Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Locke, John - Locke, William - Lockespindlar, helga högben - Locketorp - Lockhart, Bruce - Lockheed Aircraft Corp. - Lockne - Locknevi - Lockout
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
905
Locke—Lockout
906
ser ss. färger, värme, köld etc., vilka bero på
de yttre tingens inverkningar på sinnena.
Medvetandet mottager på passivt sätt de enkla
idéerna, som äro grundmaterialet för allt
medveten-hetsliv. De komplexa idéerna uppstå vid
medvetandets aktiva bearbetande av de enkla idéerna.
Medvetandet har huvudsaki. tre aktiva
funktioner: i) att sammansätta enkla idéer till komplexa,
2) att ställa idéer i förhållande till varandra, så
att man får en relationsuppfattning, 3) att
abstra-hera vissa sidor hos
idéerna, så att man
får abstrakta el.
allmänna idéer. Utifrån
dessa synpunkter
analyserar L. en del
viktiga föreställningar, t.
ex. om ting
(substanser), rum, tid, tal,
oändlighet, kraft,
orsak-verkan, identitet
och olikhet. I tredje
boken behandlas
språkets betydelse för
kunskapen. I fjärde
diskuteras begreppen
kunskap, sanning, existens, sannolikhet,
villfarelse, tro, förnuft etc. Den sinnliga
kunskapen giver blott sannolikhet, den intuitiva och
demonstrativa däremot visshet och nödvändighet.
Orsakssatsens giltighet inses intuitivt. — Som
rättsfilosof talade L. demokratiens sak i ”Two
treatises on government” (1690), där han
formulerar folkfrihetens grundprinciper. Flertalets
vilja skall vara lag, då det är det enda sätt,
varpå samfundet kan handla som en enhet. Den
lagstiftande myndigheten skall skiljas från den
utövande och den dömande. L:s rättsfilosofiska
tankar fingo stor betydelse på 1700-talet, t. ex.
för Rousseau och Montesquieu, och hans tankar
förverkligades i den nordamerikanska och den
franska revolutionen. L. är även känd som
frisinnad pedagog genom sina ”Thoughts on
educa-tion” (1693), som likaledes fingo betydelse för
Rousseau. Religionsfilosofiskt var L. anhängare
av en religiös rationalism men hävdade i övrigt
den religiösa friheten i ”Letter on toleration”. —
Litt.: J. Gibson, ”L:s theory of knowledge”
(1931); H. O. Christophersen, ”J. L. En
filosofis förberedelse og grunnleggelse” (1932); G.
Aspelin, ”J. L., tänkaren och upplysningsmannen”
0948).
Locke [lå’k], William John, engelsk
författare (1863—1930). Han skrev en mängd
lättlästa förströelseromaner (de flesta i sv.
övers.). L. debuterade 1895 och slog igenom
med ”The morals of Marcus Ordeyne” (1905)
samt ”The beloved vagabond” (1906), vilka båda
även i dramatiserad form vunnit stor framgång.
Lockespindlar, helga högben, se
Spindeldjur.
Locketorp, sn i Skaraborgs län, Vadsbo hd,
n. ö. om Skövde; 32,62 km2, 620 inv. (1952).
Slättbygd, uppodlad i n. och skogtäckt i s. 1,443
har åker. Kyrkan är från 1898. En äldre kyrka
brann 1894. Ingår i Värings och L:s pastorat i
Skara stift, S. Vadsbo kontrakt. Tillhör
storkommunen Binneberg.
Lockhart [lå’kat el. lå’khät], Robert
Hamil-ton B r u c e, engelsk diplomat och författare (f.
1887). L. gick i konsulatstjänst 1911, blev
vice-konsul i Moskva s. å., generalkonsul där 1915
—17, arresterades av bolsjevikerna 1918 men
utväxlades mot Litvinov s. å., blev handelssekr. vid
engelska legationen i Prag 1919, lämnade
statstjänsten 1922, idkade bankverksamhet i
Mellaneuropa 1922—28, gick över till journalistiken och
var anställd vid Evening Standard 1929—37, var
1939—40 och 1941—45 verkst. chef för Political
Warfare Executive, ett organ, som under
krigs-kabinettet skulle samordna och leda den engelska
propagandan under 2:a världskriget. L. har
skapat sig en internationellt beaktad ställning i
engelsk litteratur som politisk skribent och
memoar-förf. Han har utg. ”Memoirs of a British agent”
(1932; sv. övers. ”Som politisk agent”, 1933),
”Retreat from glory” (1934; sv. övers ”Farväl
till ära och härlighet”, s. å.), ”Return to
Ma-laya” (1936; sv. övers, s. å.), ”My Scottish youth”
(1937; sv. övers. 1938), ”Guns or butter?” (1938;
sv. övers, s. å.) och ”Comes the reckoning” (1947;
sv. övers. ”Nu kommer notan”, s. å.).
Lockheed Aircraft Corp. [lå’khid äGkräft
kåparéiVan], flygindustri i Burbank, Cal.,
U.S.A.. L. startades 1912 av bröderna Allan och
Malcolm Loughead och nådde sin största storlek
under 2:a världskriget. Produktionen under
krigsåren uppgick till c:a 20,000 flygplan, bland vilka
märkas jaktflygplan av typen P-38 ”Lightning”,
bombflygplan av typen ”Hudson” och
transportflygplan av typen ”Lodestar”. Efter 2:a
världskriget har L. bl. a. byggt det bekanta
trafikflygplanet ”Constellation” men även militära
typer, ss. transportflygplanet ”Constitution” och det
reaktionsdrivna jaktflygplanet P-80 B ”Shooting
Star”.
Lockne, sn i Jämtlands län, Jämtlands ö.
domsagas tingslag, kring den vackra Locknesj ön,
ö. om Storsjön; 205,80 km2; 1,947 inv. (1952).
I n. v. omgives Locknesj ön av bördiga bygder
och mjukt kuperad skogsmark (silurområdet), i
s. av bergsbranter och skogsplatåer
(Revsunds-granit). 1,746 har åker. Nuv. kyrkan uppf. 1791
—93. Ingår i Brunflo, Marieby och L. pastorat
i Härnösands stift, Östersunds kontrakt; tillhör
storkommunen Brunflo.
Locknevi, sn i Kalmar län, S. Tjusts hd, n. ö.
om Vimmerby; 174,04 km2, 1,399 inv. (1952).
Omfattar den odlade och välbebyggda sänkan
n. om sjön Yxern samt omgivande skogs- och
bergstrakter. 2,062 har åker. Egendom:
Tove-rum. Kyrka av gråsten från 1903 ersatte en
trätyrka från 1745. Ingår i L. och Blackstads
pastorat i Linköpings stift, S. Tjusts kontrakt.
Utgör tills, m. Blackstad storkommunen
Locknevi; 239,04 km2; 2,442 inv. (1952); i Tjusts
domsaga.
Lockout [låkau’t], utestängning av arbetare
på grund av arbetstvist, företagen av en
arbetsgivare el. en arbetsgivarsammanslutning. L. är
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
