Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Liberala samlingspartiet - Liberala unionister - Liberalism - Liberalitet - Liberal teologi - Liberator-flygplan - Liber cantus - Liber catenatus - Liber daticus - Liberec - Liberia - Författning - Historia
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
647
Liberala unionister—Liberia
648
Brantings. Vid 1921 års val förminskades L:s
medlemstal till 41. Inom partiet hade sedan
länge en stark splittring varit rådande. En
målmedvetet förbudsvänlig, i allm. mera radikal och
huvudsaki. från landsbygden rekryterad riktning
framstod alltmer oppositionell mot Edén och den
s. k. kulturliberala, stads- och
herremannabetona-de falangen. Då partiet ej längre uppbar
regeringsansvaret, blev denna schism alltmer ohöljd.
Försöken att genom allmän folkomröstning i
för-budsfrågan 1922 kringgå el. överbrygga
klyftorna förfelades fullst. Under ledning av G. och
E. Ljunggren samt C. Ekman erövrade den
för-budsvänliga riktningen inom Frisinnade
landsföreningen sakta men säkert terräng, och vid
lands-rnöte 27 maj 1923 sprängdes landsföreningen.
Därmed upphörde även L. att existera.
Liberala unionister, politisk partigrupp i
England, vilken 1886 bröt sig ut ur det liberala
partiet av missnöje med Gladstones irländska
politik. Bland dem märktes J. Chamberlain, lord
Hartington och Goschen. L. närmade sig alltmer
de konservativa men behöllo till 1912 en egen
partiorganisation.
Liberali’sm, politiskt liberal åskådning. Se
Liberal.
Liberalitèt, frikostighet, fördomsfrihet.
Liberal teologi, eg. benämning på en
teologisk riktning i senare hälften av 1800-talet.
Under detta namn gick sedan även den s. k.
re-ligionshistoriska skolan. Ofta kallas efter
moderna kritiska forskningsmetoder upplagd teologi
över huvud 1.
Liberator-flygplan [li’baréita-], 4-motorigt
bomb- el. transportflygplan (amer. militära
beteckningar B-24 och C-87), som under 2:a
världskriget 1940—45 byggdes av The Consolidated
Vultee Aircraft Corp. i U.S.A. L. transportera
en bomblast av c:a 4 ton och ha en
marschhastighet av c:a 475 km/tim. — Se bild 21 å pl. vid
Flygning.
Li’ber ca’ntus, lat., ”sångbok”, titel på
svenska samlingar av kyrko- och skolsånger, dels på
1600-talet (den äldsta, utg. i Uppsala 1620,
innehåller gregoriansk mässång och sex hymner, den
följande, avsedd för Växjö stift, 1623, har inga
hymner), dels i nutiden (en dylik med
flerstäm-mig sättning utg. av R. Kihlberg 1890).
Li’ber catenätus, lat., ”fastkedjad bok”, en
bok, som medelst länkar är fäst vid en mur,
en pulpet el. dyl. I äldre tider skyddades böcker
ej sällan genom dylik fastlåsning.
Liber da’ticus, lat., ”gåvobok”, gängse namn
på två av de medeltida nekrologierna från Lund.
L. d. Lundènsis ve tu’stior (den äldre gåvoboken
från Lund), en pergamenthandskrift i Lunds
univ.-bibl., upplades omkr. 1145. Grundstommen
utgöres av notiser, överförda från Necrologium
Lundense. Bokens begagnande upphörde i början
av 1400-talet. L. d. Lundènsis rece’ntior (den
yngre gåvoboken från Lund), en
pergamenthandskrift i Rigsarkivet i Köpenhamn, är upplagd
omkr. 1268 och slutar kort efter 1344. De båda
Libri datici äro mycket viktiga källor till
Danmarks och Skånes medeltidshistoria. Båda äro
utg. av C. Weeke 1884—89. — Jfr L. Weibull
i Scandia, 1 (1928).
Li’berec [-rets], ty. Reichenb.erg, stad i n.
Böhmen, 10 km från sachsiska gränsen, 53,000
inv. L. är sedan gammalt centrum i
Tjeckoslovakiens främsta textildistrikt.
Liberia, republik i v. övre Guinea, omgiven i
n. v. av brittiska Sierra Leone och i n. och ö.
av Franska Guinea och Elfenbenskusten (se karta
vid Franska Västafrika), c:a 111,000 km2; omkr.
2 mill. inv. Kusten, förr kallad Pepparkusten,
har en längd av c:a 550 km, är i stort sett
fullständigt rak, utsatt för stark bränning och
fattig på naturliga hamnar. Landets inre är ännu
delvis outforskat. Kustområdet har yppiga
regnskogar, som i det torrare inre i breda band följa
de av savanner åtskilda floderna. S. v. vindar,
som blåsa nästan hela året, förorsaka riklig
nederbörd, som vid kusten uppgår till 2—3 m per
år. Med undantag av några hundra européer och
amerikaner är befolkningen av afrikansk ras.
C:a 60,000 negrer betecknas som civiliserade, och
av dem anses 12,000—20,000 härstamma från
Amerika. De tillhöra i allm. protestantiska
kyrkosamfund. Jordbruk är huvudnäringen med
odling av hirs, majs, ris, bönor, jams, kassava,
bomull, sockerrör och kaffe. Stora
gummiplanta-ger tillh. Firestone co. (omkr. 25,000 arb.).
Järnmalm och guldsand exploateras. Järnvägar
saknas, men i kusttrakterna finnas c:a 650 km
allmänna landsvägar. Flygstation i Robertsfield,
trafikerad av bl. a. Air France och Pan
American Airways. 1950 anlöptes landets hamnar av
346 utländska fartyg, främst amerik., britt, och
holl. L:s huvudstad är Monrovia (c:a 20,000
inv.) med modern frihamn. Export av
plantage-gummi m. m. Myntsystemet är dets. som U.S.A :s,
men därjämte finnas inhemska skiljemynt i
silver och koppar; den liberianska dollarn är i
paritet med U.S.A.-dollarn. Mått- och
viktenheterna äro desamma som i U.S.A. och
Storbritannien. Av 270 skolor (1950) äro 117 statliga och
116 ledda av missionen; elevernas antal är över
24,000. De svenska pingstvännerna bedriva sedan
ett par decennier mission i L. I Monrovia finns
ett statligt college.
Författningen är från 1847. Presidenten, som
måste vara minst 35 år och ägare av fastighet
till visst värde, väljes av folket för 8 år.
Ministrarna utses av presidenten och äro ansvariga
inför honom allena. Folkrepresentationen, som
utövar den lagstiftande makten, består av senaten
med 10 led., valda för 6 år, och
representantkammaren med 21 för 4 år valda led.
Rösträtt tillkommer män och kvinnor av negerras,
härstammande från de amerikanska invandrarna,
som fyllt 21 år och äga viss fastighet. 1945 har
dock rösträtt tillerkänts också urinvånarna i de
tre inlandsprovinserna.
Historia. Kusten, där L. nu ligger, besöktes
redan på 1400-talet av portugisen Pedro de Sintra;
landet blev under de följ. årh. ett tvistefrö
mellan köpmän av skilda europeiska nationer. Ett i
Washington 1816 grundat filantropiskt företag,
American Colonisation Society, vars uppgift var
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
