Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Larvae - Larvborstsvansar - Larverad - Larvgångar - Larvik - Larviks grevskap el. Laurvigens grevskap - Larvmördare - Larvröta, larvpest - Larvs hed - Laryngala ljud - Laryngit - Laryngofon - Laryngologi - Laryngoskop, strup(huvud)spegel - Laryngospasm - Larynx - Larynxstenos, Larynxödem - La Salle (La Sale), Antoine de - La Salle, Cavelier de - Lasarett
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
431
Larvborstsvansar—Lasarett
432
nätter i maj festen Lemuria. — Med larva
för-stodo romarna även en grimaserande ansiktsmask.
Larvborstsvansar, Diplüra, en ordning av
underklassen Apterygota (se Urinsekter). Släktet
Campodea (fam. Campodeidaé), som är
kosmopolitiskt, omfattar små (5—6 mm), bleka arter,
vilka påträffas under stenar och leva av
multnande ämnen.
Larvérad, med., maskerad, dold, säges om en
sjukdom, som döljer sig under ovanliga, symtom,
ss. larvérad frossa.
Larvgångar, zool., se Barkborrar, sp. 376.
Larvik, stad i Vestfold fylke, ö. Norge, vid
mynningen av Farriselv och Lågen; 11,500 inv.
L. har ett vackert läge vid det inre av
Larviks-fjorden och vid Vestfoldbanan. Export av
trämassa och fisk. I n. ligger Larvik bad.
Larviks grevskap el. Laurvigens
grevskap, ett omfattande jordagods i Norge,
grundat av ståthållaren U. F. Gyldenlöve 1671 vid
köp av egendomarna Brunla, Fritsö och Halsen.
1805 såldes L. till den dansk-norske kungen, som
1817 sålde det till tre privatpersoner.
Grevskapets stora egendomar tillhöra nu godsägare F. M.
Treschow.
Larvmördare, zool., se Jordlöpare.
Larvröta, 1 a r v p e s t, se Bin, sp. 55.
Larvs hed, se Larv.
Laryngäla ljud, sådana språkljud, vid vilkas
frambringande stämbandens verksamhet är det
karakteristiska.
Laryngit, se Struphuvudets och luftstrupens
sjukdomar.
Laryngofon [-å’n], ett slags telefon, vars
mikrofon är okänslig för ljudvågor i luften.
Talmikrofonen bringas i kontakt med struphuvud el. käke,
vilkas vibrationer vid talet överföra ljudet. Ljud
från t. ex. bullrande maskiner i det rum, där
den talande befinner sig, fortplantas sålunda ej
till lyssnaren. Mottagaren är även särsk.
ljudisolerad, för att störande ljud i dess närhet i
möjligaste mån skola utestängas. L. har funnit
stor användning i fartyg, flygmaskiner,
kraftstationer o. s. v., där akustiska störningar hindra
användning av vanlig telefon.
Laryngologi, läran om struphuvudets funktion
och sjukdomar.
Laryngoskop [-å’p] (till grek. la’rynx,
struphuvud, och skopeVn, se), s t r u p(h u v u d) s p
e-g e 1, instrument för undersökning av
struphuvudets inre. Metoden kallas laryn. g o sk opi.
Denna kan vara indirekt el. direkt.
Därav får man 2 huvudtyper av 1.; i förra fallet
sker det genom en liten spegel, varvid en omvänd
bild av struphuvudet erhålles, i senare fallet
genom att tungroten nedtryckes med en spatel,
varvid man får en direkt inblick i struphuvudet. En
form av direktlaryngoskop är ”självhållande”, så
att operatören har sin händer fria.
Laryngospa’sm, se Struphuvudets och
luftstrupens s j ukdomar.
La’rynx, grek., struphuvud.
Larynxstenos [-å’s], Larynxödèm, se
Struphuvudets och luftstrupens sjukdomar.
La Salle [la sa’l] (även La Sale), Antoi-
ne de, fransk författare (1388—1461). Han var
guvernör för unga prinsar, för vilka han skrev
didaktiskt-moraliska verk. Viktigast av hans
arbeten är ”Le petit Jehan de Saintré”, en
blandning av riddarroman, pedagogisk handbok i
umgängesvett och frispråkig samtidssatir av
utpräglat borgerlig anda, det första bestående alstret
av realistisk fransk prosakonst. Med orätt
till-skrives L. ”Lesquinze joyes du mariage”. — Litt.;
W. Söderhjelm, ”Studier i fransk berättarkonst”
(1910).
La Salle [la sa’l], René Robert C a v e 1 i e r,
sieur de, fransk upptäcktsresande (1643—87).
Han blev 1666 nybyggare och pälshandlare i
trakten av Montreal och började snart därifrån
företaga upptäcktsresor i hopp om att finna en
handelsväg till Stilla havet och Kina. 1669—70
företog han en färd nedåt den av honom upptäckta
floden Ohio. Efter
Jo-liets och Marquettes
färder (1673) blev L.
övertygad om att
Mississippi utmynnade i
Mexikanska bukten,
och han uppgjorde då
en djärv plan för hela
floddalens
förvärvande åt franska kronan.
Han vann stöd hos
den f ramsynte
generalguvernören över
Canada, Frontenac,
och även hos
Col-bert och Ludvig XIV.
På sin första expedition 1679 framträngde L.
till Illinois. Under sin andra stora expedition,
1681—82, nådde han Mississippi och seglade
utför floden ända till mynningen. Han tog för
Frankrikes räkning högtidligen i besittning allt
land, som vattnades av Mississippi och dess
bifloder, samt gav landet efter Ludvig XIV namnet
Louisiana. När vid denna tid Frontenac
hemkal-lades och konflikt utbröt mellan dennes
efterträdare som guvernör och L., begav sig denne till
Frankrike, utnämndes där till guvernör över
Louisiana och sändes 1684 i spetsen för en expedition
till Mississippis mynning. Emellertid kom denna
att landa i Texas i st. f. vid Mississippi, och
under försök att från landningsplatsen ta sig fram
till franskt område mördades L. av myterister.
—- Litt: L J. Cox, ”Journeys of L.” (2 bd.
1922); L. S. Hasbrouck, ”L.” (1916).
Lasare’tt (av ett klostersjukhus med namnet
Nasareth, som kombinerats med L a s a r u s),
i Sverige varje allmän sjukvårdsinrättning, som
äges och helt el. delvis drives av landsting el.
stad, som ej deltager i landsting, därest den är
avsedd för vårdbehövande, oberoende av
sjukdomens svårare el. lindrigare art. Som 1. räknas
dock ej sjukhus, uteslutande avsett för tuberkulos
el. epidemiska sjukdomar. Det äldsta 1. i
Sverige, Serafimerlasarettet, upprättades i Stockholm
1752 och efterföljdes inom kort av 1. i andra
städer. Ett k. br. 1756 föranledde efter hand
inrättande av 1. för de olika länen, s. k.
läns
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
