Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ludvika - Ludvika landskommun - Lueger, Karl
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
61
Ludvika landskommun—Lueger
62
moderna industriföretag.
1900 bildades Elektriska ab.
Magnet med ändamål att
tillv. och försälja elektriska
maskiner och elektr.
materiel. 1900—01 byggdes ett
kraftverk, där kronobruket
tidigare legat vid det 17,7 m
höga fallet i Ludvika ström.
Detta kraftverk förser staden
och trakten med ljus och
kraft. 1906 sammanslogs
Elektriska ab. Magnet med
Elektriska ab. Holmia i
Stockholm, varefter namnet
ändrades till Förenade och
vid en senare rekonstruktion
till Nya förenade elektriska
ab. Detta uppgick i sin tur
1916 i Allmänna svenska
elektriska ab. (Asea) i
Västerås, som nu äger L u d v
i-ka ver k en. 1901 blev L.
municipalsamhälle med 600—
700, 1915 köping med 2,991,
1919 stad med 3,737 inv. 1925
införlivades med L. det
omedelbart ö. om staden belägna
Marnäs municipalsamhälle,
som då hade 491 inv. 1952
funnos i L. 19 industriella
anläggningar med
sammanlagt 2,674 arb. L:s
näringsliv domineras helt och hållet
av Ludvikaverken, som har (1950) c:a 3,360
anställda och som är Aseas huvudfabrik för
tillverkning av transformatorer och
högspännings-apparater. Bland övriga industrier märkas ab.
Ludvika ångsåg (bolaget äges av Billeruds ab., c:a
60 anställda), Västerbergslagens kooperativa
bageri och en träimpregneringsfabrik (90 anställda).
Driften vid Hillängsgruvan (manganmalmsgruva)
nedlades 1950. L. har länslasarett och
epidemisjukhus, högre allmänt lärov. och hembygdsmuseum,
inrymt i en gammal bergsmansgård (Ludvika
gammelgård), belägen på sin ursprungliga plats i
den gamla byn Marnäs. L. är en ljus och i stort
sett välbyggd stad. Av äldre byggnader märkas
Godkänd för publicering i rikets allmänna kartverk 7/s 1953-
Ludvikaverkens kontorsbyggnad.
kyrkan av trä och med klockstapel (invigda 1752,
restaurerade 1910) samt Ludvika herrgård
(manbyggnaden uppförd i slutet av 1700-talet).
Stadshuset invigdes 1937 (arkitekt Cyrillus Johansson).
— L. lyder i judiciellt hänseende under landsrätt
(Västerbergslags domsaga, för vilken L. är
tingsställe) samt bildar jämte L. landskommun
Ludvika förs., som utgör ett pastorat i Norrbärke
kontrakt, Västerås stift. — Litt.: K. E.
Forss-lund, ”L. stad” (i ”Dalarna i ord och bild”, 10,
1923); C. A:son Sege, ”Ur Ludvikatraktens
historia” (1944).
Ludvika landskommun, i Västerbergslags
domsaga i Dalame, Kopparbergs län, n. och s.
om staden Ludvika och sjön Väsmans ö. del;
210,79 km2; 7,047 inv. (1952). L. ingår i Ludvika
förs. Vid statsbanelinj en Ludvika—Falun ligga
stations- och gruvsamhällena Håksberg (613
inv., 1951) och Gräsberg (724 inv.), vid
järnvägen Ludvika—Frövi stations- och
gruvsamhällena G o n ä s (571 inv.) och Blötberget (740
inv.). Förorter till Ludvika äro villasamhället
Lyckåker (1,528 inv.) i s. samt
gruvsamhällena I v i k e n och Ickorrbotten
(tillsammans 485 inv.) i n. v. S ö r v i k med
Brunnsvik har 745 inv. (1951). Ett flertal
järnmalmfält finnas i L.
Lueger [löGgar], Karl, österrikisk advokat
och politiker (1844—1910). L., som 1885 blev
deputerad i österrikiska riksrådet, började sin
politiska bana som demokrat, förkämpe för de
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
