Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Larsen, Karl - Larsen, Lars Peter - Larsen, Thöger - Larsen Stevns, Niels - Larsén-Todsen, Nanny - Larsmo - Larsmässa - Larsmässepäron - Larson, August - Larson, Einar - Larson, Gustaf - Larson, Ivar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
417
Larsen—Larson
418
kologiska skildringar från främmande land.
Noveller ur de lägre klassernas liv i Köpenhamn
liksom om samma stads bourgeoisie vittna om
träffsäker iakttagelse och skarp objektiv analys.
”Dr Ix” (1896) är en självstudie, ”Den gamle
historie” (1920) en poetisk-historisk jag- och
tids-teckning. ”Under vor sidste krig” (1897) är en
samling brev och dagböcker från 1864, ”De, der
drog hjemmefra” (4 bd, 1910—14) innehåller
samma slags biografiska material från danska
utvandrare. Under 1 :a världskriget sökte han
energiskt väcka försvarsviljan och vinna
sympatier för Tyskland.
Larsen, Lars Peter, dansk missionär (1862
—1940). L. utgick 1889 i danska
missionssäll-skapets tjänst till Sydindien men lämnade 1899
sällskapet för att övertaga posten som
studentmissionär i Madras. 1911—24 var han
föreståndare för The United Theological College i
Bangalore, 1924—32 medl. av brittiska
bibelsällskapets kommission för revision av den tamuliska
bibelövers. 1933 lämnade L. Indien och verkade
i Danmark; 1918 teol. hedersdr i Lund. Av L:s
skrifter märkes ”Hindu-aandsliv og
kristendommen” (1907). ’ •
Larsen, Thöger, dansk författare (1875—
1928). Utom ett par novellsamlingar utgav L.
diktsamlingarna ”Jord” (1904), ”Dagene” (1905),
”Det fjeme” (1907), ”Bakker og bölger” (1912),
”Slægternes træ” (1914). ”1 Danmarks navn”
(1920), ”Vejr og vinger” (1923),
”Limfjords-sange” (1925) och ”Söndengalm” (1926), vilka
visa honom som frodig och formsäker lyriker.
Larsen Stevns, Niels, dansk målare (1864
—1941). Han var J. Skovgaards förnämste
medhjälpare vid utförandet av freskerna i Viborgs
domkyrka 1901—06. Påverkad av Skovgaard
men i en mera modernt förenklad och
färguppdriven stil än denne, målade L. sedan bibliska
kompositioner. Sin största insats gjorde L. i de
tre frescoserierna i H. C. Andersens Mindehall i
Odense (8 fresker med motiv ur ”Mit livs
even-tyr”, 1929—32), i Hjörrings centralbibi. (6
fresker med motiv från ”Skipper Clements
historie”, 1934—36), och i Helligaandshuset i
Sla-gelse (”Den spetälske”, ”Den barmhärtige
samariten”, 1938).
Larsén-Todsen, Nanny Isidora,
operasångerska (f. 1884 2/s). Hon debuterade på Kungl.
teatern 1906 som Agatha i ”Friskytten”, tillhörde
sedan Kungl. scenen
till 1923, då hon
engagerades vid
Scalaope-ran i Milano. Hon har
sedan sjungit bl. a.
vid
Metropolitanope-ran i New York och
även uppträtt i
Bayreuth vid
Wagnerfestspelen. Hon har
därefter låtit höra sig på
Europas främsta
scener och även gästat
Stockholm. Hennes
röst utvecklade sig till
en synnerligen klangskön smidig sopran, som
särskilt i stora dramatiska roller gjort sig
fördelaktigt gällande. Hennes spel utmärkes av intensitet
och passionerad glöd. — G. 1916 m. dir. H.
Todsen.
Larsmo, fi. Luoto, skärgårdskommun i Vasa
län, Finland; 103 km2, 2,400 inv., svensktalande.
Larsmässa, se Laurentius.
Larsmässepäron, se Augustipäron.
Larson, Frans August, missionär (f. 1870
V4). Han kom 1893 till Mongoliet som missionär,
blev senare tolk vid de ryska guldgruvorna nära
Urga och vid j ärnvägsutstakning
Peking—Verch-ne Udinsk, var 1901—14 anställd i British and
Foreign Bible Society som missionär och
spri-dare av biblar i Mongoliet och därefter (till
1917) i kinesiska regeringens tjänst såsom
rådgivare i mongoliska och tibetanska ärenden. L.
ägnade sig sedan åt affärsverksamhet. Vid det
stora boxarupproret 1900 ledsagade L. en skara
européer och amerikaner från Kalgan, och efter
den mongoliska revolutionen 1913 var han
fredsunderhandlare med Kina. Han har på flera sätt
bistått svenskar i Mongoliet, bl. a. Sven Hedin
vid dennes expedition 1927—28. För Dalai lamas
räkning har L. utfört af färsuppdrag, och 1920
fick han en mongolisk orden, som berättigar
honom till titeln hertig. Han har utgivit
”Mongoliet och mitt liv bland mongolerna” (1929). L.
är numera bosatt i U.S.A.
Larson, Einar, operasångare, baryton (f.
1897 11/ø), studerade för bl. a. John Forsell samt
i Berlin och Milano. Från 1926, då L. debuterade
som Valentin i ”Faust”, Fanuel i ”Nero” och
Wolfram i ”Tannhäuser”, till 1951 har han
tillhört Kungl. teatern i Stockholm.
Larson, Erik Gustaf, ingenjör (f. 1887 V7).
Han genomgick Tekniska högsk. 1913—17 och
var 1917—20 ingenjör, 1920—23 verkstadschef
vid SKF i Göteborg. Han var 1923—26 teknisk
chef vid ab. Galco i Stockholm. I samarbete
med dåv. försäljningschefen vid SKF A.
Gab-rielsson och på dennes initiativ började L. 1924
planera en svensk tillverkning av personbilar.
Planerna togo fastare form 1926; L. utsågs då
till teknisk chef och v. verkst. dir. i ab. Volvo
och har sedan dess nedlagt ett energiskt arbete
på Volvo-bilarnas tekniska utveckling och
rationella fabrikation. L. blev 1952 tekn. heders-dr.
i Stockholm.
Larson, Ivar Oscar, industriman (f. 1880
20/7), examinerades från Tekniska högsk. 1902
och var till 1903 ingenjör vid
kraftstationsbyggnaden i Hallstahammar och 1903—05 ingenjör
vid bruket; sedan 1906 led. av styrelsen för
Hallstahammars bruk, styrelseordf. sedan 1930. L.
blev 1906 dir.-assistent vid Svenska
arbetsgivareföreningen, 1918 föreningens 2:e dir. och var
1929—47 dess v. verkst. dir. Han blev led. av
Sociala rådet 1921, var delegerad vid
internationella arbetskonferenserna i Genève 1923—33 samt
led. av Arbetsdomstolen 1929—48 och av
Arbetsmarknadskommissionen 1936—47, L. har inlagt
stora förtjänster om skapande av arbetsfred i
Sverige. Bland hans skrifter märkas ”Om lag-
NF XIII — 14
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
