- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Fjärde upplagan. 13. Kufstein - Longör /
713-714

(1951) [MARC] - Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Linbana - Linberedning - Linbråkning, linbrytning - Lincke, Paul - Lincoln (England) - Lincoln (Nebraska) - Lincoln, Abraham

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

713 Linberedning—Lincoln 714

fått sin största betydelse vid kontinuerlig
transport av massagods, ss. malm, kalk och sand.
Världens längsta 1. äro byggda mellan Forsby
kalkbrott och Köpings cementfabrik (42 km,
transportförmåga 90 ton/tim.) och mellan
Kristi-nebergs gruva och Boliden (96 km,
transportförmåga 90 ton/tim.). Korgarna uppbäras av en
löpvagn med 2 hjul el. med en 4-hjulig boggie;
vagnarna fasthållas vid draglinan medelst en
kläminrättning, som kan utlösas vid ändstationerna. I
regel anordnar man dock automatisk fyllning och
tömning, medan vagnarna äro i rörelse. Vid
långa 1. anbringas drivlinan nedanför bärkabeln
men anordnas eljest gärna som överlina. En för
anordning med underlina kännetecknande
kon-struktionsdetalj äro de fångbyglar, som finnas på
bärbockarna (jfr bild) och som ha till uppgift
att styra den hängande draglinan ned mot
de i gapen anordnade bärrullarna. — Litt.:
E. Dahlin, ”Transportanläggningar”, avd. ”L.
och kabelkranar” (i ”Ingenjörshandboken”,
2, 1948).

Linberedning. Linet skördas vanl. vid
gulmog-nad, d. v. s. då stjälkens nedre del gulnat, då
även skörd av fullgott frö erhålles, mera sällan
vid grönmognad, då finaste lintåga erhålles men
ingen fröskörd. Vid skörden uppryckas
("ruskas”) plantorna. De uppryckta ”handmåtten”
("hällor” i Norrland) läggas i kärvar (1 i n s t e g,
1 i m m o r), som för torkning upphängas el.
ställas i skylar. Fröhusen ("linknoppen”)
frånskiljas enl. gammalt bruk genom "repning” på en
repkam (stråka, knopphäckla),
mellan vars tätt sittande tänder handmåttens toppar
dragas, el. genom tröskning med en klubba; enl.
nyare metod sker repningen på repmaskin med
två valsar el. på stifttröskverk. Efter repningen
följer rötning, vid vilken de pektinartade
ämnen, som sammanbinda stjälkens cellvävnader,
sönderdelas, så att basttågorna lossas från
bark-och veddelar. Rötningen sker i allm. i sakta
rinnande vatten, sjöar el. dammar (linsänken), där
linhalmen i buntar nedsänkes och efter
vattnets värmegrad blir färdigrötad på en vecka el.
längre tid. Mindre allmänt (men vanligt i s.
Sverige) brukas land-, ängs- el. v a 11 r ö
t-n i n g, då linhalmen får ligga utbredd i tunt
lager på gräsmark el. stubbåker, varvid
rötningen i fuktigt höstväder kan gå på 3—5 veckor
men på våren plägar kräva 5—7 veckor. Vid
fa-briksmässig beredning brukas även snäll- el.
varmvattenrötning, som i 27—300 varmt
vatten tager 4—5 dagar och genom tillsats av
alkalier el. svavelsyra kan ytterligare påskyndas.
Efter rötningen torkas linhalmen i fria luften,
vid behov med eftertorkning i bastu el. torkrum
med uppvärmd luftström. Tågorna frigöras från
de genom rötningen lossade veddelarna (s k
ä-v o r n a) genom b r å k n i n g, som vid
hemberedning plägat ske genom bultning med en
linklubba (linhammare) el. med
handlinbrå-ka, i vilken halmen sönderbrytes mellan ett fast
understycke, försett med tre skenor, och ett med
detta genom en tapp rörligt förenat överstycke
med två lister, som svara mot mellanrummen i

understycket. Vid fabriksmässig beredning sker
bråkningen vanl. på bråkningsmaskiner mellan
räfflade valsar. De skävor, som ej fallit av vid
bråkningen, avstrykas genom skäktning med
en skäktkniv på en skäktstol el. på
skäktmaskin. Ur de sålunda rensade tågorna
avskiljas blånor (korta tågor) genom
häcklin g, i det att linet dragés genom en med långa
ståltaggar besatt häckla. Vid industriell 1.
användas häcklingsmaskiner. Blånor användas till
spinning av grövre garn, biångarn el.
blag-garn.

Linbråkning, linbrytning, se
Linberedning.

Lincke, Paul, tysk operettkomponist och
dirigent (1866—1946). L. förvärvade stor
popularitet genom ett antal schlagerbetonade operetter.
Bland de mest kända (varav flertalet
uppförts även i Sverige) märkas ”Frau Luna”,
”Indras rike”, ”Berliner Luft”, ”Grigri” och
”Ca-sanova”.

Lincoln [lihjkan], huvudstad och county
bo-rough i förval tningsdistriktet Lindsey i
Lincoln-shire, England, 50 km n. ö. om Nottingham;
69,000 inv. L., romarnas Lindum, är en av
Englands äldsta städer. Det gamla slottet grundlädes
av Vilhelm Erövraren 1086. På en kulle ligger
den berömda katedralen, byggd (från 1 ooo-talet
till 1300-talet) dels i normandisk (romansk) stil,
dels i gotik, en av Englands ståtligaste kyrkor
(se Engelsk konst, sp. 687 och bild 3).
Kanal-och järnvägsknut.

Lincoln [li^kan], huvudstad och näst största
stad i Nebraska, U.S.A., 70 km v. om Missouri
River; 99,000 inv. I L. ligga Nebraskas statsuniv.,
grundat 1871 (10,000 stud. 1950/51), och
Nebraska Wesleyan Univ., grundat 1887. Ståtligt
stats-capitolium (1930). L. har ett av världens största
mejerier samt kvarnar, slakterier m. m.

Lincoln [li’flkgn], Abraham, president i
U.S.A. (1809—65). Han föddes i staten
Kentucky och var son till en fattig timmerman. Med
föräldrarna flyttade L. 1816 till Indiana. Han
växte upp under mycket torftiga förhållanden
och åtnjöt endast ringa skolundervisning. Han
följde 1830 familjen, då den flyttade till Illinois,
men lämnade s. å. fädernehemmet och bosatte sig
i nybyggarsamhället New Salem, Illinois. L.
förvärvade genom sin rättskaffenhet och godmodiga
humor mycken lokal popularitet. Han hade 1837,
efter några års juridiska självstudier, slagit sig
ned som praktiserande advokat i Springfield.
Han valdes 1846 till medlem av unionskongressens
representanthus och hade säte i kongressen dec.
1847—mars 1849. L. återvände 1849 till sin
advokatverksamhet. 1854 eggade honom upphävandet
av ”Missourikompromissen” av 1820 (om
negerslaveriets lokala begränsning) att åter framträda
inom politiken. Han blev nu en av whigpartiets
ledare i Illinois och deltog 1854 i bildandet av
det republikanska partiet.

Politisk ryktbarhet utanför Illinois vann L.
först 1858, då han av republikanerna i Illinois
uppställdes som motkandidat mot demokraten S.
A. Douglas vid senatorsvalet och i en serie
poli

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 19:18:59 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nffm/0439.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free