Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Lope Félix de Vega Carpio (Lope de Vega) - Lopes, Craveiro - Lophius piscatorius - Lophobranchii - Lophodermium - Lophohelia - Lop-nor, Lob-nor - Loppcirkus - Loppfrö - Lopphavet - Loppis - Loppkräftor el. klyvfotingar - Loppor
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
3
Lopes—Loppor
4
oförklarligt nog, med ”stora armadan”;
hemkommen bosatte han sig en tid med makan i
Valencia. Sedan ”Belisa” 1595 avlidit i Toledo,
återvände L., benådad, till Madrid. 1598 gifte
sig L. med en förmögen slaktares dotter, med
vilken han hade sonen Carlos Félix, till vilken
han dedicerade ett av sina vackraste arbeten,
herderomanen ”Los pastores de Belén”. L. bodde
1604—10 i Toledo men återflyttade 1610 för alltid
till Madrid. Han producerade under denna tid
en ofantlig mängd skådespel. Familjesorger
tyngde dock hans liv. L. blev prästvigd 1614 men
fortsatte likafullt sina galanta äventyr. Mot slutet
av sitt liv drabbades L. av nya familjesorger och
ägnade sig allt ivrigare åt andakts- och
botövningar. In i det sista diktade han dock.
L:s alstringsförmåga och lätthet att skriva voro
underbara, och han torde ha varit en av alla
tiders mest produktiva författare. L. uppges ha
författat 1,800
”come-dias” och över 400
”autos”; även om
dessa siffror äro
överdrivna, känner man
till 637 av hans
skådespel och vet, att en
mängd förlorats.
Därtill kommer en massa
andra verk av skilda
slag. L. var den
egentlige skaparen av
”mantel- och värjstycket”
i tre ”jornadas” och
den på den spanska
scenen så högt
skat
tade komiska personen el gracioso. Bland mera
kända skådespel må nämnas ”Fuente Ovejuna”,
”El mej or alcalde el rey”, ”Peribånez y el
com-mendador de Ocana”, ”La estrella de Sevilla”,
”Los Tellos de Menéses”, ”El acero de Madrid”
(”Järnvattnet i Madrid”, 1907) m. fl. L:s
skådespel utmärka sig för outtömlig
uppfinningsförmåga, kvickhet, fyndighet och förtjusande
interiörer från det spanska lantlivet. Hans stil var
enkel och naturlig. Såsom lyriker, särskilt
balladdiktare, står han oöverträffad inom den
spanska litteraturen; på det episka området var han
däremot mindre lycklig. Bland L:s prosaarbeten
må nämnas herderomanen ”La Areadia” och den
självbiografiska romanen i dialogform ”La
Dorotea”. — Bland uppl. av L:s verk må nämnas
”Coleccion de las obras sueltas” i 21 bd (1776
—79), ”Comedias escogidas” och ”Poesias” (i
”Biblioteca de autores espanoles”, 24, 34, 41, 52
samt 16, 35, 36, 38), ”Teatro escogido”, utg. av
E. de Ochoa (1838). Av spanska akad. utgavs
1890—1914 en uppl. av L:s arb. i 15 bd. 7
dramer äro övers, till da. av E. Gigas (2 bd, 1917
—18, med förträfflig inledn.). — Litt.: Biogr.
av K. Vossler (1932).
Lopes [lå’pij], Craveiro, portugisisk
statsman (f. 1894), general. L. valdes till
Portugals president 1951.
Löphius piscatörius [-f-], zool., se Marulk.
Lophobra’nchii [-f-kii], se Tofsgälade fiskar.
Lophode’rmium [-f-], bot., se Skytte.
Lophohèlia [-f-], se Koralldjur, sp. 685.
Lop-nor, L o b-n o r, Tarimflodens
avlopps-lösa än dsjö i ö. delen av Tarimbäckenet i
Öst-turkestan. Nära dess n. v. ände låg under
Handynastien garnisonstaden Lou-lan. I förhistorisk
tid var sjön mycket större än nu, vilket
framgår av de väl utbildade strandlinjer, som omge
sjöbäckenet, samt den mäktiga saltskorpa, som
täcker fornsjöns botten med en areal av c:a
13,000 km2. — Litt.: M. A. Stein, ”Ruins of
desert Cathay” (2 bd, 1912), ”Innermost Asia”
(4 bd, 1928); N. Hörner, ”Resa till Lop” (1936);
S. Hedin, ”Den vandrande sjön” (1937).
Loppcirkus, marknadsnöje, förevisning av
”dresserade” loppor, som avvants från att hoppa
genom att hållas instängda i låga askar.
Loppfrö, bot., se Groblad.
Lopphavet, den närmast ön Loppa vid
gränsen mellan Troms och Finmark fylken, Norge,
belägna delen av Ishavet.
Loppis, fi. Loppi, kommun i Tavastehus län,
Finland; 598 km2; 9,200 inv., finsktalande.
Loppkräftor el. k 1 y v f 0 t i n g a r,
Cope’po-da, en ordn. bland kräftdjuren (se d. o.).
Kroppen är uppdelad i 16 täml. likformigt utbildade
segment. Av de två antennparen är det första
vanl. mycket stort och begagnas som simredskap.
ögat är hos de flesta stort och oparigt. Den
inre byggnaden är enkel. Gälar saknas nästan
alltid och hos många arter även hjärta. Äggen
bäras av honan i en el. två säckar vid basen av
stjärten. Ungarna kläckas på Naup Hus-stadiet.
Alla 1. äro mycket små och leva i plankton, varav
de utgöra en väsentlig del både i salt och sött
vatten. De spela därför en viktig roll som föda
åt planktonätande djur, bl. a. sill. Till de i
sötvatten allmänna 1. höra Cyclopidae med det
artrika släktet Cyclops. I havet förekommer fam.
Calanidae med släktet Calanus, valåt, som ingår
i bardvalarnas kost. Underordn. Parasitica
omfattar vanl. i huden och på gälarna av fiskar
parasiterande former (se Fisklöss), ofta med en
höggradigt förändrad kroppsbyggnad. Endast
honorna äro parasiter. Hannarna leva fritt el. sitta
starkt förkrympta (dvärghannar), fastklamrade
nära honans genitalöppning. Bland hithörande
former må nämnas Caligus-arter samt 1 e r n e
i-derna, med bl. a. Lernaea branchialis, som
parasiterar på gälarna särskilt hos torskfiskar, och
Lernaeocera esocina på gädda. Halvparasitiska
äro de underbart vackert iriserande Sapphirinidae,
vilkas honor leva i sjöpungar. Till 1. räknas
även de på fiskar parasiterande karplössen
(se d. o.).
Loppor, Aphani’ ptera, insektsordning,
omfattande i vissa avseenden högt specialiserade, i
andra mycket primitiva former, vilka som fullvuxna
leva ektoparasitiskt på däggdjur, vars blod de
suga. De äro starkt tillplattade från sidorna, ha
hoppben, ett litet huvud med stickande mundelar,
små korta, treledade antenner och små, ej
fasetterade ögon. De genomgå en fullständig
förvandling med larv- och puppstadium. Utvecklingen
tar 4—6 veckor, och larven, som ej är parasitisk
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
