- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Fjärde upplagan. 13. Kufstein - Longör /
479-480

(1951) [MARC] - Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Lavar - Lavasjö - Lavater, Johann Caspar - Lavatera - Lave - Lavemang - Lavendel - Laver - Lavera - Laveran, Alphonse

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

479

Lavas j ö—Laveran

480

kropp föregås av en befruktning. Honorganet,
karpogonet, utgöres av en hopnystad,
fler-rummig hyf, askogonium, inne i bålen och
ett från detta utgående, vanl. flerrummigt t r
i-kogyn, vars spets skjuter upp över bålens yta.
De små, membranklädda, oftast stavformiga
hanliga könscellerna, spermatierna, alstras
genom avsnörning inuti spermogonier, som
kopulera med trikogynet. Hos många, kanske de
flesta, uppstå dock frukterna på apogam väg (jfr
Apogami). På vegetativ väg föröka sig 1.
genom lösgjorda båldelar och genom s o r e d i e r.
Dessa, som utgöras av små, vanl. vita gryn,
bestående av några få gonidier, omspunna av
hyfer, alstras på vanl. skarpt begränsade ställen
under barklagret (soral).

I regel äro 1. mångåriga och växa långsamt.
De äro mer el. mindre talrikt representerade
nästan överallt, där landvegetation är möjlig. Till
följd av sin förmåga att uthärda extrema temp.
och långvarig torka utgöra de vegetationens
utposter i polartrakterna, på höga berg och kala
öar, och de spela i naturens hushållning en stor
roll. I kemiskt avseende utmärka sig 1. genom
förekomsten av lavstärkelse i hyfväggarna
och av oftast färgade 1 a v s y r o r, som vanl.
bilda små korn på ytan av hyferna. Om
renlaven se Cladonia, om Islandslaven se
d. o. Som födoämnen brukas bl. a. m a n n a 1
a-ven (Lecanora esculenta’, se Manna) och
iwa-take (i Japan). Förr nyttjades flera
lavfärgämnen ; numera ha endast 1 a c k m u s och o
r-s e 1 j nämnvärd betydelse.

Lavasjö, en med ständigt glödflytande lava
fylld vulkankrater.

Lavater [lä’vatar el. lavä’tar], J oh ann
C as par, schweizisk författare (1741—1801),
präst i Zürich. L. var en av Sturm und
Drang-tidens egendomligaste
män, ägde gränslös
fantasi, djup känsla,
flödande vältalighet,
fromhet och tolerans
men var ej
nogräknad i valet av medel.
Han hemföll slutligen
åt ett halvt
vidskepligt fromleri och lät
lura sig av allehanda
fantaster och
undergörare. Pietistiskt
nitälskande mot
rationalismen framstår
L. i ”Geheimes Ta-

gebuch” (1771—73), ”Christliche Lieder” (2 bd,
1779—80), ”Aussichten in die Ewigkeit” (4 bd,
1768—78) m. fl. uppbyggelsearbeten. Mest
berömd blev L. genom sitt försök till vetenskaplig
fysionomik: hans stora ”Physiognomische
Frag-mente zur Beförderung der Menschenkenntniss
und Menschenliebe” (4 bd, 1775—78), vartill bl. a.
Goethe och Herder bidrogo, beundrades över
hela Europa. — ”Sämtliche Werke” i 6 bd, 1834
—38. — Litt.: ”Goethe und L.”, utg. av H. Funck
(1901); A. Vömel, ”J. C. L.” (1923).

Lavendel

Lavatera, bot., se Kattostväxter.

Lave. 1) Sitt- el. liggplats, särskilt i
badstugor och kolkojor. — 2) L. el. gruvlave, i
gruva en plattform av trä, byggd över el.
bredvid en gruvöppning för att underlätta arbetet.
— 3) Inrättning för odling av växter.
Plant-1 a v e är ung. dets. som kallbänk (se Drivbänk)
och nyttjas utomhus. Växthuslavar
anbringas inomhus; de utgöras vanl. av en ram,
fylld med jord.

Lavema’ng (fr. lavement, av lat. laväre, tvätta,
skölja ren) el. klysma, klistir, klystir
(av grek. kly’zein, tvätta), insprutning av vätska
i ändtarmen, vanl. för att avlägsna tarminnehåll
men även för att tillföra näring eller läkemedel
samt inom röntgendiagnostiken. Vätskan införes
genom spruta,
skölj kanna el.
kly-sopomp och
utgöres vanl. av vatten
med någon tillsats,
t. ex. såpa el. olja.

Lave’ndel,
La-va’ndula, företrädesvis i Medelhavsländerna hemmahörande labiatsläkte
med i axlik
ställning samlade, blå
el. violetta
blommor. L. spica (L.
tiora}, en liten
upprätt, grå halvbuske
med smala, nästan
jämnbreda,
hel-b räddade blad,
nedtill glest ax och
små blommor, odlas

i Sverige som prydnadsväxt i trädgårdar. Den
odlas bl. a. i England i stor skala för
framställning av lavendelolja.

Laver, kopparmalmsfyndighet i Älvsby sn,
Norrbottens län, tillhörig Bolidens gruv-a.-b.
Malmen var utbruten 1946. — Litt.: O. H.
öd-man, ”Geology of the copper deposit at L. (i
”Sveriges geol. undersökning”, ser. C, nr 452,
1943)-

Lavera (fr. laver, av lat. laväre, tvätta), att
med flytande, starkt utspädda färger (tusch, sepia,
bläck el. någon akvarellfärg) utfylla el._tona en
linjeteckning.
Tekniken söker ej som den
färglagda teckningen
att ernå koloristisk
effekt utan endast
växling i valör. L
a-vering, lavyr,
teckning, åstadkom-

men med denna teknik.

Laveran [lavrä’],
Charles Louis
A1-p h o n s e, fransk
läkare (1845—1922), prof,
vid Institut Pasteur i
Paris. L. påvisade un-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 19:18:59 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nffm/0298.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free