Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Lee, Robert Edward - Lee, Ann - Lee, Charles - Lee, Nathaniel - Lee, Vernon - Leeb, Wilhelm von - Leech, John - Leeds - Leeds (titel) - Leeuw, Gerardus van der - Leeuwarden - Leeuwenhoek, Antony van - Leeward Islands - Lefebvre, François Joseph
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
515
Lee—Lefebvre
516
mond tillbakaslog L. vid Fredericksburg (13
dec.), och under 1863 års fälttåg företog han
efter segern över Hooker vid Chancellorsville (2
—3 maj) en invasion i Maryland och
Pennsylvania, hejdad genom det förlustrika slaget vid
Get-tysburg (1—3 juli), vilket nödgade L. att
skyndsamt retirera till Virginia. Där gjorde han hela
året 1864 tappert motstånd mot de i antal
överlägsna nordstatsarméerna. Till sist tvangs han 2
april 1865 att utrymma Richmond och nödgades
av brist på livsmedel och ammunition att
kapitulera vid Appomattox (9 april). Efter krigets
slut blev L. president (rektor) för militärskolan
Washington College i Lexington. — Litt.: Biogr.
av Fitzhugh Lee (1894), G. M. Adam (1905) och
D. S. Freeman (4 bd, 1934—35).
Lee [li], Ann, sekterist, se Shakers.
Lee [li], Charles, sektstiftare, se Efraims
söner.
Lee [11], N a t h a n i e 1, engelsk dramatiker
(omkr. 1653—92). Han skrev från 1675 elva
tragedier, bland vilka märkas ”The rival queens”
(1677), ”Theodosius” (1680) och ”The massacre
of Paris” (tr. 1690). Med Dryden samarbetade
han i ”The Duke of Guise” (1683). Hans
dramer förete lidelsefulla utbrott i mängd men även
ställen av äkta poetisk känsla.
Lee [11], Vernon, pseud. för författarinnan
Violet Paget.
Leeb [lèp], Wilhelm, Ritter von, tysk
militär (f. 1876), officer vid art. 1897, överste
1925, generalmajor 1929, general 1934,
generalöverste 1938 och generalfältmarskalk 1940. L.
gjorde under 1 :a världskriget huvudsaki.
stabs-tjänst, blev chef för 7:e militärområdet (Bayern)
1930 och chef för 2:a armégruppen (Kassel)
1933. L. erhöll avsked i febr. 1938 men
återinträdde kort därefter i aktiv tjänst och var under
fälttåget mot Polen hösten 1939 chef för
försvaret av Västvallen. Under anfallet mot
Frankrike våren 1940 förde han befälet över armégrupp
C, som stod mot Maginotlinj en och som först
band motståndaren och senare övergick till
frontanfall. Under fälttåget mot Ryssland 1941 var
han chef för n. armégruppen mot Leningrad. Han
erhöll avsked i början av 1942. L. fängslades
1945 men frigavs 1948.
Leech [litj], John, engelsk tecknare (1817—
64). Han var en högst populär illustratör,
utförde omkr. 3,000 teckningar i tidningen Punch
samt massor av bokillustrationer med nålvass
penna och kvick uppfattning av engelska typer.
Leeds [lidz], stad (country borough) i
York-shire, West Riding, England, vid den hit
segelbara Aire; 510,000 inv. L. är en gammal
textilstad och Europas viktigaste centrum för
konfektion (Burtons m. fl.), som utvecklats ur
yllefabrikationen, vilken nu nästan helt överflyttats till
Bradford. L. har även stora verkstäder och i
förstäderna Hunslet och Armley masugnar och
stålverk; dessutom finnas stora tryckerier (särsk.
färgtryck), läder- och möbelindustri samt
kolgruvor. L. är en viktig järnvägsknut och
flygstation samt genom den 204 km långa och 1,5
m. djupa Leeds—Liverpoolkanalen (byggd 1770
—1816) förenat med Nordsjön och Irländska
sjön. Univ., grundat 1904, samt teknisk högsk.,
stort bibi., konstmuseum m. m. Säte för en
katolsk biskop.
Leeds [lidz], hertig av, titel inom engelska
adelsätten Osborne.
Leeuw [lèw], Gerardus van [fa’n] der,
holländsk religionshistoriker (f. 1890), prof, i
religionshistoria i Groningen 1918. L:s tidigare
skrifter behandla egyptisk religion, men senare
har han framför allt framträtt med en ymnig
och uppmärksammad religionsfenomenologisk
produktion. Mycket använt är översiktsarbetet
”Phä-nomenologie der Religion” (1933). Vidare
märkes ”L’homme primitif et la religion” (1940). L.
har utg. och delvis förf, samlingsverket ”De
godsdiensten der wereld” (2 bd, 1948).
Leeuwarden [lé’vardan], huvudstad i prov.
Friesland i n. Nederländerna; 79,000 inv. L.
ligger i det fruktbara marsklandet efter den sedan
1200-talet torrlagda Middelzee och är mötesplats
för flera kanaler. L. har många vackra, äldre
byggnader. Under 1500—1700-talen berömd för
sitt guld- och silversmide.
Leeuwenhoek [lé’vanhök], Antony van,
holländsk naturforskare (1632—1723), urspr.
bokhållare i en klädeshandel. Olärd, utan kunskap
i lärdomsspråket
latin, arbetade han sig
fram till anseende som
en av tidens främsta
forskare.
Utgångspunkten var det då
nya mikroskopet: L.
lärde sig slipa glas
bättre än någon i
samtiden och förfärdigade
många
förstoringsap-parater. Med dem
undersökte han allehanda
naturföremål och
sände notiser därom till
Royal Society i
Lon
don. Bland hans många rön må nämnas de om
blodkropparna och spermiema, vilkas natur han
klarlade, musklernas tvärstrimmighet och
tandbenets struktur, infusorierna i vatten, en upptäckt,
som väckte största uppseende, myrornas, loppornas
och bladlössens utveckling, skillnaden i
stambyggnad mellan en- och tvåhjärtbladiga växter. L:s
”Opera omnia” utgåvos 1722.
Leeward Islands [Ifæad ai’løndz], ”öarna
under vinden”, se Antillerna.
Lefebvre [lafä’vr], Frangois Joseph,
hertig av Danzig, marskalk av Frankrike (1755
—1820). Han var vid franska revolutionens
utbrott sergeant och blev redan 1794
divisionsgeneral. Han deltog i fälttågen i Nederländerna
och Tyskland 1799. Han gjorde Bonaparte
tjänster vid brumairekuppen s. å. och blev 1804
marskalk. Under 1806—07 års fälttåg förde L.
gardesinfanteriet och intog Danzig. Han blev
1812 chef för kejserliga gardet. 1814 slöt han
sig till restaurationen. Han gifte sig som sergeant
med sitt kompanis tvätterska, Cathérine,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
