Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Leander, Zarah - Leane, Loch - Lear - Lear, Edward - Leasehold - Le Bas, Hippolyte - Le beau reste - Lebeman - Lebensraum - Leben und leben lassen - Lebesgue, Henri - Leblanc, Maurice - Leblanc, Nicolas - Lebœuf, Edmond - Le Bon, Gustave - Le Bourget - Lebrun, Albert
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
497
L eane—Lebr un
498
matiska stilen, böra nämnas ”Tillbaka till
hemmet”, ”Det var en berusande balnatt” (filmen
om Tjajkovskij) och ”En drottnings hjärta”
(Maria Stuart). Dessa förskaffade henne en stor
popularitet i Tyskland, som ökades med talrika
konsert- och radioframträdanden samt
grammo-foninsjungningar. 1943
lämnade L. Tyskland
och bosatte sig på
Lönö herrgård i
Östergötland. Efter flera
års tystnad framträdde
hon 1949 på
konsertestraden i Sverige,
omedelbart innan hon
företog sin första
konsertturné efter
kriget i Tyskland. Hon
har sedermera även
inspelat ett par
filmer i Hamburg. —
G. 1) 1927—32 m.
skådespelaren Nils Leander, 2) 1932—48 m.
kapten Vidar Forsell.
Leane, Loch [lålj li’n], se Killarney.
Lear [li’a], keltisk sagokonung, omtalad
redan i en walesisk krönika från 600-talet,
huvudperson i Shakespeares ”King Lear”.
Lear [li’a], Edward, engelsk konstnär och
författare (1812—88). L. utgav 1832
”Illustrations of the family of the Psittacidae”, en av de
första böckerna med fågelbilder i färg, arbetade
1832—36 hos earl Derby på Knowsley och utgav
1846 ”Gleanings from the menagerie at
Knowsley Hall”. En klassiker i engelsk litteratur har
L. emellertid blivit som den egentlige
grundläggaren och den förnämste företrädaren för vad
engelsmännen kalla nonsense el. nonsense verses.
Under vistelsen på Knowsley ville han roa
familjens barn och utnyttjade då limerickformen
för humoristiska dikter, som han själv
illustrerade och som utgivna 1846 under titeln ”A book
of nonsense” blev en stor succé. ”Letters of E.
L.” utkom 1907, ”Later letters of E. L.” 1911,
”The complete nonsense of E. L.” 1947, med
inledn. av H. Jackson. — Litt.: A. Davidson, ”E.
L.: landscape painter and nonsense poet” (1938).
Leasehold [IPshåuld], eng., jord, som
innehas på arrende.
Le Bas [la ba’], Louis Hippolyte, fransk
arkitekt (1782—1867). L. var en ansedd
arkitekt; hans förnämsta verk blev kyrkan
Notre-Dame-de-Lorette i Paris.
Le beau reste [la bå’ re’st], fr., kvarlevorna;
den ringa återstoden.
Lebeman (ty. Lebemann), vivör, goddagspilt.
Lébensråum, ty., se Livsrum.
Lében und lèben la’ssen [ont], ty., (man
måste) ”leva och låta leva”, närmast ett citat
från L. Wieland; il faut vwre et laisser vivre
anföres som fr. ordspråk av Fredrik II.
Lebesgue [labä’g], Henri, fransk
matematiker (1875—1941), professor vid Collège de
France i Paris. L. utvecklade i början av
1900-talet en integrationsteori för de s. k. reella
funk
tionerna, som grundar sig på begreppen mängd,
mått och mängders mätbarhet. Denna teori blev
av banbrytande betydelse för hela den moderna
funktionsteoriens vidare utveckling och öppnade
nya, vida fält för forskningen. I teorien för
Fourierserier är Lebesgueintegralen av
fundamental betydelse, liksom i därmed
sammanhängande frågor inom teorien för de harmoniska och
analytiska funktionerna.
Leblanc [lablä’], M a u r i c e, fransk
författare (1864—1925). Han skrev ytterst populära
förbry tar romaner. Av serien ”Arsène Lupins
märkvärdiga äventyr” ha i Sverige utkommit tio
olika romaner (1907—23).
Leblanc [lablä’], N i c o 1 a s, fransk kemist
(1742—1806). Han uppfann den efter honom
benämnda Leblancsodaprocessen, en metod att
utvinna soda ur salt, vilken blev en av grundvalarna
för den kemiska storindustrien i Europa. L. dog
i fattigdom för egen hand.
Lebæuf [labö’f], Edmond, fransk militär
(1809—88). Han deltog i Krimkriget 1854—55,
utmärkte sig som artilleriofficer, bl. a. vid
Solferino under 1859 års krig, blev 1869
krigsminister och 1870 marskalk av Frankrike.
Han förklarade s. å. armén fullt krigsberedd. I
början av kriget 1870 var han chef för
generalstaben (och krigsminister) men övertog aug. 1870
befälet över 3:e armén. Han tillfångatogs vid
Metzarméns kapitulation (okt. 1870).
Le Bon [la bå’|, Gustave, fransk
psykolog (1842—1931). Han skrev en mängd arbeten i
medicin, fysik, psykologi o. s. v., av vilka det mest
kända är ”Psychologie des foules” (1895; många
uppl., sv. övers. ”Massans psykologi”, 1912).
Le Bourget [la bor?ä’], stad i Frankrike, se
Bourget.
Lebrun [labro’], Albert, fransk president
(1871—1950), urspr. ingenjör. L. var 1900—20
medl. av deputeradekammaren och blev tidigt en
av Poincarés närmaste medhjälpare. Han var
kolonialminister under Caillaux 1911—12,
Poin-caré 1912—13 och Doumergue 1913—14 samt
minister för de
befriade områdena under
Clemenceau 1918—19.
1920 överflyttade han
till senaten och blev
1926 dess vicepresident.
Vid valet av fransk
president 1931 samlade
L. ett fåtal röster men
blev s. å. den nyvalde
president Doumers
efterträdare som
senats-president och valdes
efter mordet på
denne med c:a 3/4
majoritet till president.
Han omvaldes i april 1939 utan egentlig
motkandidat för ytterligare 7 år. Politiskt
var L. moderat högerman. Det franska
nederlaget i juni 1940 ställde L. inför viktiga
avgöranden. Efter Reynauds demission och Pétains
utnämning till konseljpresident uppstodo starka
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
