Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Lsiterby - Listerdyb - Lsiterhalvön - Lister Institute of Preventive Medicine - Listerlandet (Norge) - Listerlandet (Blekinge) - Lister-Mjällby - Lister og Mandal amt - Listers härad - Listers härads domsaga - Listers och Bräkne kontrakt - Listers och Sölvesborgs domsaga - Listesso tempo - Listverk - Liszt, 1. Franz von (tonsättare)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
805
Listerdyb—Liszt
806
har åker. Den nuv. kyrkan är från 1847; inre
målningar av G. Torhamn (1950). Ingår i L.
och Förkärla pastorat, Lunds stift, Medelstads
kontr. Utgör tills, m. Förkärla, Edestad och
Hjortsberga storkommunen L i s t e r b y; 172,10
km2; 4,258 inv. (1952); i östra och Medelsta
domsaga. Tätorter: Listerby (326 inv. 1951) och
Kuggeboda (277 inv.).
Listerdyb, farvattnet mellan de slesvigska
Nordsjööarna Sylt och Römö. Där utkämpades
maj 1644 två sjöslag mellan danska flottan och
en av L. de Geer för svensk räkning värvad
eskader under Martin Thijssen. I det första måste
Thijssen efter tapper strid draga sig in på grunt
vatten, dit de danska fartygen ej kunde följa
efter. I det andra, 25 maj, stred Thijssen mot
en dansk eskader under Pros Mund och Ove
Gedde. Det avbröts av en häftig storm, och
därpå seglade Thijssen tillbaka till Holland. — Jfr
A. Munthe, ”Svenska sjöhjältar”, V, 1 (1905).
Listerhalvön, i Blekinge, se Listers härad.
Lister Institute of Preventive
Medicine [li’star i’nstitjöt av prive’ntiv me’dsin],
urspr. The British Institute of
Preventive Medicine, sedan The Jenner
Institute, anstalt för medicinsk
experimentell forskning i London, grundad 1891 av bl. a.
J. Lister och efter mönster av Pasteur-inst. i
Paris.
Listerlandet, i Norge, se Lista.
Listerlandet, i Blekinge, se Listers härad.
Lister-Mjällby, samhälle i Mjällby sn i
Blekinge.
Lister og Man dal amt, i Norge, se Vest-Agder
fylke.
Listers härad omfattar västligaste Blekinge:
den s. slättbygdsdelen, Listerlandet el.
Listerhalvön, avslutas i s. ö. med granithöjden
Listershuvud (84 m ö. h.). L. omfattar
kommunerna Kyrkhult, Jämshög, Mörrum,
Elle-holm, Gammalstorp, Ysane, Mjällby och
Sölvesborgs landskommun samt Olof ströms köping. L.
tillhör Listers och Sölvesborgs domsaga,
Sölvesborgs och Karlshamns fögderier samt Listers och
Bräkne kontrakt.
Listers härads domsaga, se Bräkne och
Listers domsaga, med vilken dock från 1950
Karlshamns stad förenats, varför domsagan nu
benämnes Bräkne och Karlshamns
domsaga.
Listers och Bräkne kontrakt i Lunds stift
omfattar Listers och Bräkne hdr, Sölvesborg
och Karlshamn i Blekinge; 11 pastorat:
Karlshamn; Asarum och Ringamåla; Hällaryd; Åryd;
Bräkne-Hoby och öljehult; Mörrum och
Elle-holm; Mjällby; Gammalstorp och Ysane;
Jämshög; Kyrkhult samt Sölvesborgs stads- och
landsförsamlingar.
Listers och Sölvesborgs domsaga i Blekinge
län, under Hovrätten över Skåne och Blekinge,
upprättades 1949 och omfattar ett tingslag,
bestående av Listers hd och Sölvesborgs stad
(kansliort).
L’iste’sso te’mpo, it., mus., samma tempo (som
förut).
Listverk, dekorativt, ofta konstruktivt
motiverat led på en byggnad, möbel el. likartat
föremål, så utformat, att ett snitt, vinkelrätt mot dess
längdriktning, överallt är lika. Detta snitt,
vilket benämnes l:s profil, utgör vanl. en
kombination av räta linjer och kurvor. En rikare
karaktär kan givas åt ett 1. genom en fortlöpande
skulptural el. geometrisk utformning av vissa
led, ävensom genom insättning av konsoler med
jämna mellanrum, ss. i den romersk-korintiska
kolonnordningens gesims. L. utföras i trä genom
hyvling, i puts genom dragning med schablon,
i metall genom gjutning el. valsning, i sten
genom huggning, i tegel el. annan konstgjord sten
även genom formning, medan massan ännu
befinner sig i vått tillstånd.
Liszt [list], 1) Franz von L., ungersk
tonsättare (1811—86), utbildades till pianist under
Czerny i Wien, flyttade 1823 till Paris,
hand-leddes där i
komposition av Reicha och
debuterade som
tonsättare 1825 med operetten
”Don Sancho”. Som
pianist vann L. allt
större anseende och
konserterade med
framgång även i
England. Under sin
vistelse i Paris trädde han
de unga romantikerna
nära. Även i
musikaliskt hänseende anslöt
han sig till de nya
riktningarna, framför
allt Berlioz, Fétis och Chopin. Genom
Pa-ganini, som 1831 besökte Paris, fick han
tanken på att utveckla pianots tekniska resurser
och skapa en ny, fylligare bravurstil. Han
började med att transkribera Paganinis 24
capric-cior för piano. 1835 lämnade L. Paris i
sällskap med grevinnan d’Agoult och uppehöll sig
sedan tills, m. henne i Schweiz och Italien till
1839. Under denna tid konserterade han
huvudsaki. i Italien. De följ, tio åren bereste han
ensam hela Europa och vann anseende som
samtidens främste pianovirtuos. Han blev den förste,
som vågade införa konserter för sitt instrument
utan hjälp av medverkande. 1847 trädde han i
förbindelse med den polska furstinnan Karoline
Sayn-Wittgenstein och slog sig med henne ned
i Weimar 1849, där han sedan i tolv år verkade
som hovkapellmästare och lärare och samlade en
mängd konstnärer omkring sig. Förut hade han
blott skrivit pianostycken och solosånger. Nu
till-kommo de stora orkesterverken, t. ex. de 12
”symfoniska dikterna” (däribland ”Bergsymfonien”,
1849, ”Tasso”, 1848, ”Les préludes”, 1850,
”Orpheus”, 1854, ”Die Ideale”, 1857,
”Prome-theus”, 1850) samt två stora programsymfonier,
”Faust” och ”Dante”, båda med körer. Nu
komponerades även de ännu högt skattade
pianokon-serterna i A dur och Ess dur samt pianosonaten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
