Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Landstigningsfarkost - Landsting
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
343 Landsting 344
stigningsfartyg utgöras förutom av
ombyggda passagerar- och lastfartyg av inf.-,
stridsvagns- (tank-) och materialtransportfartyg m. fl.
på c:a 4,000 ton och med minst 12 knops fart.
Landstigningsbåtar utgöras av
transportbåtar på 120—350 ton för inf., stridsvagnar
el. materiel, fart 10 å 16 knop.
Landsätt-ningsbåtar ha ett depl. av 0,3—18 ton och
en fart av högst 20 knop. De svenska
benämningarna äro stormbåt, stridsvagnsbåt m. m. I
slutet av 2:a världskriget insattes ofta
amfibie-vagnar, av vilka de allierade begagnade olika
typer. Eldunderstödsfarkoster
konstruerades för att i förväg nedkämpa
strandförsvaret och under landstigningen understödja egna
trupper.
Landsting. 1) Landsting el. landskap
s-ting kallades de ting (allmänna folkmöten),
på vilka under lagmännens ledning rättskipning,
förvaltning och även politiska angelägenheter
handhades, då de svenska landen
(landskapen) utgjorde så gott som självständiga
samhällen. Kända sådana 1. höllos bl. a. vid
Skara (”alla götars ting”), Linköping
(Lionga-ting) och Gamla Uppsala (”alla svears ting”).
I Sverige uppgingo 1. redan i början av
1400-talet i lagmanstingen och räfstetingen. Någon
enstaka gång återupplivades dock de gamla 1. i
samband med marknader för förhandlingar med
ortsallmogen om skattebevillning, politiska
opinionsyttringar m. m. Allteftersom riksdagen vann
stadga och den gamla folkliga självstyrelsen fick
vika för riksregeringens
ämbetsmannaförvalt-ning, försvunno dessa 1. Längst kvarlevde de i
Norrland, till in på 1800-talet; det sista hölls i
Jämtland 1857. I Danmark höllos 1. sedan äldsta
kända tid vid Lund och Viborg, något senare
framträda 1. vid Ringsted och Urnehoved
(Sönder jylland) för de olika riksdelarna. Här
hyllades danakungen och skipades rätt. För sistn.
uppgift fortlevde 1. i Danmark till 1805. Sedermera
har under 1800-talet namnet 1. återupptagits för
nyskapade representativa församlingar med skilda
uppgifter i de båda länderna.
2) Beslutande organ inom ett svenskt
landstingsområde, skapat genom k. f. om 1. 21 /3 1862,
vilken nu ersatts av lagen om 1. 2% 1924. Vissa
större städer, f. n. Stockholm, Göteborg, Malmö,
Norrköping, Hälsingborg och Gävle, deltaga ej
i 1. Av dessa ha de 4 sistn. utträtt ur de 1. de
tidigare tillhört. Då 1894 antalet led. i F. K.
fixerades till 150, bestämdes, att stad med minst
1/iso av rikets folkmängd ej skulle tillhöra
vederbörande l.-område. Nu gällande lagstiftning
stadgar däremot, att stad med en folkmängd av minst
100,000 inv. äger rätt att utträda ur 1. Stad äger
inträda i 1., såvida samstämmande beslut därom
fattats av staden och 1. Beslut om stads utträde
ur el. inträde i 1. skall underställas K. m:t.
Rösträtt vid landstingsmannaval
tillkommer envar inom landstingsområdet kommunalt
röstberättigad, som senast under nästföregående
kalenderår fyllt 21 år. Valbara äro samtliga inom
landstingsområdet röstberättigade personer.
Landstingsman kan ej den vara, som står under
förmynderskap, är i konkurstillstånd el. är av
allmänna fattigvården omhändertagen för
varaktig försörjning. Landshövding, landssekr.,
landskamrerare, länsassessor samt
befattningshavare, anställda hos L, kunna på gr. av sin
tjänsteställning icke vara led. av detta.
Valperioden är 4 år, och valen äga rum 3:e söndagen
i sept. För valet indelas landstingsområdet i
valkretsar, vilka vardera i regel skola utse minst
5, högst 9 landstingsmän. Stad med minst 15,000
inv. bildar en valkrets. Stad med mindre
folkmängd än 15,000 förenas med annan stad el.
andra städer el., då särskilda skäl föreligga, med
angränsande landsbygd till en krets. Samtidigt
med de ord. landstingsmännen utses suppleanter,
vilka inkallas vid förfall för ord. landstingsman
el. vid dennes avgång före mandattidens slut.
L. sammanträder till lagtima möte varje
år den 1 :a måndagen i okt. Till urtima möte
samlas 1. endast i de fall, då K. m:t omedelbart
el. på framställning av länsstyrelsen därom
förordnar el. sådant möte för vissa bestämda
ärendens handläggning beslutats av 1. el. av
förvaltningsutskottet. — L. utser självt å lagtima möte
bland de ord. led. en ordf, och en v. ordf., vilka
fungera intill nästa lagtima mötes början. Skulle
mellan de båda lagtima mötena båda avgå el.
deras befattningar eljest upphöra, inträder l:s
äldsta led. som ordf. L. må ej överlägga el.
besluta, om icke minst 2/s av dess led. äro tillstädes.
Förhandlingarna skola vara offentliga, såvida ej
1. för någon särskild fråga annorlunda beslutar.
Landshövdingen el. dennes ställföreträdare äger
övervara sammanträdena och delta i
överläggningarna men ej i besluten. Förslagsrätt vid
lagtima 1. tillkommer länsstyrelsen, led. av 1. samt
dettas förvaltningsutskott. Motionstiden utgår
Ws. Med 2/s majoritet kan 1., då synnerliga skäl
föreligga, medge upptagande av senare väckt
förslag. Inkomna förslag och av
förvaltningsutskottet upprättad föredragningslista skola
tryckas och minst 8 dagar före mötets början
översändas till länsstyrelsen och samtliga
landstingsmän. Alla ärenden utom val skola, innan de
avgöras av 1., beredas, såvida ej 1. enhälligt
annorlunda beslutar. För beredning av ärendena
skall I. utse nödigt antal utskott. Före 1948
erfordrades för vissa viktigare beslut, främst av
ekonomisk innebörd, 2/s majoritet, nu endast i
några fall utan större betydelse. — L:s centrala
administrativa organ är
förvaltningsutskottet. Detta, som väljes å l:s lagtima möte
att fungera till nästa lagtima 1., skall ha lägst
5, högst 15 led. samt minst hälften så många
suppleanter; även annan än landstingsman kan
utses. Utskottets uppgifter äro i huvudsak att
handha l:s penningväsen; att ha överinseende
över l:s samtliga administrativa organs
ekonomiska förvaltning; att avge förslag till
utgifts-och inkomststat för 1. samt, i den mån icke
annorlunda bestämmes, att bereda även övriga
ärenden, som skola avgöras av 1.; att ombesörja
verkställigheten av l:s beslut samt att företräda
1., då detta icke är samlat. Efter beslut av 1.
kan arbetet inom förvaltningsutskottet i viss
om
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
