrkan, invigd 1790,
ödelädes, och L. kunde återuppbyggas efter större
och tidsenligare mått.
Storgatan är huvudgata. Vid denna ligger
Stadshuset, som bl. a. även inrymmer
Stadshotellet och Svenska handelsbankens avd.-kontor,
Riksbankshuset med telegraf- och
telefonstationen, Luleå folkbanks byggnad alldeles invid
Stadshuset och det planterade Rådhustorget (med
byst av Gustav II Adolf) samt längre
västerut läroverket (1908, arkitekt E. Lallerstedt,
ombyggt och väsentl. utvidgat 1946—49) och
Hermelinsparken med en 1917 rest byst av S. G.
Hermelin. I s. delen av parken ligger
Norrbottens museum (invigt 1936) med bl. a. en mycket
förnämlig saml. av lapska etnografica. V. om
Hermelinsparken ligga länsresidenset (från
1850-talet), landstatshuset (1895) och lasarettet. N. v.
hörnet av staden, Gültzauudden, disponeras av
Norrbottens läns hembygdsfören. (grundad 1886),
som där uppf. en del äldre byggnader från länet.
Från v. ändan av Repslagargatan finns färj
förbindelse övei till Bergnäset (och Piteå). 1950
påbörjades vid Bergnäset byggandet av en bro
(896 m lång), som beräknas vara färdig 1954.
Längst i ö., vid Skurholmsfjärden, ligga
järnvägsstationen, folkskoleseminariet, tekniska
gymnasiet, Luleå luftvärnskårs kaserner samt stora
moderna bostadskvarter. Mitt i staden reser sig
domkyrkan, uppförd i nygotik 1889—93. I s. ö.
ligger S v a r t ö n med Svartöstaden och
storartade anordningar för lagring och lastning
av malm från Gällivare malmfält (30,000 ton
malm kunna ilastas på 24 tim.) samt Norrbottens
järnverk. Svartöstaden håller på att utbyggas och
moderna bostäder uppföras för personalen vid
Norrbottens järnverk. Modern bebyggelse har
också växt fram i Skurholmsstaden och på
Malmudden närmare det egentliga L. L. har hamn
både n. och s. om stadens centrum samt på
Svartön, där järnverket ö. om den nuv.
malmlastningshamnen byggt ut en hamn för eget bruk
med en kaj längd av 498 m. Den sammanlagda
kaj längden är 3,400 m och djupet intill 9,1 m.
Tjuvholmssundet, huvudinloppet, är muddrat till
9,1 m. Ishinder föreligger från slutet av nov.
till mitten av maj, men med isbrytarhjälp kan
sjöfarten dock i regel upprätthållas från början
av maj till årets slut. Antalet ankomna och
avgångna fartyg uppgick 1950 till 1,964 om 3,8
mill. nettoton, därav 1,069 om 3,1 mill. ton i
utrikes fart. Huvudmassan av exporten består
av järnmalm, trävaror och pappersmassa.
Industrien omfattade 1950 43 arbetsställen med
sammanlagt 1,926 arb. De största företagen äro
en av Munksunds ab. ägd trämassefabrik vid
Karlshäll, SJ:s verkstäder i Notviken (1912, 400
arb.), Nya ab. Luleå varv & verkstäder (1887,
100 arb.) och Norrbottens järnverk (se d. o.).
L. har högre allm. lärov., kommunal flickskola,
folkskoleseminarium (samseminarium), tekniskt
gymnasium, centralbibi, och en lantbrukskemisk
kontrollstation; länslasarett och epidemisjukhus;
fångvårdsanstalt. L. är förläggningsort för Luleå
luftvärnskår (Lv 7), och till Kallax, 8 km s. v.
om L., är Norrbottens flygbaskår (F 21)
förlagd; Kallax är också L:s flyglats. I L. utgivas
2 dagliga tidn., Norrbottens-Kuriren och
Norrskensflamman. Rundradiostation. L. bildar ett
pastorat i Norrbottens s. kontrakt, Luleå stift.
— Litt.: B. Steckzén och H. Wennerström, ”L.
stads historia 1621—1921”, 1 (1921); A.
Nordberg, ”En gammal Norrbottensbygd.
Anteckningar till Luleå sockens historia” (2 bd, 1928); ”L.,
Piteå, Haparanda, Boden, Kiruna” (i ”Svenska
stadsmonografier”, 1949); ”Generalplan för L.
stad” (1950).
Luleå domsaga i Norrbottens län, under
Hovrätten för övre Norrland, omfattar Luleå
tingslag med tingsställen i Boden och Gammelstad samt
Jokkmokks tingslag med tingsställe i Jokkmokks
kyrkostad.
Luleå luftvärnskår, Lv 7, Luleå, uppsattes
jämlikt 1942 års försvarsbeslut.
Luleå stift omfattar Västerbottens och
Norrbottens län och är det till ytvidden största i
Sverige; 154,078,93 km2; 475,951 inv. (1952).
L. består av följ. 7 kontrakt: Västerbottens s.
och n., Norrbottens s. och n. samt Lappmarkens
första, andra och tredje kontrakt, vilka
tillsammans utgöra 64 församlingar, fördelade på 58
pastorat. — L. avskildes 1904 från Härnösands
stift.
Luleå tingslag i Norrbottens län omfattar
staden Boden samt kommunerna Nederluleå,
överluleå och Edefors. L. tillhör Luleå domsaga,
Bodens fögderi och Norrbottens s. kontrakt i
Luleå stift.
Lule älv genomflyter Norrbottens län från
trakten av Sulitelma till mynningen i Lulefjär-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
