- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Fjärde upplagan. 13. Kufstein - Longör /
839-840

(1951) [MARC] - Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Livförsäkringsbolaget Svenska järnvägsmännen, ömsesidigt - Livgarde - Livgardesskvadronen - Livgardet till häst - Livgeding - Livgedingets domsaga - Livgrenadjärregementet - Livhult - Livhusarregementet - Livia (Livia Drusilla) - Livijn, Clas - Livin, Zacharias - Livingstone - Livingstone, David

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

839

Livförsäkringsbolaget Svenska järnvägsmännen—Livingstone

840

Livförsäkringsbolaget Svenska
järnvägsmännen, ömsesidigt, grundat 1922, Huvudkontor
i Stockholm. 31/i2 1949 var beståndet av
kapitalförsäkringar 140,4 mkr. Omslutningen var samma
dag 28,0 mkr. Premieintäkten under 1949 var 4,8
mkr. För försäkringsfall utbetalades 1,2 mkr.

Livgarde, se Garde.

Livgardesskvadronen, Ki, Stockholm,
organiserades V10 1949 vid indragningen av Livreg.
till häst. Till L. är anslutet Stockholms
stabs-kompani.

Livgardet till häst ledde sitt ursprung från
den lätta dragonkår, som J. M. Sprengtporten
1770 värvade i Nyland och vilken förlädes till
Borgå. För medverkan vid 1772 års statsvälvning
överfördes en del av dragonkåren till
Stockholm (Lätta dragonerna av
Livgardet). I samband med en 1793 vidtagen ökning
av skvadronernas antal ändrades reg:s namn till
Livhusarreg. och förlädes till Kungsholmen
vid Stockholm; 1797 återfick reg. sitt föreg.
namn, och 1806 erhöll det benämningen L. 1811
förlädes reg. i kaserner vid Storgatan i
Stockholm, varifrån det 1879 överflyttade till
nybyggda kaserner vid Sturevägen. Genom 1925 års
försvarsordning sammanslogs reg. 1928 med
Livregementets dragoner till Livregementet till häst.
— Litt.: ”Kungl. L.” (1916).

Livgedi’ng (ty. Leibgedinge) kallades i Sverige
i äldre tider de områden, vilkas administration
med därav följ, rätt att uppbära kronans intäkter
anvisades en änkedrottning till underhåll för
hennes livstid. Följ, änkedrottningar ha innehaft 1.:
Katarina Stenbock, Gunilla Bielke, Karl IX :s
änka Kristina, Maria Eleonora och Hedvig
Eleonora. Fr. o. m. frihetstiden ha 1. icke utdelats.

Livgedingets domsaga i Södermanlands län,
under Svea hovrätt, omfattar städerna Strängnäs,
Mariefred och Torshälla samt Selebo, Åkers,
ös-terrekarne och Västerrekarne hdr. L. utgör ett
tingslag med tingsställen i Eskilstuna (tillika
kansliort) och Strängnäs.

Livgrenadjärregementet, I 4, från 1928
sammanslaget av Första och Andra livgrenadjärreg.,
är förlagt i Linköping. Reg. tillhör 4:e
militärområdets trupper.

Livhult, en tjockare, närmast ovan övre
däckets vaterbord belägen plankgång av garneringen
på träfartyg.

Livhusarregementet, se Livgardet till häst.

Livia (L i v i a
D r u s i’l 1 a) (58 f.
Kr.—29 e. Kr.),
Augustus gemål. Hon
var dotter till en
Claudius, som
adopterats av en Livius
Drusus. L. var först
g. m. sin kusin
Tibe-rius Claudius Ner o
och hade med honom
sönerna Tiberius, den
senare kej saren, och
Drusus. Några
månader före Drusus’

födelse blev hon skild från sin make och
omedelbart förmäld med Octavianus (Augustus)
38 f. Kr. Denne skänkte L. stort förtroende, och
genom hans testamente fick hon titeln Augusta
samt upptogs i den luliska släkten. De anspråk,
som hon med stöd därav framställde, avvisades
emellertid av Tiberius.

Livijn [livi’n], Clas Johan, författare,
fång-vårdsman (1781—1844). Student i Lund 1800—
02, i Uppsala 1802—03, där han jämte L.
Hammarsköld m. fl. stiftade sällskapet W. W.
(”Vitterhetens vänner”) och greps av litterära
intressen. Han tog examen till rättegångsverken och
blev 1808 auditör vid Skaraborgs reg:te, vilket
han 1813 följde till Tyskland och Norge. 1817
tog han avsked, blev 1818 justitiarie i
Krigshov-rätten, 1827 krigshovrättsråd och 1835
general-dir. i Fängelsestyrelsen. Som sådan arbetade han
för att få föreskrifterna om lösdrivare ändrade
och för att skaffa allmänt arbete åt straffade.

Som författare var L. en orolig mångfrestare,
ytterst mottaglig för nya idéer. Det mesta av
vad han skrev trycktes av olika skäl icke. Redan
tidigt fullbordade han det historiska sorgespelet
”Torkel Knutsson” på blankvers och operan
”Hafsfrun” (18x6), och deltog i Polyfems
litterära opposition och utgav det satiriska
romanfragmentet ”Johan David Lifbergs lefverne”
(1810). Medan hans lyrik stannade vid det
formella, visa hans dramatiska försök
anmärkningsvärda ansatser, och hans prosa har drag av
betydenhet. Berättelsen ”Axel Sigfridsson” (blott
början tr. 1817) är en utvecklingsroman med
tycke av Jean Paul och Klinger, ”Samvetets
fantasi” (i Opoetisk Kalender 1822) en gripande
och kraftigt berättad fantastisk-realistisk novell
och ”Spader dame” (1824) en bisarr, satirisk
och burlesk, av reflexioner övervuxen berättelse
om en olycklig, själssjuk student. I den stora,
satiriskt fantastiska romanen ”Riddar S:t
Göran” angrep L. indirekt sin samtid och hudflängde
de politiska partierna; den utkom ej av trycket.
Däremot var han flitig medarbetare i pressen,
bl. a. i Svenska Minerva (1830 ff.), och
anställde i den överlägset skrivna ”Om ministère och
opposition” (1831), under pseud. Jan Jansson,
en skarp vidräkning med oppositionen och
tidningspressen. L. var även en av Aftonbladets
vassaste vedersakare. Hans sista bok var
”Promemoria angående Sveriges försvarslöshetssystem”
(1844). — L:s ”Samlade skrifter” (ett urval, 2
bd, 1850—52) utgåvos av A. I. Arwidsson. —
Litt.: J. Mortensen, ”C. L.” (1913).

Livin, Zacharias, författare (1726—88),
student i Uppsala 1743, ryttmästare 1768,
godsägare i Småland, utgav 1781 ett komiskt epos på
alexandriner, ”Kyrkostötoschopia Sæbyensis”,
kulturhistoriskt värdefull som allmogeskildring
(ånyo utg. 1926).

Livingstone [IZvixjstan], till 1935 huvudstad
i Nord-Rhodesia, vid Kap—Kairobanan, nära
Zambezi och Victoriafallen; c:a 1,500 vita inv.
Flygstation (sedan 1950).

Livingstone [li’viijstan], David, skotsk
missionär och Afrikaforskare (1813—73). Vid nio

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 19:18:59 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nffm/0522.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free