Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Lewis, Sinclair - Lewis, Wyndham - Lewisham - Lewisit - Lewisohn, Ludwig - Levisticum - Lewiston - Levitation - Leviter - Leviticus - Levitskij, Dmitrij Gregorjevitj
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
633
Lewis—Levitskij
634
förströelselektyren. Av helt annan karaktär var
romanen ”Main Street” (1920; sv. övers.
”Storgatan”, 1921), där L. hänsynslöst avslöjade livet
i en självkär präriesmåstad, av L. tecknad som
ett Amerika i miniatyr. I ”Babbitt” (1922; sv.
övers. 1923), L:s mest kända arbete, tecknade han
en bild av den möderne genomsnittsamerikanen,
engagerad i affärslivet, på ett sådant sätt, att
hjälten införlivats med världslitteraturens galleri
av allmängiltiga typer. Efter dessa teckningar ur
vardagslivet i
bestämda miljöer i the
Midd-le West utgav L.
några skildringar med
motiv från skilda
sektioner av modernt
amerikanskt
kulturarbete: ”Martin
Arrow-smith” (1925; sv.
övers. 1926), ”Elmer
Gantry” (1927; sv.
övers. 1928) och ”Ann
Vickers” (1933; sv.
övers, s. å.). Av
mindre betydelse voro
romanerna ”Mantrap”
(1926; sv. övers. ”Fällan”, s. å.), ”The man who
knew Coolidge” (1928; sv. övers, s. å.) och
”Dodsworth” (1929; sv. övers, s. å.). Hans följ,
arbeten äro nästan genomgående svaga: ”Work
of art” (1934; sv. övers. ”Konstverket”, s. å.),
”It can’t happen here” (1935; sv. övers. ”Sånt
händer inte här”, 1936), ”The prodigal parents”
(1938; sv. övers. ”Vanartiga föräldrar”, s. å.),
”Bethel Merriday” (1940; sv. övers. 1941),
”Gi-deon Planish” (1943; sv. övers. 1945), ”Cass
Timberlane” (1945), ”Kingsblood royal” (1947;
sv. övers. ”Av kungligt blod”, 1949) och ”The
God-seeker” (1949). L. har under hela sin
för-fattarbana även skrivit noveller; ”Selected short
stories” utkom 1935 (sv. övers. ”Vi leker kung
och andra historier”, 1937). — I sin sociala
diktning under 1920-talet var L. ej en objektiv
verk-lighetsskildrare utan bestämdes i hög grad av
sina radikala politiska idéer, som han delade med
och delvis upptog från samtida amerikanska
författare och kritiker, icke minst H. L. Meneken.
Hans framställning fick ofta karaktär av
karikatyr, ett drag, som utmärker hela hans
författarskap. Han är ej heller en djupt trängande
psykolog men har en virtuos förmåga att
karakterisera en person genom den språkliga
utformningen av hans tankar och yttranden. — L. var
i sitt andra äktenskap g. m. författarinnan
Dorothy Thompson 1928—42. — Litt.:
”Självporträtt” i Pan (1927); A. Lundkvist, ”Diktare och
avslöjare i Amerikas moderna litteratur” (1942).
Lewis [lö’is], Percy Wyndham, engelsk
konstnär och författare (f. 1886). L., som är
född i U.S.A., utbildade sig till målare vid Siade
School i London, tog intryck av modernistiska
riktningar inom europeisk konst under åren före
1 :a världskriget och framträdde under krigsåren
som företrädare för ett slags kubism, men slog
om 1918 och uppträdde i fortsättningen mot olika
moderna strömningar inom bildande konst och
litteratur. Han lade undan penseln för pennan
och utg. bl. a. romanen ”Tarr” (1918), som har
motiv från konstnärslivet, samt de
kulturfilosofiska skrifterna ”The art of being ruled” (1925),
”Time and western man” (1927), ”Paleface”
(1929), ”The diabolic principle and the
dithy-rambic spectator” (1931) och ”Men without art”
(1934). ”The lion and the fox” (1927) är en
studie över machiavellismen hos Shakespeare,
”Childermass” (1928) och ”Apes of God” (1930)
romaner. Under 1930-talet visade L. politiskt
och filosofiskt en ökad sympati för fascistiska
och nazistiska idéer, manifesterad bl. a. i
skrifterna ”Hitler” (1931) och ”Left wings over
Europé” (1936). Sedan 2:a världskriget
uppehåller sig L. i U.S.A., där han bl. a. utg.
”America, I presume” (1940), ”The vulgär streak”
(1941) och ”America and cosmic man” (1948).
Självbiografiskt innehåll ha ”Blasting and
bom-bardiering” (1937) och ”W. L. The artist: from
’Blast’ to Burlington House” (1939). — Litt.: H.
G. Porteus, ”W. L.” (1932).
Lewisham [lö’i/am], stadsdel i s. ö. London.
Lewisit [loisi’t], se Stridsgaser.
Lewisohn [lö’isn], Ludwig, amerikansk
författare av judisk börd (f. 1882 i Berlin). Han
har uppträtt som filolog, litteraturkritiker,
skönlitterär förf, och övers, av tysk litteratur. Bland
hans skrifter märkas ”The broken snare” (1908),
”The spirit of modern German literature” (1916),
”The poets of modern France” (1918), ”The
drama and the stage” (1922), ”Don Juan” (1923),
”Roman summer” (1927), ”Cities and men”
(s. å.), ”The island within” (1928; sv. övers.
”Den slutna kretsen”, 1930), ”The case of Mr
Crump” (1929; sv. övers. 1932), ett angrepp på
puritansk konventionell moral och amerikansk
äktenskapslagstiftning, ”The memories of Stephen
Escott” (1930; sv. övers. 1933), ”An altar in
the fields” (1934; sv. övers. ”Dick Beldens
altare”, 1935), ”Trumpet of jubilee” (1937; sv.
övers. ”Försoningens dag”, s. å.), ”For ever wilt
thou love” (1939; sv. övers. ”Hjärtat och
världen”, 1940), ”Breathe upon these” (1944),
”An-niversary” (1948) och ”Goethe: the story of a
man” (2 bd, 1949). L. har energiskt arbetat för
sionismen.
Levi’sticum, bot., se Libsticka.
Lewiston [lö’istn], stad i Maine, U.S.A., vid
Androscoggin River; 41,000 inv. Stor
textilindustri.
Levitatiön, psyk., det (förmenta el. verkliga)
fenomen vid ett mediums trance, som består i
att mediet utan beröring kommer föremål att
lyftas el. eljest rubbas ur sitt läge.
Leviter, se Levi.
Leviticus (näml. li’ber, lat., d. v. s.
levitbo-ken), 3:e Mose bok, innehåller ceremoniallagar.
Levitskij [ljivji’tskøj], Dmitrij
Gregor-jevitj, rysk målare (1735—1822), var på sin
tid den förnämste ryskfödde målaren; bland hans
praktporträtt må nämnas ett av kejsarinnan
Katarina II; andra berömda bilder äro av dansers-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
