Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Laksmi, Lakshmi - Lakt-, lakto- - Laktacidogen - Laktas - Laktat - Laktation, Laktationskurva, Laktationsperiod - Laktator - Laktobutyrometer - Laktoflavin - Laktos - Laktoskop - Lakun - Lakunärt blodkärlssystem el. öppet blodkärlssystem - Lalaing, Jacques de - Lalande, Jérôme de - Lalin, Lars Samuel - La Línea - Lalique, René - Lallerstedt, Erik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
301
Lakt-–Lallerstedt
302
Såsom gudomligt väsen är hon född ur det av
gudarna kärnade mjölkhavet och gemål åt Visnu;
hon framställes som en bild av hinduernas
kvinnliga skönhetsideal, ofta sittande i en lotus och
med en lotus i handen. När Visnu vilar på den
stora cobraormen på mjölkhavets yta, sitter L. vid
hans fötter. Kon är helgad åt L. När Visnu
uppträder i mänsklig gestalt på jorden,
inkarneras också L. såsom hans älskade, Sitä Rädhä
o. s. v. L. betecknar också ”lycka” över huvud.
Lakt-, lakt o- (av lat. lac, gen. lactis, mjölk),
i sammansättningar: mjölk-,
Laktacidogen [-jè’n], en viktig mellanprodukt
vid stärkelsens övergång till mjölksyra under
muskelarbetet.
Laktäs, ett mjölksocker spjälkande enzym.
Laktät, kem., se Mjölksyra.
Laktatiön, Laktationskurva,
Laktationspe-riod, se Mjölkavsöndring.
Laktätor (av lat. lactäre, mjölka), se
Mjölkningsmaskiner.
Laktobutyromèter, se Mjölkprovare.
Laktoflavin, se Vitaminer.
Laktos [-å’s], mjölksocker, se Sockerarter.
Laktoskop [-å’p], se Mjölkprovare.
Lakün, eg. fördjupning i marken; lucka (i
en text, framställning), brist; hålrum.
Lakunärt blodkärlssystem el. öppet b 1 o
d-kärlssystem förekommer hos många
rygg-radslösa djur, ss. insekter och blötdjur, och
kännetecknas av att antingen hårkärl och vener el.
också endast de förra saknas i kärlsystemet.
Blodbanorna utgöras sålunda delvis av hålrum,
lakuner, mellan olika organ.
Lalaing [lalä’], Jacques de, greve,
belgisk målare och skulptör (1858—1917). L:s
plastiska verk, minnesvården vid Waterloo,
”Ryttar-strid”, ”Tigrar” m. fl., äga storslagen dramatisk
kraft, och som målare —- i ”Jägare från
urtiden” m. fl. — har han framställt heroiska
gestalter och gigantiska djur av vild storhet.
Lalande [lalä’d], Joseph Jéröme de, fransk
astronom (1732—1807), prof, vid Collège de
France 1761—1807. L. var en synnerligen
mångsidig astronom och
utgav bl. a. en
grundlig, länge använd
lärobok (1764) samt en
värdefull astronomisk
bibliografi (1803) med
en översikt av
astronomiens utveckling. Hans
många bidrag till
planet- och
kometastronomien och den celesta
mekaniken ha varit
av obestridligt värde.
L:s observationer i
”Histoire céleste
fran-qaise” (1801), av
vil
ka Baily deducerade den Lalandeska
stjärnkata-logen (1847) med positioner för nära 50,000
stjärnor, äro alltjämt av stor betydelse för
bestämningar av stjärnornas egenrörelse.
Lalïn, Lars Samuel, sångmästare m. m.
Vas av glas med formpressad dekor av René Lalique.
(1729—85). Han skrev texten till operan
”Syrinx” och ”Acis och Galathea”, företog en
utrikes resa för studiet av musik och inköp av
musikalier och var efter sin återkomst 1773—83
sångmästare vid Kungl. teatern.
La Linea, stad i prov. Cädiz, s. Spanien,
omedelbart n. om Gibraltar och skild därifrån
av en 0,5 km bred neutral zon; c:a 40,000 inv.,
stor grönsaksodling för avsättning i Gibraltar.
Lalique [lali’k], René, fransk konstnär
(1860—1945). Han var banbrytare i konstnärlig
behandling av guld, emalj o. a. ädla material.
Med raffinerad och personlig stilkänsla sökte
L. nya dekorativa element, särskilt i djur- och
växtvärlden. Hans smycken — liksom hans
arbeten i glas — tillhöra samtidens mest förfinade
konst.
Lallerstedt, Erik Julius, arkitekt (f. 1864
W4). L. har haft en
omfattande
verksamhet som utövande
arkitekt. Hans byggnader
kännetecknas av goda
planlösningar och
gedigenhet i materiel och
utförande. Stilmässigt
har L. känsligt
uppfattat och följt tidens
fordringar, ehuru hans
förkärlek för slät
mur gett byggnaderna
en personlig prägel.
Bland hans verk
märkas
ombyggna
den av Konstakad. (1892—96),
livförsäkringsanstalten Tryggs hus vid Engelbrektsplan (1910),
Tekniska högsk. (1914—22), ett av nationalro-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
