Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Leibniz, Gottfried Wilhelm von - Leicester - Leicester, Earl of (titel) - Leicester, Robert Dudley - Leicestershire - Leich
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
533
Leicester—Leich
534
V7—1716 L. blev 1666 jur. dr i Altdorf.
Av vikt för hans utveckling blev en resa till
Paris 1672, där han bodde över fyra år och
sammanträffade med en mängd vetenskapsmän.
Under ett besök i England 1673 sammanträffade
han bl. a. med Newton och Boyle. 1676 kallades
L. av hertigen av Braunschweig-Lüneburg till
bibliotekarie i Hannover samt blev sedermera
hertigligt hovråd och medlem av kansliet. Han
utövade en otroligt mångsidig verksamhet, ej blott
inom de mest skilda vetenskaper utan också i
praktiska och politiska angelägenheter. Så
arbetade han bl. a. på en förening av den katolska
och den protestantiska kyrkan, senare på en
förening av den luterska och den reformerta. — L.
var en polyhistor av enastående mått. Hans
förnämsta arbeten tillhöra filosofien och
matematiken. Även där stannade han dock ofta vid geniala
uppslag, som först senare kurmat fullföljas.
Mycket av hans idéer finnes framställt i korta avh.
L:s filosofiska system är den förkantska
rationalismens sista stora manifestation.
Grundbegreppet i hela denna tankeriktning,
substansen, blir hos L. bestämd som en verksam och
förnimmande kraft. L. är sålunda extrem idealist ;
det verkliga är föreställande väsen. Mot
Spino-zas monism försvarar han tanken på en mångfald
orumsliga och odelbara substanser, monader
(av grek. mona’s, enhet); det verkliga är ett
system av sådana monader. — Då monadens
väsen är aktivitet, kan den icke mottaga några
intryck utifrån, ”monaden har inga fönster”.
Varje monad frambringar själv sitt
föreställ-ningsinnehåll, och detta är för alla monaderna
detsamma, näml, en spegelbild av hela universum,
låt vara, att dessa spegelbilder äga olika grader
av klarhet. Denna deras överensstämmelse
förklaras i läran om den prestabilerade
harmonien. Där hävdar L., att Gud, den högsta
monaden, urspr. skapat samtliga övriga monader
så, att deras föreställningar måste
överensstämma. — I ”Nouveaux essais” polemiserar L. mot
Lockes förnekande av medfödda idéer. För L.
måste alla idéer vara medfödda i den
betydelsen, att de framgå ur själens egen natur.
Därav följer bl. a., att L. måste antaga omedvetna
idéer. — Den för L:s hela system så betydande
teleologiska principen får sitt uttryck i hans sats,
att det för Gud varit möjligt att skapa många
olika världar men att den verkliga världen är
den bästa av alla möjliga. I sin ”Théodicée”
söker L. förklara och motivera det ondas
existens. Allt ont tjänar det goda och bidrager att
höja det helas skönhet liksom dissonanserna i ett
musikstycke el. skuggorna i en målning. — L:s
viktigaste filosofiska skrifter äro: ”Discours de
métaphysique” (1686), ”Nouveaux essais sur
1’entendement humain” (1704), ”Essais de
théodicée” (1710), ”Principes de la nature
et de la grace” (1714), ”La monadologie”
(s. å.).
Främst har L:s matematiska verksamhet gjort
honom odödlig. Under det att monadläran numera
är täml. okänd bland den stora allmänheten,
gå differential- och
integralkalky
len sedan L:s tid ett segertåg genom den
nutida naturvetenskapen. Redan från ungdomen var
han förtrogen med matematiken, och i Paris
sammanträffade han med Malebranche och
Huy-gens. Det synes vara klart, att han vid
utformandet av infinitesimalkalkylen icke ägde
kännedom om Newtons fluxionsmetod utan gjorde
upp-dy
täckten helt oberoende. Beteckningarna , och
/dx
f(x)dx för respektive differentialkvotienten
(derivatan) och integralen härstamma från L.
och användas oförändrade än i dag. Upptäckten
av den nya analysen brukar för L:s del sättas
till 1675, ehuru den första publikationen (i Acta
Eruditorum) är från 1684.
Ur litt. om L. må, utom J. E. Erdmanns och
K. Fischers framställningar i deras
filosofihistoriska arbeten, följ, anföras: B. Russell, ”A
cri-tical exposition of the philosophy of L.” (1900);
E. Cassirer, ”Leibniz’ System in seinen
wissen-schaftlichen Grundlagen” (1902); H.
Schmalen-bach, ”L.” (1921).
Leicester [le’sta], huvudstad (county borough)
i Leicestershire, vid den segelbara Soar (till
Trent); 288,000 inv. L. är romarnas Ratae\
sedan 1200-talet har det inriktat sig på
ylletillverkning. L. har specialiserat sig på trikåbranschen,
särsk. strumpor. Om romartiden minna delar av
forum, ett stort bad m. m. Museum med
romerska antikviteter m. m.
Leicester [le’sta], Earl of L., engelsk
adelstitel, bland vars bärare märkas, förutom
nedannämnde Robert Dudley, Simon de Montfort och
medlemmar av släkten Sidney.
Robert Dudley, Earl of L., engelsk
hovman, gunstling till drottning Elisabet (1531—88).
L. var son till John Dudley, hertig av
Northum-berland, vilken av drottning Maria dömdes till
döden för högförräderi, men undgick att dragas
med i släktens olycksöde. Efter Elisabets
tron-bestigning 1558 blev L. hennes förklarade
gunstling, inkallades i rådet, blev 1564 Earl of L. och
fick rika förläningar, bl. a. slottet Kenilworth.
Elisabet uppges ha velat gifta sig med honom,
och när hans hustru, Amy Robsart, sept. 1560
fanns död, utpekade ryktet, trol. med orätt, L.
som hennes baneman. L. intrigerade i eget
intresse mot Elisabets utländska friare, och bland
dessa utmanade Erik XIV honom på duell (1561).
Omsider beslöt L. avstå från att vinna
drottningens hand. Han gifte sig 1576 med Lettice
Knollys, änka efter greven av Essex. L. ledde
1585—87 det misslyckade engelska
interventionsförsöket i Nederländerna och lade därvid i dagen
sin militära oduglighet; som generalståthållare
(1586—87) väckte han genom prål och överdriven
maktlystnad allmänt missnöje. Än mer hatad
var han i England till följd av sin
högdragenhet och karaktärslöshet.
Leicestershire [le’st9/ia], grevskap i mell.
England; 2,156 km2, 631,000 inv. Huvudstad är
Leicester.
Leich [laik], fnhty., melodi el. solosång, urspr.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
