Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Laxmina - Laxness, Halldór - Laxning - Laxpata - Laxränna - Laxsjö - Laxsjön - Laxsläktet - Laxstjärt - Laxtina - Laxtrappa - Laxå - Laxå bruks ab. - Laxön - Laxöring - Layard, Henry
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
493
Laxmina—Layard
494
Laxmina, forsfiske för uppgående lax och
laxöring, bestående av en sluten inhägnad av
stenkistor el. murverk och klippor, i vars övre och
nedre ända finnes en öppning, genom vilken
vattnet strömmar in, resp. ut. Fisken lockas av
strömmen in i 1. genom nedre öppningen men hindras
av ett galler att gå ut genom den övre. Vid
vittjandet stänges övre öppningen genom en lucka,
varigenom 1. blir i det närmaste torrlagd —
fallhöjden måste vara tillräckligt stor härför. Genom
ett galler el. en vid vittjandet nedsatt tina
hindras fisken att gå ut genom nedre öppningen.
Laxness, Halldör Kiljan, isländsk
författare (f 1902). Han kom tidigt ut på resor och
har besökt en rad länder i Gamla och Nya
världen men har sedan
1930 haft sin bostad på
Island. Sin förnämsta
insats har L. gjort
som berättare med en
rad stort upplagda
romaner, kännetecknade
av frodig fantasi,
vaken iakttagelseförmåga, stor
människokännedom och ett i
hög grad personligt
framställningssätt;
som stilist har L.
bildat epok i isländsk
litteratur. Påverkad
av sin socialistiska ståndpunkt har han i sina
romaner framträtt som kritisk samhällsskildrare.
I ”Pü vinviöur hreini” (1931) och ”Fuglinn i
fjörunni” (1932; sv. övers, av båda böckerna
under titeln ”Salka Valka”, 1936) skildrade L. livet
i ett litet isländskt fiskläge med ett tragiskt
kvinnoöde som huvudmotiv, i ”Sjalfstætt folk” (2 bd
1934—35; sv. övers. ”Fria män”, 1949) gav han
bilder ur den isländske småbondens kamp mot
naturen och samhället för frihet och en
människovärdig tillvaro, i ”Ljös heimsins” (4 bd, 1937
—40, ”Världens ljus”) berättade han om en
fattig allmogediktares bildningskamp och
ekonomiska svårigheter, och i trilogien ”Islandsklukkan”
(1943), ”Hid Ijosa man” (1944) och ”Eldur i
Kaupinhafn” (1946), som föreligger i ett band
på svenska, ”Islands klocka” (1948), gav han
historiskt dokumenterade teckningar ur livet på
Island under slutet av 1600-talet och början på
1700-talet. L. har blivit internationellt
uppmärksammad och betraktas som den ledande
författaren i modern isländsk litteratur.
Laxning, byggnk. Träbjälkar i takstolar o. s. v.
förbindas ibland med varandra genom 1. (el.
hop-laxning), d. v. s. den i
bjälkän-dan utbildade kammen ges
formen av halv el. hel laxstjärt.
Laxpata, brygga av trä el.
sten med tinor för laxfiske (jfr
Laxtina).
Laxränna, en enkel,
konstgjord uppgångsväg, utan
tvärväggar el. trappor, för lax vid
jämförelsevis låga fall el.
dam
Laxning.
mar (jfr Fiskväg). L. kallas också en med
tillräckligt vatten försedd ränna el. en liten
fördjupad kanal i strömmens botten, så att laxen
kan taga sig fram till laxtrappan, även då vattnet
letts till en kraftstation.
Laxsjö, sn i Jämtlands n. domsagas tingslag,
kring sjön Hotagens sydända och Storån; 573,43
km2, 1,049 inv. (1952). L. uppfylles av i allm.
hårt avverkad skogsmark samt vida myrar och i
n. mindre fjäll. 576 har åker. Kyrkan är fråh
1884. Ingår i Föllinge, L. och Hotagens pastorat
i Härnösands stift, Ströms kontrakt. Tillhör
storkommunen Föllinge.
Laxsjön, sjö i n. Dalsland, ingår i Dalslands
kanal (se d. o.).
Laxsläktet, Sa’lmo, se Laxfiskar.
Laxstjärt, se Laxning.
Laxtina, tina (se Fiskredskap, sp. 551), för
att motstå vattentrycket i ett vattendrag placerad
i särsk. uppbyggd ställning och för upptagning
och nedsättning försedd med lyftram el.
upphal-ningsanordning.
Laxtrappa, se Fiskväg.
Laxå, köping i Grimstens hd i v. Närke,
Örebro län, vid Laxån, 5 km s. om sjön Toften;
125,97 km2; 4,127 inv. (1953). L. är ett
stations-och brukssamhälle, uppvuxet kring Laxå bruk.
Samhället ingick tidigare i Ramundeboda sn, som
1946 fick köpingsrättigheter under namn av L.,
som motsvaras av Ramundeboda förs. L. är
knutpunkt för V. och N. v. stambanorna. I L.
finnas provinsialläkare, apotek och sjukhem
(Cas-selska sjukhemmet). Bland industrierna märkas
utom Laxå bruks anläggningar, elektrisk
maskinfabrik, tillhörande Elektriska svetsnings-ab.
(Göteborg), gjuteri och mekaniska verkstäder,
konfektions-, trikå-, sko- o. a. fabriker. Nära
stationen ligger Ramundeboda (Bodame) kyrka,
uppförd 1688 och flyttad hit 1899, en typisk
barockkyrka av trä. Vid Askersundsvägen Laxå
herrgård från 1730-talet (nybyggd 1915—16), i vars
ena flygel ett av disponenten C. Sahlin skapat
bruks- och hemby gdsmuseum (Tivedsmuseet) är
inrymt. St. Lassåna herrgård är från 1685
(senare omändrad).
Laxå bruks ab., företag med masugn,
stål-sandsverk m. m. i Röfors, Örebro län, samt
sågverk, hyvleri och ångcentral vid V. Laxsjön,
Örebro län. Tillv. utgöras av träkolstackjärn,
stålsand, slaggull, trävaror m. m. L. såldes 1947 till
staten, och det utgör nu dotterbolag till ab.
Statens skogsindustrier. — Litt.: G. Nerman,
”Laxå-verken” (1907).
Laxön, ö i de av Dalälven bildade
vattenfallen vid Älvkarleö, sedan 1880 lägerplats för Svea
ingenjörkår för övningar i strömmande vatten.
Till L. leder en av ingenjörtrupperna byggd bro.
Laxöring, se Laxfiskar.
Layard [lä’ad], Austen Henry, engelsk
arkeolog, diplomat (1817—94). Han företog 1845—
46 grävningar i Nimrüd (bibelns Kelah) 15 km
s. ö. om Nineve och blottade där flera assyriska
kungapalats. Han fortsatte arbetet 1846 och
påbörjade även grävningar i Nineve och Assur.
Resultaten offentliggjordes främst i ”Nineveh and
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
