Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Luftpump - Luftrening - Luftrymd - Luftrör - Luftrörsinflammation, luftrörskatarr - Luftrötter - Luftsalpeter - Luftskalle - Luftskepp
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
77
Luftrening—Luftskepp
78
Fig. 3. Gaedes
roterande kvicksilverluftpump.
omväxlande sänkas och
höjas i kvicksilvret. En
kammare, som höjes ur
kvicksilvret, innehåller ett
torri-celliskt tomrum, vilket
för-bindes med recipienten. Då
kammaren sänkes, drives
luften ut i det fria.
Pumpen är brukbar, endast om
den kombineras med en
annan pump, en s. k. förpump,
som levererar ett
förvakuum på några mm
kvicksilver. Kvicksilverpumpar
ha numera huvudsaki.
historiskt intresse. — Artskild
från hittills behandlade
pumpar är m o 1 e k y 1 a r-
pumpen (Gaede) (fig. 4), vilken även den vid
användningen fordrar en förpump. En modern
molekylar-1. består av en slät skiva el. en
cylindrisk trumma, som roterar hastigt i ett cylindriskt
pumphus med ytterst litet mellanrum mellan
skivan, resp, trumman
och pumphusets
inre vägg. Genom
friktion föres
luften från recipienten
in i förvakum,
varvid den drives
fram i
spiralformi-ga spår, urtagna i
själva pumphuset.
Fördelen med
mo-lekylarpumpen är,
att den avlägsnar
alla gaser och
ångor, dock med
olika hastighet.
—
Vattenstrålpum-pens verknings-
princip återfinnes
hos ångstrål-
pumparna. De drivas vanl. med
kvicksilverånga, varvid man måste sörja för en
tillfredsställande kondensering av kvicksilverångan, sedan
den ryckt luft med sig vid utströmningen. —
Likartad i konstruktionen är
diffusions-pumpen (Gaede) (fig. 5).
Ångan strömmar här i ett rör,
som på ett ställe är försett med
några fina öppningar. Luften
dif-funderar in genom dessa och
bort-föres med ångan. Ångan härrör
från kvicksilver el. från oljor med
lågt ångtryck. Det är ofta svårt
att skilja diffusions- och
ångstrål-pumpar från varandra. I vanliga
fall utnyttjar man de båda till
grund för dessa liggande
principerna samtidigt.
Luftrening, metoder att
erhålla ren inandningsluft, spec. i
fabriker, kontors- och
samlingslokaler men även i bostäder. Som
Fig. 4. Molekylarpump enl.
Gaede-Holweck; spalten mellan
hus och trumma c:a 0,03 mm.
reningsorgan, särsk. då anordningar finnas för
recirkulation, användes en kombination av
”vattenfilter” (kammare, i vilken luften utsättes för
en dusch av kallt vatten) och luftfilter. En ringa
tillsats av förångad etylenglykol har visat sig ha
en påtaglig bakteriedödande verkan, varigenom
riskerna för förkylningssjukdomar minskas.
Luftrymd, se Luftkub.
Luftrör, anat., bronker (se d. o.).
Luftrörsinflammation, luftrörskatarr,
se Bronkit.
Luftrötter utgå från stamdelar ovan jord och
tränga alls icke el. först efter en betydlig
längdtillväxt ned i marken. De kunna vara k 1 ä 11
er-röt t e r (hos murgrönan m. fl.), sträv- el.
stödjerötter el. styltrötter. Jfr
Epi-fyter.
Luftsalpeter, handelsbenämning på
Norgesal-peter.
Luftskalle, populär benämning på metoden
att genom införande av luft i hjärnans hålrum
möjliggöra undersökning av dessa medelst
röntgen. Luften införes vanl. genom en kanyl i
nacken (s. k. s u b o c c i p i t a 1 p u n k t i o n) el. i
landryggen (lumbalpunktion), i vissa fall
genom en trepanationsöppning i kraniet (ven t r
i-kulografi). L. är ett värdefullt hjälpmedel
vid diagnostiken av hjärntumörer.
Luftskepp, en luftballong, framdriven med
maskinkraft och försedd med mekaniska
styranordningar. Ballongkroppen har, för att erhålla
litet luftmotstånd, en långsträckt form. Efter
sättet för bibehållande av ballonghöljet i utspänd
form indelas 1. i stela, halvstela och mjuka. Det
stela 1. består av en stomme av lättmetall,
överklädd med impregnerat tyg el. tunn plåt.
Det h a 1 v s t e 1 a systemet kännetecknas av en
efter l:s hela undersida löpande ”köl” av
fack-verkskonstruktion, vid vilken gondoler och
motorer upphängas. Vid det mjuka systemet hålles
ballonghöljet utspänt genom ett invändigt
övertryck. Detta åstadkommes genom en el. flera
s. k. ballonetter (luftsäckar), belägna innanför
höljet, vilka på ett el. annat sätt blåsas upp,
efter hand som trycket i ballongen genom
gasförlust el. temperatursänkning avtager. Såsom
ballonggas nyttjas väte el. helium. Helium är
tyngre än väte men har den viktiga fördelen
att vara obrännbart. Drivkraften levereras av
förbränningsmotorer, drivna medelst bensin,
råolja el. gas (blaugas). Motorerna äro försedda
med luftpropellrar. För stabilisering och styrning
äro 1. försedda med stabiliseringsplan, höjd- och
sidroder samt ballasttankar.
De första försöken med maskindriven, styrbar
luftballong utfördes 1852 av fransmannen H.
Gif-fard. 1864 lyckades fransmännen Ch. Renard och
A. C. Krebs med luftskeppet ”La France”
företaga en luftfärd, under vilken luftskeppet
återvände och landade på startplatsen. ”La France”
var försett med en elektrisk motor om 9 hk och
uppnådde en hastighet av 20 km/tim. Omkring
sekelskiftet ägde ytterligare utveckling rum,
förknippad med namnen D. Schwartz (Österrike),
Fig. 5.
Diffu-sionspump
enl.
Gaede-Volmer.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
