Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Lagophthalmus - Lagopus - Lagos (Nigeria) - Lagos (Portugal) - Lagosta - Lagothrix - La Goulette - Lagrange, Giuseppe Luigi (Joseph Louis) - La Granja - Lagrelius, Axel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
285
Lagophthalmus—Lagrelius
286
Lagophthalmus [-f-], se
Lagoftalmus.
Lagöpus, sool., se
Rip-släktet.
Lagos [eng. utt. léi’gås],
huvudstad i Nigeria,
Väst-afrika, på en ö i kustlagunen,
Nigerias huvudhamn; c:a
230,000 inv. Genom broar är
L. förenat med fastlandet
(Apapa) och (från Apapa)
utgångspunkt för järnvägen
till Kano. Moderna
hamnanläggningar. Export av kakao,
jordnötter, bomull och
produkter därav, palmolja m. m.
Flygstation. — ön L. var i
äldre tid ett av Slavkustens
främsta stamhåll för
slavhandeln och kom 1861 till
England genom köp.
Lagos [la’goj], stad på
Portugals sydkust; c:a
10,000 inv. L. var
utgångspunkt för många av 1400- och
1500-talens upptäcktsfärder.
Lago’sta, dalmatisk ö, se
Lastovo.
Lagöthrix, zool., se
Ullapor.
La Goulette [la golä’t], uthamn till Tunis.
Lagrange [lagrä’3], G i u s e p p e Luigi
(Joseph Louis), greve, italiensk-fransk
matematiker (1736—1813), av en fransk, på
1600-talet till Italien inflyttad familj. Han blev vid
19 års ålder prof, vid artillerihögskolan i Turin
och grundläde 1758 ett lärt sällskap, sedermera
ombildat till vet.-akad. 1766 kallades L. av
Fredrik II till Berlin som dir. för vet.-akad :s
matematiska klass. Efter Fredriks död flyttade han
1787 till Paris, där han 1794 blev prof, vid École
polytechnique. Under Napoleon blev han
medlem av senaten och greve.
I matematikens historia intar L. en av de allra
främsta hedersplatserna. Hans verksamhet kan
sägas bilda avslutningen på den period av stark
utveckling, som
följde upptäckten av
infi-nitesimalkalkylen; för
den följ,
utvecklingen krävdes nya idéer
och mera kritiska
banor. L. sökte ge
differentialkalkylen en ny
grundval; han fann
ett uttryck för resten
i den taylorska serien
och en viktig
interpo-lationsformel. Han
har utvecklat
varia-tionskalkylen och
fullkomnat teorien för
dif
ferentialekvationer (särsk. i fråga om singulära
lösningar, lineära och vissa partiella
differentialekvationer). Ekvationsläran har han riktat
med lösningsmetoder och ansatser till en allmän
Lago Maggiore vid Pallanza. Se även bild 2 å pl. vid Italien.
teori; till talteorien har han lämnat betydande
bidrag. Mekaniken har han utvecklat ur
principen om de virtuella hastigheterna. I
astronomien har han behandlat störningsproblemet och
frågan om planetsystemets stabilitet. — Bland
L:s publikationer märkas ”Essai d’une nouvelle
méthode pour déterminer les maxima et minima
des formules intégrales” (i ”Miscellanea
philos-math. Societatis privatae Taurinensis”, 2, 1762),
”Théorie des fonctions analytiques (1798),
”Le-cons sur le calcul des fonctions” (1801) och
”Mécanique analytique” (1788). Samlade arbeten
utgivna av J. A. Serret och G. Darboux (14 bd,
1867—92).
La Granja [la gra’Db:a], slott i den lilla
spanska staden San Ildefonso, 156 m ö. h., vid
foten av Sierra de Guadarrama. Byggdes av
Filip V 1721—23 och gjordes genom sina
storslagna parkanläggningar och vattenkonster till en
motsvarighet till Versailles.
Lagrelius, Axel, överintendent (1863—1944),
anställd vid Generalstabens litografiska anstalt
1883, t. f. föreståndare 1894, ordf. 1898—1933,
hovintendent 1907, överintendent 1920, verkst. dir.
i A. Börtzells tryckeri ab., Cederquists grafiska
ab. och Jakob Bagges sedeltryckeri, en av
initiativtagarna till och v. ordf, i ab. Sveriges
lito-grafiska tryckerier; generalkonsul för Finland
1924—-36, fil. hedersdr i Uppsala 1927;
skattmästare i bl. a. Kinakommittén och Sällskapet
Idun. Genom L:s finansiella omsorger ha en
rad svenska naturvetenskapliga expeditioner
möjliggjorts. På L:s 60-årsdag tillägnades honom
festskriften ”Bildreproduktionen i Sverige från
början av 19:e årh.” — Litt.: S. Lewenhaupt,
”Axel Lagrelius’ Kina-resa” (1928).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
