Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Laharpe, César - Laharpe, Jean François de - Lahdenpohja - Lahdensuo, Jalo Toivo - Lahmannsunderkläder - Lahn - Lahnda - La Hogue - Laholm
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
291
Laharpe—Laholm
292
Alexander (I) och Konstantin. L. övade stort
inflytande på Alexanders utveckling men
avlägsnades 1793, enär han sökt närma prinsarna till
deras fader, Paul (I). Han flyttade då till
Schweiz, där han lyckades göra sitt hemland,
Pays de Vaud, oberoende av Bern, visserligen
genom fransk inblandning i Schweiz’ angelägenheter.
L. var 1798—1800 led. av Helvetiska republikens
direktorium, därefter till 1816 bosatt i Paris. —
Ty. monogr. av A. Boehtlingk (2 bd, 1925).
Laharpe [laa’rp], Jean Fran^ois de,
fransk litteraturhistoriker (1739—1803). Han vann
en inflytelserik ställning som reaktionär
smakdomare i pressen, i föreläsningskatedern och i de
encyklopedistiska salongerna. 1776 invaldes han
i Franska akad. Sina litteraturhistoriska
föreläsningar utgav han under titeln ”Lycée, ou
Cours de littérature” (16 bd, 1799—1805).
La’hdenpohja [-påhja; hörbara h], intill 1940
köping i Finland, vid en vik av sjön Ladoga (c:a
1,500 inv.). Avträddes i freden i Moskva 1940
och vid vapenstilleståndet 1944 till Sovjetunionen.
La’hdensuo [-soå; hörbart h], J a 1 o T o i v o,
finländsk jordbrukare och politiker (f. 1882). Han
var rektor för Lappo lantbrukslyceum 1915—26,
ordf, i rådgivande kommittén hos
överbefälhavaren under inbördeskriget 1918, led. av
enkammaren (agrar) 1921—38, riksdagens i :e el. 2:e v.
talman upprepade gånger, lantbruksminister under
Ingman 1924—25, försvarsminister i Sunilas
regeringar 1927—28 och 1931—-32,
kommunikationsminister under Kallio 1929—30 och under
Kivi-mäki 1936—37; fullmäktig i Finlands bank 1926
—39, ordf. 1932—33, landshövding i Vasa län
1938—43. L. har under de senaste årtiondena
varit en av de finska lantbruksorganisationernas
och agrarpartiets mest använda förmågor.
Lahmannsunderkläder [lä’mans-],
underkläder av bomullstrikå, efter den tyske
sanatorie-läkaren Heinrich Lahmann (1860—1905), som i
överensstämmelse med sin uppfattning om
klädedräktens betydelse för hälsan förordade luftiga
underkläder av bomull.
Lahn [län], högerbiflod till Rhen.
Upprinner på Rothaargebirge, flyter mellan
Wester-wald och Taunus samt mynnar strax ovanför
Koblenz. Segelbar från Giessen; 21 slussar.
Lahndä, ariskt (nyindiskt) språk i v. Punjab,
besläktat med sindhi och kashmiri och
huvudsakl. talat av jäter.
La Hogue [la å’g], se La Hougue.
Laho’lm, stad (sedan 1948 under landsrätt,
Hallands s. domsaga) i Hallands län vid Lagan,
8 km ovanför dess mynning i Laholmsbukten;
10,91 km2; 3,174 inv. (1953).
När L. fick sina första stadsprivilegier är ej
känt, men det torde ha varit stad redan under
1200-talet; det omnämnes i Valdemars jordebok
i samband med Lagaholms slott, som var
beläget på en ö i Lagan och hade stor strategisk
betydelse. Under krigen mellan Sverige och
Danmark var slottet ofta föremål för
krigshandlingar. 1676 blev slottsanläggningen på Karl
XI :s befallning raserad. Betydande lämningar av
densamma ha framkommit vid utgrävnings- och
konserveringsarbeten 1928—37. Under striderna
om Lagaholms slott härjades och brändes L. flera
gånger. 1885 fick L. järnvägsförbindelser
genom att sträckan Hälsingborg—Halmstad av
Västkustbanan öppnades för trafik. Av
ålder ha stadens huvudnäringar varit jordbruk
och fiske, hantverk och handel. Genom
Laga-fallens utbyggnad, senast genom tillkomsten av
Laholms kraftverk (1932), ha laxens lekplatser
förstörts och laxfisket upphört ovanför
kraftverket. Invid kraftverket och slottsruinen har
anlagts en laxodlingsanstalt med fiskedammar i
den gamla vallgraven. 1950 funnos i L. 19
industriella anläggningar med sammanlagt 273
arbetare. Den största industrin är Hallands läns
linodlareförenings linberedningsverk (uppfört
1941; 120 anställda). I L. finnas karosserifabrik
(tillh. ab. Karlaverken), köttkonservfabrik (L:s
konservfabriks ab.), båda etablerade 1951,
tegelbruk m. m. L. har betydande hantverk, särsk.
tillv. av handskar och lergods. Dessa tillv.
bedrivas nu i modern form främst av Jönssons
handskfabrik och Laholms keramikfabrik.
Badorten Mellbystrand ligger 7 km från staden.
Trots många eldsvådor har stadskärnan en
ålderdomlig prägel, särsk. inom den intill Lagan
belägna stadsdelen Gamleby, som torde vara
stadens äldsta del. De nya stadsdelarna, Sofiero i
ö. och Värnen i s., ha modern bebyggelse.
Stadens äldsta byggnad är kyrkan, gr. på
1220-talet, ombyggd 1808—20. Kyrkan restaurerades
1933, varvid bl. a. taket dekorerades av E. For-
Godkänd för publicering i rikets allmänna kartverk MIt
och för spridning av. kartverkskommissionen I6/« 1953-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
