Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Lek - Lek - Leka - Lekamen - Lekare - Lekaryd - Lekatt - Lekeberg - Lekeryd - Lekman - Lekmannaombud - Lekmannaskola - Lekmannaverksamhet - Lekombergsfältet - Leksaker - Leksand
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
547
Lek—Leksand
548
Fortplantningstiden hos fiskarna benämnes
lek-t i d.
Litt.: L. A. Jägerskiöld, ”Om spel och
par-ningslekar bland djuren” (1908); B. Curtis och
B. Hanström, ”Fiskarnas liv” (1939) > S. A.
Mellquist, ”Det stumma spelet” (1943).
Lèk, en av Rhens mynningsarmar.
Leka, sjöv., se Leva.
Lekamen, kropp, kroppshölje; av fsv.
lik(h)a-mi (lik = kropp; ham- = hamn, hölje).
Lekare. 1) Medeltida vandrande musikanter
el. jonglörer. I Västgötalagen är 1. omnämnd som
en föraktad gycklare; senare (på 1300-talet)
voro 1. gärna sedda gäster vid konungahovet och
i stormännens borgar. Där utövade de musikens
konst och kringförde trol. även den episka
diktningens alster.
2) L. el. s v i r v e 1, tudelad kättinglänk, vars
delar äro roterbara kring varandra. L.
anbringas på kättingar för att undvika törnar (knutar).
Lekaryd, sn i Kronobergs län, Allbo hd, strax
n. om Alvesta; 36,47 km2, 520 inv. (1952).
Små-kuperad skogstrakt; i ö. når Hanaslövsberget
235 m ö. h. 636 har åker. Den forna
exercisplatsen Kronobergshed ligger i L. Egendom:
Gåvetorp. Kyrkan trol. från 1500-talets senare
del. Ingår i Alvesta, L:s och Härlövs pastorat,
Växjö stift, Allbo kontrakt. Tillhör Alvesta
köpings storkommun.
Lekatt, zool., se Vesslesläktet.
Lekeberg, storkommun i Örebro län,
omfattande socknarna Hidinge, Knista (med Fjugesta
mu-nicipalsamhälle), Kräcklinge, Hackvad och
Edsberg; 308,03 km2; 5,683 inv. (1952); i
Väster-närkes domsaga.
Lekeryd, sn i Jönköpings län, Tveta hd, på
höglandet ö. om Huskvarna; 69,79 km2, 926 inv.
(1952). Genomflytes i en djup dal av
Huskvarna-ån. 1,850 har åker. Romansk kyrka från
1100-talets mitt. Ingår i Svarttorps och L:s pastorat
i Växjö stift, Tveta kontrakt. Utgör tills, m.
Svarttorps och Järsnäs storkommunen
Lekeryd; 197,86 km2; 2,242 inv. (1952); i Tveta,
Vista och Mo domsaga.
Lekman kallas varje församlingsmedlem, som
ej är präst. Ordet är en försvenskning av det
nylatinska läicus, vilket tidigt i kyrkospråket
användes för en kyrkans medlem, som icke var
cléricus, d. v. s. icke hörde till prästerskapet. —
L. användes även överförd i betydelsen
ickefackman.
Lekmannaombud, se Kyrkomöte.
Lekmannaskola, se Svenska kyrkans
lekman-naskola.
Lekmannaverksamhet kallas alltsedan
1700-talet den religiösa verksamhet, som utövats av
icke-prästvigda församlingsmedlemmar. I Sverige
förbjöds den 1726 genom konventikelplakatet
men frigavs genom dettas upphävande 1858.
Lekombergsfältet, järnmalmsfält i
Kopparbergs län, n. n. v. om Ludvika. Malmen är en
finkornig, fosforrik svartmalm.
Malmproduktionen utgjorde 1935—39 i genomsnitt 92,500 ton
per år och 1947 66,500 ton.
Leksands kyrka.
Leksaker. Så länge människor befolkat jorden,
ha 1. säkerligen funnits, om än av enklaste art.
Sådana av mycket hög ålder finnas även
bevarade. I barnagravar ha 1. från de gamla
grekerna och romarna bevarats till vår tid. I
Bri-tish museum finner man en del fornegyptiska 1.,
och i Europas allmänetnografiska museer ses en
mångfald intressanta 1. från vilda folkslag,
belysande liv och sedvänjor inom de områden,
varifrån de härstamma. Nordiska museets
docksamling, som representerar en tidrymd av 250 år, ger
en god dräkthistorisk översikt. Dockskåp, varav
samma museum äger ett flertal, visa
heminredningar från 1700-talets mitt till 1800-talets slut.
Inom leksaksvärlden inträffade under 1800-talets
sista årtionden stora omvälvningar. Tidens febrila
liv omdanar även barnkammarvärlden,
hemarbe-tade 1. bli alltmer sällsynta och ersättas av
industriens produkter. — Inom 1.-industrien har
Tyskland med Nürnberg som centrum varit
dominerande, icke minst tidigare inom Sverige. En
svensk 1.-industri, särsk. i fråga om enkla men
fantasifulla träleksaker, har dock under de senaste
årtiondena börjat framgångsrikt konkuerrera. —
Litt.: ”Nordisk kultur”, 24 (1933).
Leksand, storkommun i Nedansiljans domsaga
i Dalarne, Kopparbergs län, s. och ö. om Siljan;
911,32 km2, 9,438 inv. (1952); består av två
förs., Leksands församling och D j u r a
församling, vilka tillsamman utgöra ett
pastorat i Leksands kontrakt. Bygden utbreder sig
huvudsaki. vid österviken av Siljan och längs
österdalälven till Insjön. Vidsträckta, höglänta
och sjörika skogstrakter. I L. ligga
municipal-samhället Leksands Noret och stationssamhället
Tällberg (268 inv. 1951) med Siljansskolan.
Tätorten Leksand med Åkerö och övermo
har 1,195 inv., industrisamhället Tibble 310
inv. Bland större byar och handelsplatser
märkas f. ö. Karlsarvet med Västanvik (294
inv.), Yttermo (259 inv.), Ull vi med
Hälla och Romma (435 inv.) samt Laknäs med
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
