Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Luftvärn, luftvärnsartilleri - Gruppering - Den framtida utvecklingen - Luftvärnets kadettskola - Luftvärnsartilleri - Luftvärnsbåt - Luftvärnsjagare, lv-jagare - Luftvärnskanon, luftvärnspjäs - Luftvärnskulspruta - Luftvärnsofficersskolan - Luftvärnsskjutning - Luftvärnsskjutskolan - Luftvävnad - Luftväxling - Luga - Lugano - Luganosjön - Lugansk - Lugdunum, Lugudunum - Lugeon, Maurice
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
91
Luftvärnets kadettskola—Lugeon
92
Lugano; t. h. Monte San Salvatore.
Batterierna uppställas därvid i en el. flera ringar
kring skyddsf öremålet el. området.
Den framtida utvecklingen av 1. torde gå mot
bl. a. den från marken styrda och måluppsökande
1 v-r a k e t e n. Med denna kan man vänta sig,
att flygplan på io—20 km avstånd skola kunna
bekämpas. Då varken vanligt 1. el. jaktflyg torde
ha några möjligheter att bekämpa fj är robotar
av den tyska typen V2, synes det enda möjliga
aktiva försvaret mot dessa vapen vara l.-raketen.
Betr, det konventionella 1. torde utvecklingen gå
mot 1) modernare radar och centralinstrument,
2) automatmekanismer för pjäser av alla
kalibrar, 3) maskinriktning och en allt längre
driven automatisering av sambandet mellan
instrument och pjäser samt 4)
underkalibre-ring av ammunitionen, medförande större
ut-gångshastigheter och kortare skjuttider.
Detta 1. torde därigenom bli i stånd att svara
för ett försvar inom 10,000 m avstånd,
l.-raketen utanför detta avstånd.
Luftvärnets kadettskola, se Kadettskolor.
Luftvärnsartilleri, se Luftvärn.
Luftvärnsbåt, luftvärnsbestyckad
landstig-ningsfarkost.
Luftvärnsjagare, 1 v-j a g a r e, sjökrigsv., se
Jagare.
Luftvärnskanon, 1 u f t v ä r n s p j ä s, se
Luftvärn.
Luftvärnskulspruta, se Luftvärn.
Luftvämsofficersskolan, se
Truppslagsoffi-cersskolor.
Luftvärnsskjutning, skjutning med
luftvärns-pjäser mot mål i luften. Målens stora hastigheter
och förmåga att snabbt ändra rörelsetillstånd
medge endast en begränsad tid för skjutningens
genomförande, varför i regel särskilda
instrument krävas för bestämning av målets läge och
rörelsetillstånd samt för framförpunktsberäkning.
Betr, dessa instrument och pjäsernas inriktning
se Höjdmätning 3) och Luftvärn.
För att erhålla verkan i målet fordras träff
el. brisad i detsamma el.
bri-sad i målets omedelbara
närhet. Om i förra fallet
granaten innehåller tillräckligt med
sprängladdning, förstöres
flygplanet. Vid mindre
kaliber, där
sprängladdningsvik-ten är liten, fordras i regel
flera träffar för att förstöra
flygplanet. Vid luftbrisader
erhålles splitterverkan mot
målet, om brisaden inträffar
tillräckligt nära. Då moderna
flygplan äro mycket
motståndskraftiga mot splitter
(frånsett motorerna) och då
brisadspridningen i banan
vid luftbrisadeld är relativt
stor, har utvecklingen gått
mot anslagsrör och zonrör.
En ökning av
träffsannolikheten och därmed eldverkan
kan påräknas genom införandet av underkalibrig
ammunition, som har kort skjuttid. För att under
de korta stridsmomenten hinna avge tillräckligt
många skott krävas dels pjäser med stor
eldhastighet, dels insats av tillräckligt många pjäser.
Luftvärnsskjutskolan (LvSS), som
organiserades jämlikt 1942 års försvarsbeslut, är förlagd
till Väddö. Den har till uppgift att meddela
undervisning (kurser) om luftvärnets eld och
taktiska användning samt om luftvärnets
utbild-ningsmetodik. Vid skolan utföras därjämte vissa
försök med materiel, ammunition och
skjutmetoder.
Luftvävnad, bot., se Aerenkym.
Luftväxling, se Ventilation.
Luga [io’ga], flod i Leningradområdet i n. v.
Ryssland, utmynnar i Finska viken. Längd 347
km.
Lugano [loga’nå], stad i schweiz. kant. Ticino,
på n. v. stranden av Luganosjön, vid S:t
Gott-hardsbanan; c:a 20,000 inv. L. ligger vackert
inbäddat i vingårdar och beskuggat av kastanj
e-och valnötsdungar. Den gamla staden har ett
typiskt italienskt utseende med arkader.
Klosterkyrkan har fresker av B. Luini. Tavelsaml. i
Villa Favorita. Vid L. Monte San Salvatore (915
m ö. h.) och Monte Bré (933 m) (bergbanor)
med storslagen utsikt.
Luganosjön [loga’nå-] {Lago Ceresio), sjö
inom Alpernas s. randzon, på gränsen mellan
Schweiz (kantonen Ticino) och Italien; 270 m
ö. h.; största djup 288 m. L. avrinner genom
Tresa till Lago Maggiore. På en 816 m lång
bank övergår Gotthardsbanan L.
Luga’nsk [io-], stad i Ukraina, se
Vorosjilov-grad.
Lugdünum, Lugudunum (gammalt
keltiskt ortnamn), lat. namn på flera städer, bl. a.
nuv. Leiden och Lyon.
Lugeon [ly^å’], Maurice Albert,
schweizisk geolog (f. 1870), 1898 prof, i geologi och
paleontologi vid univ. i Lausanne, framstående
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
