Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Lilla ententen - Lilla Essingen - Lilla flottan - Lilla Hammar - Lilla Harrie - Lilla hemmet - Lilla hjärnan - Lilla Isie - Lilla Karlsö - Lilla kretsloppet - Lilla kriget el. gerillakrig - Lilla Lule älv - Lilla Malma - Lilla Mellösa - Lilla ofreden - Lilla oktaven - Lilla Paris - Lilla Sankt Bernhard - Lilla Sjöfallet - Lilla Slågarp - Lilla Valakiet - Lilla vattenormen, Hydrus - Lilla Värtan - Lille - Lille, Axel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
693
Lilla Essingen—Lille
694
burg och att anknyta Österrike till Tyskland.
Då Tjeckoslovakien var nära allierat med
Frankrike, var L., om än löst, anknuten till det
franska säkerhetssystem i ö. Europa, som uppbyggts
■efter i :a världskriget; dess ledande statsman var
från begynnelsen tjeckoslovaken E. Benes. Under
intryck av det nationalsocialistiska partiets växt
och makttillträde slöto L:s tre länder sig fastare
samman och organiserade 1933 ett permanent råd,
vilket bestod av ländernas utrikesministrar och
sammanträdde årligen minst 3 ggr för att
samordna diplomati och utrikespolitik. S. å.
inrättades ett ekonomiskt råd, som skulle verka för
L:s ekonomiska konsolidering. Under intryck av
Tysklands makttillväxt gjordes försök att fast
ansluta L. till ett mer allmänt säkerhetssystem
under fransk-rysk ledning, dock utan resultat.
I stället blevo sprickorna inom alliansen fr. o. m.
1936 allt tydligare: Jugoslavien orienterade sig
mot Italien och delvis mot Tyskland,
Tjeckoslovakien var allierat med Sovjetunionen, medan
Rumänien var förbundet mot sistn. makt med
Polen. Det skärpta internationella läget
framkallade också försök att mildra motsättningen mellan
L. och Ungern. 1937 inleddes förhandlingar
härom, vilka 1938 syntes vara på väg att lyckas.
Münchenkonferensen s. å. medförde emellertid
en sådan förändring i Tjeckoslovakiens inre och
yttre förhållanden — Benes’ avgång och
Tjeckoslovakiens omdaning till en tysk vasallstat —, att
L. helt upphörde att fungera.
Lilla Essingen, se Essingen.
Lilla flottan, i Sverige den del av segel- och
roddflottan, som avsågs för inomskärsoperationer,
i motsats till stora flottan el.
linjeskepps-flottan.
Lilla Hammar, fiskläge, se Stora Hammar.
Lilla Harrie, sn i Malmöhus län, Har jagers
hd, s. v. om Eslöv; 7,91 km2; 448 inv. (1952).
Begränsas i s. av Kävlingeån; bördig slättbygd.
741 har åker, skog saknas. Ingår i örtofta, L.,
Igelösa och Odarslövs pastorat i Lunds stift,
Har-jagers kontrakt. Utgör tills, m. Virke,
Remmarlöv, örtofta och Stora Harrie storkommunen
Harrie; 57,99 km2; 2,493 inv. (1952).
Lilla hemmet, se Welanderhem.
Lilla hjärnan, se Hjärna, sp. 356.
Lilla Isie, sn i Malmöhus län, Vemmenhögs
hd, på Söderslätt, vid östersjökusten, v. om
Smygehuk; 8,67 km2; 480 inv. (1952). 783 har åker,
skog saknas. Vid kusten Böste fiskläge (208 inv.
1951). Nuv. kyrkan är byggd 1857—58. Ingår
i ö. Torps, Hemmesdynge, S. Aby och L.
pastorat i Lunds stift, Vemmenhögs kontr. Tillhör
storkommunen Klagstorp.
Lilla Karlsö, se Karlsö.
Lilla kretsloppet, se Blodomlopp.
Lilla kriget (sp. guerilld) el. gerillakrig,
sammanfattande namn på krigsföretag, som
närmast ha till syfte att tillfoga fienden avbräck
bakom fronten. Se Fria kriget.
Lilla Lule älv, se Lule älv.
Lilla Malma, kommun i Villåttinge hd i
Södermanland, Vi 1952 införlivad med Malmköpings
köping (986 inv. 1951).
Lilla Mellösa, sn i Södermanland, se Mellösa.
Lilla ofreden, i Finlands historia den tid av
ryskt välde, som under kriget 1741—43 följde
efter kapitulationen i Helsingfors 24 aug. 1742,
då ryska trupper ockuperade Finland upp till Kemi
älv.
Lilla oktaven, även kallad ”ostrukna oktaven”,
den andra i ordningen efter den på pianot lägsta
el. kontraoktaven. Tonernas namn skrivas med
lilla alfabetet.
Lilla Paris, skämtsam benämning på vissa
svenska (residens- och garnisons-)städer, särsk.
om Kristianstad och Vänersborg (Birger
Sjöberg). Beteckningen har gamla anor — i Goethes
”Faust” kallas Leipzig ”ein klein Paris”.
Lilla Sankt Bernhard, alppass, se Sankt
Bernhard.
Lilla Sjöfallet, se Suorva.
Lilla Slågarp, sn i Malmöhus län, Skytts hd,
n. om Trelleborg; 17,05 km2; 592 inv. (1952).
Skoglös slättbygd. 1,594 har åker. Egendom:
Haglösa kungsgård (statens). Nuv. kyrkan
byggdes 1868. Ingår i V. Alstads, Fru Alstads, Stora
Slågarps och L:s pastorat i Lunds stift, Skytts
kontrakt. Tillhör storkommunen Alstad.
Lilla Valakiet, se Valakiet.
Lilla vattenormen, H y d r u s, liten stjärnbild
nära s. polen.
Lilla Värtan, se Värtan.
Lille [li’l], flarn. Ryssel, huvudstad i fr. dep.
Nord, vid den kanaliserade floden Deüle, den
viktigaste staden i franska Flandern; 189,000 inv.
Orten hette urspr. L’I s 1 e (ön) med en borg,
byggd av Balduin I av Flandern (d. 878). Sedan
gammalt befäst och ofta omstritt, utbyggdes L.
under 1800-talet till en gördelfästning, som i okt.
1914 intogs av tyskarna. I 2:a världskriget blev
staden under den tyska ockupationen utsatt för
svåra allierade flygbombningar. L. har breda,
raka gator, vackra bulevarder och öppna platser.
Citadellet, en av S. Vaubans förnämsta
anläggningar, med kasernerna och arsenalen är
omgivet av vackra planteringar. Utanför den gamla,
nu slopade fästningsgördeln växa förstäder ut
åt alla sidor; åt n. ö. Roubaix och Tourcoing.
Kyrkan Notre-Dame började byggas vid
1800-talets mitt i nygotik; ett flertal äldre kyrkor.
Staden äger ett rikt konstmuseum. L. har ett
1530 gr. statsuniv., ett katolskt univ., astronomiskt
observatorium, handelshögsk. och teknisk högsk.
Affärslivet är rikt utvecklat; staden har börs
(byggnaden från 1600-talet) samt fransk, engelsk
och belgisk handelskammare. Viktigast är
textilindustrien (bomull, ylle, linne och jute) och tillv.
av sytråd, spetsar, tyger och konfektionsvaror. —
Flygstation.
Lille, Axel Johan, finländsk publicist (1848
—1921). L. kom som student under inflytande
av den svenska nationella väckelsen, ledd av A.
O. Freudenthal. Han disputerade för jur. utr.
doktorsgrad 1882, ägnade sig åt publicistiken och
blev 1883 huvudred, för den nygrundade, svenskt
betonade tidningen Nya Pressen. Tidigare hade
han hört till red av Vikingen och Viborgs
Tidning. Nya Pressen, som med ihärdighet och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
