Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Lettland - Växtvärld - Djurvärld - Befolkning och bebyggelse - Vapen och flagga - Mynt - Näringsliv
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
601
Lettland
602
sevärd. I Kurland (Kurzeme) äro 32 % av hela
ytan bevuxna med skog. På halva skogsarealen
dominerar tallen, medan granen upptar 30% och
lövträden 20 %. 6 °/o av ytan utgöras av hedar
och impediment. Floran består huvudsaki. av
mellaneuropeiska arter. Boken, som förekommer
ännu i Ostpreussen, når dock icke till L.
Djurvärld. L:s djurvärld, som i sina huvuddrag
överensstämmer med den mellan- och
västeuropeiska, erbjuder ej några för landet särskilt
karakteristiska former. De stora däggdjuren, björn,
varg och lo, äro starkt decimerade, järv liksom
vildsvin utrotade, men älg finns alltjämt i
skogstrakterna. Fågelfaunan, som räknar omkr. 300
arter, är på gr. av landets många sjöar och
sumpmarker särskilt rik på vadar- och simfåglar.
Floderna erbjuda riklig tillgång på kräftor.
Befolkning och bebyggelse. Den äldsta lettiska
stammen bildade lettgallerna (latgali), de övriga
voro seler (sélij och semgaller (zemgalt). Av
lettgallerna har Lettgallen fått sitt namn, liksom
Semgallen av semgallerna och Kurland av
kurerna. Av L:s totalbefolkning voro 1935 55,2%
luteraner, 24,5 °/o katoliker och 8,9 °/o
grekisk-ortodoxa. De övriga utgjordes av gammaltroende
grekisk-ortodoxa (5,5 °/o), mosaiska trosbekännare
(4,8%) och anhängare av andra kyrkosamfund.
Av landets protestanter voro c:a 90% av lettisk
nationalitet. Med undantag av Lettgallen hör L.
kulturellt till Mellan- och Nordeuropa. 2:a
världskriget har medfört stora förändringar i fråga
om såväl befolkningens sammansättning som
bebyggelsen. Medan totala folkmängden 1940 enl.
beräkningar var 1,990,000, visade den folkräkning,
som ägde rum efter första sovjetryska
ockupationen på hösten 1941, endast 1,795,997 inv. Denna
lägre siffra har delvis sin förklaring i att de i
L. bosatta tyskarna (62,144) 1939—40 överflyttade
till Tyskland och att 1940 och 1941 icke mindre
än 34,340 letter deporterades av ryssarna ur
landet och 1,488 skötos ned. Dessutom medtogos
1941 på tysk order icke några judar vid
räkningen. På gr. av förlusterna under kriget,
massflykten till Västeuropa, huvudsaki. 1944, och
tvångsförflyttningar till Nordryssland,
Uralom-rådet och Sovjetasien, som ägt rum flera gånger
sedan 1945, torde antalet letter i hemlandet ha
starkt decimerats. I gengäld har på gr. av
fortlöpande infiltration och invasion österifrån
befolkningens totalantal vuxit betydligt. 1946—50
har enbart väljarmassan ökats med 111,000 (från
1,248,000 till 1,359,000). Bönderna slitas från
sina gamla gårdar, som rivas el. förflyttas, och
trängas ihop i kolchozbyar.
Under sin självständighetstid var L.
administrativt indelat i 4 prov.: Vidzeme (Livland),
Kurzeme (Kurland), Zemgale (Semgallen) och
Lat-gale (Lettgallen). Hela statsområdet är sedan 1949
administrativt uppdelat i helt nya distrikt och
kolchozområden.
Vapen och flagga (som självständig stat). V
a-pen: Sköld delad, nedre hälften kluven: 1) blått,
belagd med uppgående sol, guld; 2) silver,
belagd med ett lejon, rött, åt (heraldiskt) vänster
(Kurland och Semgallen);
3) rött, belagd med en grip,
bärande svärd åt
(heraldiskt) höger, silver (Livland
och Lettgallen). över skölden
3 femuddiga stjärnor
(Lettland, Kurland och Lettgallen),
guld. — Flagga.
Handels-och nationalflagga: 3
horisontala band: karmosinrött, vitt
(Vs), karmosinrött. Örlogs-
flagga vit med karmosinrött kors, vilket är
belagt med smalt, vitt kors.
Mynt. 1919 infördes som enhet i en
pappers-valuta 1 lett-rubel = 2 tyska mark. Sedan
kursen 1921 stabiliserats vid värdeförhållandet 1
lett-rubel = 1 guldfranc, infördes 1922 som enhet i
en guldvaluta 1 lats (plur. latij å 100 santimu =
1 fre = 0,72 kr.
Näringsliv. J ordbruket med binäringar,
särsk. boskapsskötsel, utgör grundvalen för L:s
ekonomiska liv. Före 1 :a världskriget levde 56 °/o
av befolkningen av jordbruk, en siffra, som strax
efter kriget genom industriens tillbakagång steg
till nära 80%. 1935 utgjorde de inom
lantbruket jämte fisket sysselsatta 67% av samtliga
yrkesutövare. ökningen av åkerarealen under
1920-talet berodde i hög grad på en agrarreform,
genom vilken indragning av storgods ägde rum.
26,2% av hela L:s åkerareal utgjordes 1939 av
vall, främst klöver. De viktigaste sädesslagen äro
havre, råg och korn. Havrearealen har större
utbredning än rågarealen, men i Lettgallen står
den tillbaka för rågodlingen. Rationaliseringen
inom jordbruket har under åren före 2:a
världskriget givit beaktansvärda resultat. Särsk. har
vetearealen ökats, och sedan 1929 har
veteskörden mer än tredubblats. Det bördiga Semgallen
är L:s främsta veteområde. I Jelgavadistriktet
är vetet jämte korn t. o. m. det viktigaste
sädesslaget och har större areal än havre. Det
lettiska vetet är till hälften höstsäd och till hälften
vårsäd, medan rågen så gott som helt och
hållet är höstsäd. Starkast utpräglad är
potatisodlingen på Kurlands sandiga nordspets. Ung. halva
sockerbetsskörden erhåller man i Semgallen.
Linet intager en särsk. framstående plats i
odlingen av industriväxter. Linodlingen, som i
början av 1920-talet var utbredd över hela L., har
under senare år större betydelse framför allt i
Lettgallen, där ej mindre än 9% av åkern
ut-nyttjats till linodling. — Boskapsskötseln
har utvecklats mycket de senaste årtiondena. I
samband med agrar ref ormen och det lettiska
jordbrukets inriktning på produktion av
ladugårds-produkter för export ökades vallarealen mycket
kraftigt (1921 225,000 har, 1939 585,000 har).
Mejerihanteringen är av stor betydelse.
Smörproduktionen ökades väsentligt. Under åren 1929—
38 hade L. i medeltal en årsexport av 18 mill.
kg, 1937 av nära 24 mill. kg smör. Av denna
smörkvantitet kommo nära 2/s från Livland,
medan Lettgallen levererade knappt V25. —
Fisket är en betydande näringsgren för
kustbefolkningen, särsk. vid Rigabukten. Den årliga
fisk
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
