Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Lenz, Max - Lenzites - Leo - Leo I den store (östromersk kejsare) - Leo III Isauriern (östromersk kejsare) - Leo IV (östromersk kejsare) - Leo V Armeniern (östromersk kejsare) - Leo VI Filosofen (östromersk kejsare) - Leo (påvar) - Leo I den store (påve) - Leo II (påve) - Leo III (påve) - Leo IV (påve) - Leo IX (påve) - Leo X (påve, Giovanni de’ Medici) - Leo XII (påve, Annibale della Genga)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
569
Lenz—Leo
570
Lenz [länts], Max, tysk historiker (1850—
1932)., prof, i Marburg 1885, i Breslau 1888, i
Berlin 1890, i Hamburg 1914—22. Bland L:s
arbeten märkas ”König Sigismund und Heinrich
V. von England” (1874), ”Martin Luther” (1883)
samt ”Geschichte Bismarcks” (1902). Han har
vidare bl. a. utgivit ”Kleine historische Schriften”
(3 bd, 1910—22) och ”Deutschland im Kreis der
Grossmächte 1871—1914” (1925).
Lenzites, se Timmersvampar.
Leo, astron., se Lejonet.
Leo (grek. Le’on), östromerska (bysantinska)
kej sare.
1) Leo I den store (d. 474) upphöjdes
457 till kejsare av gardesbefälhavaren ”patriciern”
Aspar. Genom att som legotrupper inkalla
isau-rerna från Taurusbergen under ledning av bl. a.
Zeno, som blev kejsarens måg och efterträdare,
lyckades L. bryta goternas inflytande. Han
utrotade Aspars hus. Till hämnd ryckte goterna
fram mot Konstantinopel under Teoderik Strabo;
mot rik vedergällning gingo de i L:s tjänst.
2) Leo III Isauriern (d. 740) tvang i
spetsen för de anatoliska trupperna Theodosius
III att avsäga sig regeringen, varefter han
besteg tronen (717). L. besegrade araberna, som
717—718 belägrade Konstantinopel. Han var en
framstående regent, omskapade rättsväsendet och
statshushållningen samt nydanade armén. Över
araberna vann L. 738 segern vid Akroinon i
Frygien.
3) Leo IV (d. 780), son till Konstantin V
och en kazarisk prinsessa (därför kallad K a z
a-ren), blev kejsare 775. Mot slutet av hans
regering upptogos förföljelserna mot bilddyrkarna.
4) Leo V Armeniern (d. 820) hade
tjänat sig upp i fält under Nikeforos I. Han
störtade den oduglige Mikael I och blev kejsare (813
—820). L. bragte det fruktansvärda kriget mot
bulgarerna till ett lyckligt slut. Han började 815
”andra bildstormen”. L. störtades av sin forne
vän och medhjälpare Mikael II.
5) Leo VI Filosofen (d. 912), son till
Basileios I, efterträdde denne 886. Under L.
fortsattes det av fadern påbörjade
lagstiftningsarbetet. Under hans regering ansattes riket av
ett svårt krig med bulgarerna under Symeon,
ävensom av härjningståg av araber och ryssar.
Leo. Tretton påvar ha burit detta namn. Flera
av dem regerade helt kort, t. ex. L. V (påve
903), som störtades efter blott 30 dagars
regering och avled kort därpå, L. VI (påve 928),
som avled efter 7V2 månaders pontifikat, L. VII
(påve 936—939), en ivrig främjare av
Quny-rörelsen, L. VIII (påve 963—965), som uppsattes
på påvestolen av Otto I men aldrig blev allmänt
erkänd, och L. XI (påve 3—27 april 1605), en
genom franskt inflytande till påve vald medlem
av släkten Medici. Om de övriga se nedan.
1) Leo I den store (påve 440—461), till
börden toscanare. Han hävdade med skärpa
Rombiskopens primat. Av kejsar Valentinianus III
utverkade han ett edikt 445, som tillerkände
påven primatet över Galliens och Västroms kyrka
och tillförsäkrade honom statens stöd vid dess
genomförande. Även i östroms kyrka gjorde L.
sina anspråk gällande. Mötet i Chalkedon (451)
beredde visserligen den påvliga politiken flera
nederlag, bl. a. däri, att åt patriarken i
Konstantinopel tillerkändes jämställdhet med påven,
men samtidigt segrade Rom över Alexandria. L:s
manhaftiga uppträdande bidrog, enl. traditionen,
till att 452 förmå Attila att avtåga från Rom.
Av den rom.-kat. kyrkan äras L. som helgon
(dag 13 april). -— Litt.: T. Jalland, ”The life
and times of S:t Leo the Great” (1941).
2) Leo II (påve 682—683), stadfäste det 6:e
allmänna konsiliets beslut om bannlysning av
Honorius I.
3) L e o III (påve 795—816), helgon. Efter
en revolt i Rom 799 flydde L. till Karl den store,
som lät återföra honom och anställa en
undersökning. 800 begav sig Karl själv till Rom.
Inför honom friade sig påven genom ed från
framställda beskyllningar (23 dec. 800) och krönte
därefter juldagen s. å. Karl till kejsare.
4) Leo IV (påve 847—855), helgon, låg i
strid med saracenerna, som han 849 besegrade
vid Ostia, och var verksam för staden Roms
befästande.
5) Leo IX (påve 1049—54) hette eg. B r
u-n o, blev 1027 biskop av Toul och gjordes till
påve av kejsar Henrik III. Med L. börjar
påve-dömets nya glanstid. Han omskapade
kardinalkollegiet till en internationell kyrklig institution.
På talrika synoder sökte L. bekämpa simonien
och införa celibatet. 1052 upptog han kampen
mot normanderna i Syditalien men led nederlag.
6) Leo X (f. 1475; påve 1513—21),
Giovanni de’ Medici, son till Lorenzo il
Magnifico, fick en lärd uppfostran, blev redan
1489 kardinal, ägnade
sig först åt litteratur
och konst men
började framträda under
Julius II och
utnämndes 1509 till legat i
Bologna. Som påve
fortsatte han först sin
företrädares
antifrans-ka politik men måste
efter Frans I:s seger
vid Marignano (1515)
ingå konkordat med
denne. I förbund
(1521) med kejsar
Karl V lyckades
han erövra Parma och Piacenza samt besätta
hertigens av Ferrara område. L. var en fint
bildad och nj utningslysten renässansman. Han
gynnade flera av tidens mest berömda konstnärer, ss.
Michelangelo och Rafael. Hans främsta
konstnärliga företag var S:t Peterskyrkans byggande.
I sitt förhållande till Luther och den
frambrytande reformationen bestämdes L. mycket av
politiska synpunkter. — Jfr L. Pastor,
”Geschichte der Päpste”, bd 4: 1 (1906).
7) Leo XII (f. 1760; påve 1823—29) hette
eg. An n i b al e de 11 a Genga. Han valdes
som de ultramontanas kandidat och förde en
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
