Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Lillöhus - Lilybaeum - Lim (matematik) - Lim (bindemedel) - Animaliska bindemedel - Bindemedel av andra proteinämnen - Vegetabiliska bindemedel och bindemedel av naturhartser - Bituminösa bindemedel - Bindemedel på cellulosabasis - Härdbara konsthartslim
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
701
Lilybaeum—Lim
702
på den av Helgeå kringflutna Lillön el.
Blackan, numera inom Kristianstads gräns.
Egendomen, som var huvudgård i Ivar Axelsson Totts
vidsträckta godskomplex, bebyggdes av denne med
ett fast hus, sedan den närbelägna Härlövs borg
förstörts 1452. Av detta första L., en för sin
tid mäktig, rektangulär anläggning med
yttermåt-ten 14 X 31,5 m, kvarstå grund och
omfattnings-murar. Det nutida Li 11 ö kungsgård,
tidigare militieboställe, omfattar 245 har. —
Ruinkullen utgrävdes i svensk-dansk samverkan 1938
—39, och de 15—22 m breda vallgravarna
rensades 1940—46. — Litt.: ”Boken om L.” (1948).
Lilybåè’um, det antika namnet på staden
Mar-sala på Sicilien.
Lim, mat., förk. för 1 i m e s.
Lim, olika slags bindemedel, framställda ur
animaliska el. vegetabiliska råämnen samt
syntetiska bindemedel, s. k. k o n s 11 i m. — Somliga
bindemedel användas i smält tillstånd, t. ex.
asfalt el. härdbara konsthartser. De flesta
bindemedlen måste lösas i vatten el. andra
lösningsmedel. I förra fallet utgöres bindeskiktet av den
stelnade smältan med el. utan kemisk omvandling,
i senare fallet av en fast film av det återstående
ämnet, sedan lösningsmedlet avdunstat.
Kolloid-kemiskt är limningsprocessen med lösningar en
sol-gel-omvandling i bindemedelsskiktet. Man
brukar beteckna lösningen som k o 11 a s o 1 och
bindemedlet i sluttillståndet som k o 11 a g e 1.
Animaliska bindemedel. Anda sedan
förhistorisk tid har användningen av animaliskt lim varit
känd. Ännu i dag använder man i stort sett
samma metoder för att ur hudar, brosk och ben
genom kokning i vatten erhålla limämnen.
Kol-lagenet går härvid i lösning. Lim är således
ett denaturerat äggviteämne. Ur lösningen
erhåller man genom industning under vakuum och
kyl-ning limämnet i gelatinös el. fast form. I kallt
vatten sväller lim men övergår i varmt i en
kol-loidal lösning, som vid avsvalning stelnar till ett
gel. — Man skiljer mellan b e n 1 i m,
hudlim, bros kl im och lim av senor (glutin).
I handeln förekommer lim under olika
specialnamn. S n i c k a r 1 i m f ramställes av hud el.
ben. Ryskt lim är ett hud- el. benlim, som
genom tillblandning av krita el. annat vitt
pulver gjorts ogenomskinligt. K ö 1 n e r 1 i m är ett
rent hudlim, som på gr. av sin höga bindkraft
användes för papper och kartong. M u n 1 i m
f ramställes genom tillsättning av socker. —
Vanligt lim måste före användningen uppvärmas. För
vissa ändamål föredrar man dock kall-limning.
I flytande lim har gelatineringsförmågan
upphävts genom tillsättning av utspädda syror el.
klorkalcium. Flytande lim hårdnar ej som
varmlim utan måste omedelbart före användningen
blandas med ett härdningsmedel, t. ex. formalin.
Lim säljes i kakor, pulver el. granulerat (p ä r
1-lim). — Lim användes i största utsträckning
i snickeri- och möbelindustrien, för framställning
av klisterremsor, flugpapper samt i
plywoodin-dustrien. Som födoämne användes rent, färglöst
lim under benämningen gelatin för
framställning av aladåber, gelatinerade krämer m. m.
Bul
jongs stelnande vid avsvalning beror på närvaron
av en ringa mängd lim. På grund av sin
vatten-upptagningsförmåga kan rent lim (gelatin) även
användas såsom beläggning på imskivor i
gasmasker (imfria glas). Kapslar av gelatin, s. k.
gelatinkapslar, användas för att innesluta
svårin-tagbar medicin. F i s k 1 i m beredes genom
kokning av fiskben, simblåsor, fiskhuvuden och
annat fiskavfall i vatten, filtrering och indunstning
till önskad konsistens. Fisklim användes för
gum-mering av etiketter och trälimning.
Bindemedel av andra proteinämnen ha fått
användning i plywoodindustrien. Det viktigaste av
dem är kaseinlim, framställt av mjölk. Andra
värdefulla bindemedel kunna framställas ur
sojabönor och ur blodalbumin.
Vegetabiliska bindemedel och bindemedel av
na-turhartser. Det viktigaste bindemedlet i denna
grupp är stärkelsen. Uppslamningar av
stärkelse i vatten kallas klister. Stärkelse
erhålles ur vete- el. rågmjöl, potatis, sago m. m.
Stär-kelseklister användes huvudsakligen för
uppsättning av tapeter, för etikettering, i bokbinderiet
och för appretering av vävnader. Gummi
arabi c u m är ett naturharts, som löser sig i
tredubbla mängden vatten. Denna lösning användes
för klistring av papper (etiketter, frimärken
m. m.). Flera andra naturhartser användas för
samma ändamål. Vanligt harts, framställt ur
barrträdens kåda, användes bl. a. för limning av
papper. S c h e 11 a c k användes i stor skala som
bindemedel i grammofonskivor, vidare i brevlack,
ensamt el. i blandning med harts och terpentin.
Då schellack icke innehåller flyktiga
beståndsdelar, är det ett starkt bindemedel mellan icke
porösa ytor, när det användes i smält tillstånd
vid 150°.
Bituminösa bindemedel. Det viktigaste är asfalt.
Dess största användning är i vägbyggnaden för
hopbindning av stenmaterialet. En annan viktig
produkt, som framställes med asfalt som
bindemedel, är sandpapper och smärgelpapper.
Bindemedel på cellulosabasis. Cellulosaestrar
och cellulosaetrar äro utmärkta bindemedel.
Cel-lulosanitrat användes sålunda sedan gammalt,
upplöst i lösningsmedel och med vissa tillsatser,
som universalklister för läder, gummi, metaller,
porslin, trä m, m. samt i senare tid för
framställning av splitterfritt glas, konstläder och
for-bolinmattor. Även cellulosaacetat har fått
liknande användning. Av cellulosaetrarna äro
särskilt metylcellulosa och i Sverige natriumsaltet
av karboximetylcellulosa mycket använda
bindemedel för papper, t. ex. för tapetuppsättning,
vidare för limning av väggar, i bokbinderier och
i emballageindustrien. Etylcellulosa användes
också som bindemedel för flerskiktglas.
Härdbara konsthartslim. Fenol och
form-aldehyd ha stor betydelse för framställning av
härdplaster, vilkas användning som bindemedel
beror på deras omvandling medelst värme och
under tryck från mjuka lösliga och smältbara till
hårda olösliga ytor och osmältbara skikt mellan
de ytor, som skola bindas ihop. De äro
vatten-resistenta och ha stor betydelse för
framställ
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
