Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Lemercier, Népomucène - Lemke (Lembke), Johan Philip - Lemland - Lemmel - Lemminkäinen - Lemmus - Lemna - Lemne, Mats - Lemnhult - Lemniskata - Lemnius, Willem - Lemnos - Lemo - Lemoine, Siffer - Lemon, 1. Olof - Lemon, 2. Benna Lemon-Brundin - Lemon, 3. Gurli Lemon-Bernhard - Lemonad, limonad - Le Monde Oriental
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
553
Lemke—Le Monde Oriental
554
pulära dramatiska författare. Hans tragedier äro
bombastiska deklamationsnummer i depraverad
pseudoklassisk stil; mera lyckade äro hans
satiriska lustspel.
Lemke (Lembke), Johan Philip,
svensk-ty sk batalj målare (1631—1711). Han var
född i Nürnberg och kom först i lära i
Hamburg. 1653 begav han sig till Italien. L. följde
de venetianska trupperna till Balkan, återkom 1673
till Nürnberg och inkallades 1683 till Sverige för
att utföra batalj bilderna i Karl X Gustavs och
Karl XI :s gallerier på Drottningholm. Han
lyckades aldrig få ut sina tillgodohavande utan
framlevde sina sista år i djupaste misär. — Som
tecknare visade L. redan tidigt stor originalitet
och verksamhetslust. I Rom och Venedig
tecknade L. efter antiken samt utförde jakt- och
landskapsstycken, batalj teckningar, genrescener
och djurbilder. L. har efterlämnat en mängd
teckningar från kriget mot Ludvig XIV och från
den svenska armén under Karl XI och Karl XII.
Hans bataljmålningar på Drottningholm, som
utförts efter Erik Dahlberghs föreskrifter och
därför äro föga karakteristiska för L:s stil, ha 1930
restaurerats. — Litt.: O. Granberg, ”Ett och
annat om bataljmålaren L.” (1922).
Lemland, kommun i s. Åland, Finland; 108
km2; 1,400 inv., svensktalande. L. skiljes från
fasta Åland av Lemströms kanal, som
blev färdig 1882.
Lemmel, se Lämmelsläktet.
Le’mminkäinen [-k-], den tredje
huvudpersonen i det finska nationaleposet Kalevala (se
d. o.), skildrad som en munter och oförvägen
kvinno jägare.
Le’mmus, zool., se Lämmelsläktet.
Le’mna, bot., se Andmat.
Lemne, Mats Herman, ämbetsman (f. 1919
2%), pol. mag. 1939, tjänstgjorde vid
länsstyrelsen i Visby 1940—41, i Riksbanken och
Finans-dep. 1941—43, blev sekr. i Riksbanken 1944,
i:e kanslisekr. i Finansdep. 1946, byråchef 1947,
statssekr. 1948, dir. för Konungariket Sveriges
stadshypotekskassa 1949, v. riksbankschef 1950
och riksbankschef 1951.
Lemnhult, sn i Jönköpings län, östra hd, s.
ö. om Vetlanda; 74,45 km2; 405 inv. (1952).
Skogs- och bergsbygd, rik på sjöar. 588 har
åker. Egendom: Trollebo (skogsskola). Kyrkan
byggdes 1903. Ingår i Korsberga, L:s och S.
Solberga pastorat, Växjö stift, östra härads
kontrakt. Tillhör storkommunen Korsberga.
Lemniskäta (av grek, lemnfskos, bandrosetten
på segerkransen), en plan kroklinje med
ekvationen (x2 + y2)2 = 2a2 (x2— y2). Den kan tänkas
genererad av en punkt, för vilken produkten av
avstånden till två fixa punkter är konstant =
halva kvadraten på dessas inbördes avstånd. Den
är en speciell cassinisk oval.
Le’mnius, Willem, läkare (d. 1573). L.
var född i Zieriksee, Holland, blev med. dr
i Pisa 1556, var läkare i Italien, Tyskland och
London. Genom förmedling av D. Beurreus kom
L. i Erik XIV:s tjänst, anlände 1561 till
Sverige och vann i hög grad Eriks förtroende. L.
beskylles för att ha bidragit till Nils Stures
skymfliga behandling 1567. Efter Eriks
avsättning blev L. Johan IH:s livmedikus. L. utgav
”Emoot pestileentzie” (1572; utg. i nytryck av
O. Hult 1917). — Litt.: O. Hult, ”Vilhelmus L.
och Benedictus Olai” (1918).
Le’mnos, grek, ö i n. Egeiska havet, mitt
emellan Athos och Mindre Asien, tillhör nomos
Lesbos; 477 km2; c:a 24,000 inv. Bergigt men
skoglöst, endast mullbärsträd och fruktträd (ej
olivträd) finnas. Goda betesmarker och bördiga
dalgångar, öns bästa hamn är Kastron
(antikens Myrina’, 3,700 inv.) på v. kusten. •—• Den
rymliga Mudrosbukten på L:s sydsida har vid
upprepade tillfällen, bl. a. under 1 :a världskrigets
Dardanelloperationer, tjänat som tillfällig bas för
flottor, opererande mot de turkiska sunden. L.
var besatt av tyskarna april 1941—okt. 1944.
Lemo, fi. Lemu, kommun i Åbo och
Björneborgs län, Finland; 43 km2; 980 inv., finsktalande.
Lemoine [lama>a’n], Axel S i f f e r, ingenjör
(1891—1949), examinerad från Tekniska högsk.
1914, 1915—17 anställd vid Marinförvaltningen,
från 1917 1 :e ingenjör vid Telegrafstyrelsens
radiobyrå, 1925 led. av Radiotjänsts programråd. L.
tog som radioexpert verksamt del i det
internationella samarbetet på radioväsendets område.
Bland hans populära skrifter märkes ”Från
mikrofonen till högtalaren”, 1 (1929).
Lemön. 1) Olof Carl Adolph L.,
operasångare (1866—1934). Han debuterade på Stora
teatern i Göteborg 1892, var engagerad vid Kungl.
teatern 1893—94 och 1896—99 och uppbar bl. a.
rollerna Romeo, Masaniello, Canio i ”Pajazzo”
och Wilhelm Meister. L. var högt uppburen för
sin vackra tenor.
2) Blenda (B e n n a) Ola L.-B r u n d i n, den
föreg:s dotter, operasångerska (f. 1912 3/i). L.
debuterade 1939 bl. a. som Pagen i ”Romeo och
Julia” och Hans i ”Hans och Greta” på Kungl.
teatern, där hon sedan 1939 är engagerad. Bland
hennes roller märkas titelpartierna i Carmen och
Rosenkavaljeren, Cherubin i ”Figaros bröllop”,
Tatjana i ”Eugen Onegin”, Sonja i
”Raskolni-kov”, Karolka i ”Jenüfa” och Giovanna i
”Birgitta”. — G. 1931 m. arkitekten Lennart Brundin.
3) Gurli Blenda L.-B e r n h a r d, den föreg:s
syster, operasångerska (f. 1916 W4). L.
debuterade som Cherubin i ”Figaros bröllop” vid Kungl.
teatern 1938, där hon var engagerad 1939—46.
Sistn. år gästspelade hon på Malmö stadsteater
som Polly i ”Tolvskillingsoperan”. L. utförde
huvudpartierna i ”ökensången” och ”Vita
hästen” på Oscarsteatern, där hon var engagerad
säsongerna 1947—49, gästspelade sistn. år i Oslo
som Czardasfurstinnan och har med stor
framgång flera gånger framträtt som disös. — G.
1937 m. prof, i fysiologi vid Karolinska inst.
C. G. Bernhard.
Lemonad, 1 i m o n a d (eng. lemonade, fr.
li-monade, av lemon, resp, limon, citron), vanl.
fa-briksframställda läskdrycker, beredda av vatten,
socker, naturlig el. syntetisk fruktessens,
fruktsalt, citronsyra el. vinsyra.
Le Monde Oriental [la må’d årjäta’1], fr.,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
