Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Lindblom, Gerhard - Lindblom, Jakob - Lindblom, 1. Johannes - Lindblom, 2. Andreas - Lindblom, Paul - Lindbom, Oscar - Lindbom, Tage
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
729
Lindblom—Lindbom
730
del populära
skildringar, ss. ”Afrikanska
strövtåg” (1914), ”1
vildmark och
negerbyar” (1921),
”Negerhistorier kring
lägerelden” (1922), har L.
utg. ”The Akamba”
(1916; utvidgad uppl.
1920), ”Afrikanische
Relikte und indianische
Entlehnungen in der
Kultur der Buschneger
Surinams” (1924),
”Jakt- och
fångstme
toder bland afrikanska folk” (2 bd, 1925—26)
och ”Kamba folklore” (3 bd, 1928—35).
Lindblom, Jakob Axelsson, ärkebiskop (1746
—1819), prästson från Östergötland, student 1763,
fil. mag. 1770, doc. i latin 1773 och skytteansk
prof. 1781, allt vid Uppsala univ. Ehuru L.
varken var teolog el. präst, utnämndes han 1786 till
biskop i Linköping, till ärkebiskop 1805. Han var
en nitisk stiftschef och högt skattad vältalare med
upplysningsteologiens religiösa inställning. Denna
präglade även den av L. utg. Journal för prester
(1797—99). Den nya katekesen (1810) och
kyrkohandboken (1811) tillkommo under L:s ledning
och visa spår av hans teologiska uppfattning. L.
blev teol. dr 1793 och medl. av Svenska akad.
1809. Litterära intressen förde honom in i
sällskapet Apollini sacra. Som riksdagsman
tillhörde han Gustav IH:s trognaste anhängare.
”Självbiografiska anteckningar”, utg. 1925. — Litt.: E.
Rodhe, ”J. A. L. som biskop i Linköping” (1905).
Lindblom. 1) Christian Johannes L.,
teolog (f. 1882 Ve), doc. i exegetik i Uppsala 1909,
teol. dr i Lund 1912, prof, vid Åbo svenska akad.
1924—30, där han
nedlade ett betydelsefullt
arbete på
organiserandet av den nya teol.
fakulteten; prof, i G.
T:s exegetik i Lund
1930, emeritus 1947,
Lunds univ:s rektor
1945—47. Efter
dr-avh. ”Senjudiskt
from-hetslif enl. Salomos
psaltare” (1909)
ägnade sig L. åt studiet
av N. T:s exegetik
(”Das ewige Leben
... im Neuen
Testa
ment”, 1914, ”Jesu missions- och dopbefallning”,
1919). Av hans mera populärt hållna arbeten
märkas ”Handbok till N. T.”, 2:1—2, 4:1 (1917—
23), samt smärre skrifter, ss. ”Jesu sedliga kraf”
(1912, 2:a uppl. 1919), ”Guds rike” (1919) och
”Jesu religion och historisk kristendom” (s. å.).
Huvudparten av L:s senare produktion utgöres
av undersökningar rörande den
gammaltestamentliga profetismen (”Die literarische Gattung der
prophetischen Literatur”, 1924, ”Profetismen i
Israel”, 1934, m. fl.) samt Jobs bok (särsk. ”Bo-
ken om Job och hans lidande”, 1940). Till
belysande av den profetiska religionens psykologi och
litteratur har L. framdragit material från den
medeltida mystiken (särsk. från Birgittas
skrifter), en metod, som väckt berättigat intresse men
också rönt motsägelse. L. har deltagit i
utarbetandet av ”Bibelkonkordans. N. T.” (1921—22).
2) Andreas Adolf Fredrik L., den föreg:s
bror, konsthistoriker, museiman (f. 1889 8/a),
tjänstgjorde som amanuens vid Statens historiska
museum från 1910 och vid Nationalmuseum från
1917; fil. dr 1916, doc. i konsthistoria vid
Stockholms högsk. s. å. samt
prof. 1925; utsågs
1929 till Nordiska
museets och Skansens
styresman. L. har som
forskare tidigare
framför allt ägnat sig åt
medeltidens konst:
”Nordtysk skulptur
och måleri i Sverige
från den senare
medeltiden” (1916), ”Den
heliga Birgitta” (1918),
[-”Birgittautställning-en”-]
{+”Birgittautställning-
en”+} (s. å.; jämte I.
Collijn), 2 h. av
”Sveriges kyrkor. Östergötland” (1921),
”Medeltida vävnader och broderier i Sverige” (2 bd,
1928—29; jämte Agnes Branting) och ”Medieval
embroideries and textiles in Sweden” (2 bd,
1932). Även åt 1700-talets konst har L. ägnat
ett flertal nyorienterade skrifter, däribland
”Fransk barock- och rokokoskulptur i Sverige”
(1923), ”J.-Ph. Bouchardon och de franska
bildhuggarna vid Stockholms slott under rokokotiden”
(1924), ”Rokokon” (1929) och ”Antoine Watteau”
(1948). Slutligen har han 1944—46 utg. en
”Sveriges konsthistoria” och ”Björsätermålningarna.
The legends of St. Thomas Becket . .” (1953).
Sina självbiografiska anteckningar har L.
påbörjat med ”Lille Jonathan” (1948) och fortsatt
med ”De gyllene åren” (1952).
Lindblom, Paul, skolman och författare (f.
1916 27/4), fil. dr i Lund 1945 (”Common sense
och ändamålsetik i G. E. Moores filosofi”),
anställd i Statens arbetsmarknadskommission 1945
—47, lärare vid Sydsvenska socialinst., Lund,
1947, rektor där 1948. L. har utg. tre romaner
med psykologiskt innehåll, ”Under världens tak”
(1945), ”Lång hämnd” (1948) och ”Ofarlig
kollision” (1950).
Lindbom, Eric Oscar, läkare (f. 1883 15/a),
med. lic. 1910, med. dr och doc. i medicin 1919, allt
i Stockholm, överläkare vid S:t Eriks sjukhus i
Stockholm 1918—48, medl. av
Medicinalstyrelsens vetenskapliga råd 1928—37, prof:s titel 1944.
L. har utg. arbeten om hjärt- och blodsjukdomar.
Lindbom, Tage Leonard, historiker,
arkivman, journalist (f. 1909 24/io). L. blev fil. kand, i
Uppsala 1931, fil. dr i Stockholm 1938, chef för
Arbetarrörelsens arkiv, Stockholm, s. å. Han är
sedan 1943 led. av Stockholms arbetarkommuns
styrelse samt ordf, sedan s. å. i Arbetarrörelsens
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
