Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ljunggren, 2. August - Ljunggren, 1. Gustaf - Ljunggren, 2. Evald - Ljunggren, 3. Gustaf - Ljunggren, 1. Gustaf - Ljunggren, 2. Nils - Ljunggren, Karl Gustav - Ljunggren, Reinold - Ljunghed - Ljunghem - Ljunglund, Leon - Ljunglöf, 1. Jacob Fredric
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
869
Ljunggren—Ljunglöf
870
socialt arbete (1903), liberal, resp, folkfrisinnad
led. av F. K. 1912—26 (led. av
Konstitutionsutskottet 1919 B—26). L. var i likhet med L.i) led.
av de flesta statliga kommittéer för
rusdrycks-lagstiftning, nykterhetsundervisning m. m.
Ljunggren. 1) Gustaf Håkan Jordan L.,
litteraturhistoriker (1823—1905), fil. dr och
docent i estetik i Lund 1847, var 1859—88 prof,
där i estetik, litteratur och konsthistoria, 1868
och 1875—85 univ:s rektor. Under många år
var L. ordf, i Lunds stadsfullmäktige och
Malmöhus läns landsting. Led. av Sv. akad. 1865. —
Väsentligen
refererande är L:s
”Framställning af de förnämsta
esthetiska systemerna”
(2: a uppl. 1869—83);
själv slöt sig L. i
huvudsak till Vischers
system. Den moderna
litteraturhistoriska
vetenskapen i Sverige
införde L. med
”Svenska dramat intill slutet
af sjuttonde
århundradet” (1864); med
”Svenska
vitterhetens häfder efter
Gustaf III:s död” (5 bd, 1873—95) gav han en
annalistisk framställning av utvecklingen fram till
1821, med utpräglad sympati för den akademiska
riktningen. Vidare skrev L. ”Bellman och
Fredmans epistlar” (1867), ”Smärre skrifter” (3 bd,
1872—81), ”Svenska akademiens historia” (2 bd,
1886), texten till ”Skånska herregårdar” (6 bd,
1852—63).
2) Evald Jordan L., den föreg:s son,
bib-lioteksman (1865—1935), fil. lic. i Lund 1892, fil.
hedersdr 1912; e.o. amanuens vid Lunds
univ.-bibl. 1887, 1 :e bibliotekarie 1901, överbibliotekarie
1918—32; tillhörde red. för ”Svenska akad:s
ordbok” 1894—1903, avd.-chef där 1898—1901. L.
utgav bl. a. ”Lejonkulans dramer” (5 h., 1908—
12; tills, m. C. Polack) och F. A. Dahlgrens
”Glossarium öfver föråldrade och ovanliga ord
och talesätt i svenska språket” (1914—16).
3) Gustaf Axel L., den föreg:s brorson,
kemist (f. 1894 27/io), fil. dr 1925, doc. i kemi i
Lund s. å., lärare i allmän kemi för med. stud.
1920—28, prof, sedan 1937 vid Försvarsväsendets
kemiska anstalt (från 1945 Försvarets
forskningsanstalt), lärare vid Art.- och ingenjörhögsk. 1942,
led. av Försvarets forskningsnämnd 1943; led. av
Krigsvetenskapsakad. 1946. L., som spec.
studerat stridsgasernas kemi, har förf, ett antal
skrifter rörande civil- och gasskydd.
Ljunggren. 1) Gustaf Karl L., teolog (1889
—1950), teol. lic. 1918, doc. i dogmatik 1920, teol.
dr 1921, lärare i symbolik 1924—29, allt i
Uppsala, domprost i Göteborg 1930, biskop i Skara
1935; ordf, i Allmänna svenska prästfören. 1939
—47. Av L:s teologiska arbeten, som utmärkas
av gedigen lärdom, märkas ”Zur Geschichte der
christlichen Heilsgewissheit” (dr-avh., 1920),
”Det kristna syndmedvetandet intill Luther”
(1924) och ”Synd och skuld i Luthers teologi”
(1928).
2) Nils Teodor L., den föreg:s bror,
ämbetsman (f. 1893 V7), assessor i Svea hovrätt 1924,
hovrättsråd 1931, revisionssekr. 1933, suppl. för
J. O. 1934, ord. J. O. 1935, justitieråd 1944.
Ljunggren, Karl Gustav, språkforskare
(f. 1906 V12), fil. dr och doc. i Lund 1932, prof,
i svenska språket där 1940. L:s intresse har
främst fångats av svensk språkvård, syntax,
ordforskning och lexikografi samt
ortnamnsforsk-ning. Hans viktigaste arbeten äro
”Undersökningar över nordiska ortnamns behandling i
medellågtyskan och medellågtyska drag i gamla
nordiska ortnamn” (1937), ”Adjektivering av
substantiv i svenskan” (1939), ”Objekt och
adver-bial” (1942), ”Almanackorna och det svenska
ordförrådet” (1944) samt ”Studier över sydsvenska
ortnamn” (1948). L. redigerar sedan 1943 Arkiv
för nordisk filologi och författar och utger sedan
1942 suppl. till K. F. Söderwalls ”Ordbok över
svenska medeltidsspråket”.
Ljunggren, Reinold, målare (f. 1920 9/i).
L., som debuterade 1943, har upptagit den sakligt
berättande stilen hos 1920-talets naivism och kan*
i sitt måleri sägas anknyta till bl. a. O.
Bergman och O. Sköld. L. skildrar framför allt
småstaden, främst Trosa, där han är bosatt. En
saml. reproduktioner av hans Trosamålningar
utgavs 1948, ledsagad av småstadsessäer av Gustav
Sandgren.
Ljunghed, se Hed.
Ljunghem, sn i Skaraborgs län, Gudhems hd,
n. v. om Tidaholm; 15,79 km2, 188 inv. (1952).
Genomflytes av ösan. 480 har åker. Egendom:
Ljunghem. Om kyrkan se Edåsa. Ingår i Varola,
Värsås, L:s och Edåsa pastorat i Skara stift,
Kåkinds kontr. Tillhör storkommunen Värsås.
Ljunglund, Leonard (Leon) Kristian
Vinfrid, publicist, politiker (1867—1946). Efter
studentexamen i Lund 1885 slog sig L. på
journalistik och var huvudred, för Skånska Dagbladet
1888—91, Stockholmsbladet 1901—06 och Nya
Dagligt Allehanda 1906—36. L. gjorde sig till
talesman för en starkt konservativ åskådning.
Han utbildade ett livfullt och energiskt
framställningssätt; hans polemik mot liberala och
socialdemokratiska politiker fick icke sällan en
fränt personlig ton. Han utgav bl. a. ”Lifvets
bejakande” (1914) och ”De tre frestelserna”
(1936), en politisk-filosofisk essäsaml. L. var led.
av F. K. 1926—29.
Ljunglöf. 1) Jacob Fredric L.,
tobaks-fabrikör (1796—1860), blev 1820 delägare i P.
Lundgrens tobaksfabrik i Stockholm och övertog
1826 hela företaget. Han lät vid nuv. Sveavägen
bygga en för sin tid mycket stor tobaksfabrik
(byggnaden revs 1938), där han i stor skala
tillverkade snus samt tugg- och röktobak; från 1839
även cigarretter. L:s företag bedrev försäljning
över hela Sverige och var på sin tid landets
största i sin bransch. L:s snussorter blevo
mycket efterfrågade; märkena ”L:s etta” och ”L:s
tvåa” finnas f. ö. alltjämt i marknaden, även
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
