Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Lange, 2. Julius - Lange, 3. Sven - Lange, 4. Ib - Lange, 5. Per - Lange, 1. Christian - Lange, 2. Halvard - Lange, Gunnar - Lange, Hans Ostenfeldt - Lange, Thomas - Langebek, Jakob
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
353
Lange—Langebek
354 .
urspr. tänkt som en avd. av det stora verket.
Bland hans sista arbeten märkes ”Roskilde
dom-kirkes alder og stil” (1890). L. försökte sig även
som dramatisk författare och utgav 1885
anonymt fyra skådespel under gemensam titel, ”Kunst
og politik”. ”Udvalgte skrifter” utgåvos 1900—
03 av P. Köbke och G. Brändes. Köbke utgav
1902—03 ”Breve fra J. L.”. •— Monogr. av G.
Brändes (1898).
3) Sven L., son till L.i), författare (1868—
1930). Från L:s ungdoms- och mandomstid
härstammar en lång rad intima skådespel, varav må
framhävas ”Iris el. den usaarlige frue” (1897),
”De stille stuer” (1902), ”Samson og Delila”
(1909) och ”Kærligheden og döden” (1914).
Intima romaner från samma tid äro ”Hj ertets
ger-ninger” (1900), ”Sommerleg” (1902), ”Barnets
gave” (1908) och ”Fru Gerda og hendes moder”
(1915). På äldre dagar översatte han Strindberg
och diktade under hans inflytande en rad
skildringar av den danska stats- och kulturhistorien,
dels i dramatisk, dels i novellistisk form: ”En
Dag paa Hirschholm slot” (1923) om Struensee,
”Amor og Bacchus” (1926) om Rahbeks och P.
A. Heibergs tid. ”De förste kampe” (1925) om
Georg Brändes. Mycket inflytelserik var L. som
brandesianskt orienterad kritiker; av hans
recensioner från en hel människoålder utkom 1929
ett urval i 2 bd (”Meninger om teater” och
”Meninger om litteratur”).
4) Carl Ib L., den föreg:s son, författare (f.
1900). L. har framträtt som lyriker med
diktsamlingarna ”Bekendelser” (1929) och
”Fortrolige ord” (1936), som berättare på vers med ”Lis”
(1938) och ”Det vaagne hjerte” (1940) och som
prosaist med romanerna ”Et rigtigt menneske”
(1932) och ”Ingeborg” (1937), en fin
psykologisk studie.
5) Per L., den föreg:s bror, författare (f.
1901). L. har skapat sig en uppmärksammad
ställning i nyare dansk lyrik genom de 3 små
diktsaml. ”Kaos og stjærnen” (1926),
”Forvand-linger” (1929) och ”Orfeus” (1932). L., som lärt
av bl. a. R. M. Rilke i dennes senare skede, har
i ett intensivt språk tolkat naturstämningar,
återgivit erotiska upplevelser och varierat motiv ur
den klassiska mytologien. ”Relieffer” (1943) är
ett urval avL:s lyrik.
Lange. 1) Christian Lous L., norsk
pacifist (1869—1938), urspr. lärare, började snart
ägna sig åt
fredsrörelsen och var 1900—09
sekr. i norska
stortingets Nobelkommitté
och bibliotekarie vid
norska Nobelinst.
Under samma tid var han
Norges ombud vid 2:a
fredskonferensen i
Haag 1907, 1909—33
var han
Interparlamen-tariska unionens
general sekr. Sedan 1920
bosatt i Genève,
representerade L. vid flera
tillfällen fram till 1937 Norge i N. F:s
delege-radeförsamling och var 1932 norsk delegat vid
nedrustningskonferensen i Genève. 1919 blev han
fil. dr i Oslo (”Histoire de 1’internationalisme”)
och erhöll 1921 jämte Hj. Branting Nobels
fredspris. Av L:s övriga arbeten märkas ”L’union
interparlementaire” (1921) och ”Mellemfolkelig
politikk 1815—1914” (1925).
2) Halvard Manthey L., den föreg:s son,
politiker (f. 1902). Han var lärare i ekonomisk
historia vid handelshögsk. i Oslo 1930—35 och
föreläste i modern historia vid univ. i Oslo 1935
-—36. 1933—39 var han medl. av arbetarpartiets
centralstyrelse. Tidigt intresserad av arbetarnas
bildningsrörelse, var han 1938—40 rektor för
folkhögsk. i Sörmarka. Kort efter den tyska
ockupationen av Norge 1940 inträdde han i den
norska motståndsrörelsen och satt tidvis
i tyska fängelser. Efter Norges befrielse blev
han åter medl. av socialdemokratiska partiets
centralstyrelse och i febr. 1946 utrikesminister efter
Trygve Lie. Han var en av de drivande
krafterna vid Norges anslutning till Atlantpakten. —
L. har utg. ”Fagorganisasjonens historie i Norge”
(1933; sv. övers. 1939), ”De politiske
arbeider-internasjonaler” (1934; tills, m. H. Meyer),
”Ar-beiderreising” (bd 2—3, 1936—37);
”Arbeider-partiets historia 1887—1905” och ”Arbeiderpartiet
1905—14” (i ”Det norske arbeiderpartis historie
1887—1937”, under red. av H. Koht, 2 bd, 1937
—39)-
Lange, Nils Gunnar, ämbetsman (f. 1909
9/3), fil. lic. 1941. L. biträdde vid olika
utredningar i Jordbruksdep. 1935—38, var assistant
prof, i jordbruks- och nationalekonomi vid Univ.
of North Carolina 1941—43, byråchef i
Livsmedelskommissionen 1943—46, blev statssekr. i
Jordbruksdep. 1948 (t. f. 1946), i Finansdep. 1950.
Han blev ordf, i Svenska fotbollsförbundet 1953.
Lange, Hans Ostenfeldt, dansk
biblio-teksman och egyptolog (1863—1943), fil. hedersdr
vid Lunds univ. 1918; 1901—24 överbibliotekarie
vid Det kongelige bibliotek i Köpenhamn. L. var
en framstående biblioteksman och nådde som
bib-liografisk forskare banbrytande resultat rörande
boktryckarkonstens äldre historia i Danmark
(”Analecta bibliographica”, 1906). Vid sidan av
sin egentliga gärning var L. egyptolog och från
1924 lektor i egyptologi vid Köpenhamns univ.
Lange, Thomas, dansk författare (1829—
87), teol. kand. 1857, levde sedan som författare.
L:s två huvudarbeten äro de av barndomsintryck
från Västerhavet starkt präglade romanerna
”Eventyrets land” (1865) och ”Aaen og havet”
(1870), där han visar sig som en utpräglad
romantiker och naturpsykolog. Kristligt
panteis-tiska stämningar genomgå de två romanerna samt
hans ”Romantiske skildringer” (1872) och ”De
lyse nætter” (1875).
La’ngebek, Jakob, dansk historiker (1710—
75). Han tog teologisk ämbetsexamen 1732 och
kastade sig därefter över studiet av nordisk
historia. L. blev gehejmearkivar 1748. Hans egna
arbeten voro få och utan större betydelse, men
han blev grundläggande i dansk historia som in-
NF XIII — 12
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
