Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - La Chalotais, Louis René de Caradeuc de - La Cahussée, Nivelle de - Lachelier, Jules - Lachesis (mytologi) - Lachesis (zoologi) - Lachine - Lachish - Lachmann, Clara - Lachmann, Karl - Lachmider - Lachner, Franz - La Cierva, Juan de - Lack - Lackadiverna, Lakkadiverna - Lackalänga - Lackarbeten - Lackawanna - Lacker
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
241
La Chalotais—Lacker
242
La Chalotais [la Jalåtä’], Louis René de
Caradeuc de, fransk jurist (1701—85),
ge-neralprokurator vid Bretagnes parlament. L. var
en av de första franska ämbetsmän, som
uppträdde mot jesuiterna, och bidrog kraftigt till
deras fördrivande. Han opponerade senare mot
Bretagnes guvernör och ställdes inför rätta, men
processen avbröts, och L. förvisades. Senare
fick han återvända.
La Chaussée [la Jåse’], Pierre Claude N
i-velle de, fransk dramatiker (1692—1754),
skapare av ”comédie larmoyante”. I ”Le préjugé
å la mode” (1735), hans mest berömda stycke,
in-skärpes den äktenskapliga kärlekens helgd
gentemot gängse libertinistiska åsikter.
Lachelier [la/olje’], J u 1 e s, fransk filosof
(1832—1918), prof, vid École normale supérieure
i Paris. L. tar sin utgångspunkt i Kants
kriti-cism men utvecklar denna till en spiritualistisk
realism. Han söker visa, att naturförklaringen
icke kan vara enbart kausal utan att
sammanhanget mellan flera skilda kausalserier kräver en
teleologisk förklaring. Huvudarbete: ”Du
fonde-ment de 1’induction” (1871). — Monogr. av G.
Sédilles (1920).
La’chesis [-k-], grek, myt., en av de tre
moi-rema el. ödets gudinnor.
La’chesis [-k-], zool., se Näsgropormar.
Lachine [la/i’n], stad i kanad. prov. Quebec,
på vänstra stranden av S :t Lawrencefloden, 10
km s. v. om Montreal, dit kanal leder förbi de
storslagna forsarna Lachine Rapids; c:a
20,000 inv.
Lachish, forntida stad, se Lakis.
Lachmann [la’k-], Cl a ra, donator (1864—
1920), född i Köpenhamn, 1891 g. m.
industriid-karen Jakob Lachmann på Charlottenlund i
Skåne. Genom testamente av 1920 hade hon
förordnat, att av en del av hennes efterlämnade
förmögenhet skulle bildas Clara Lachmanns fond
för befrämjande av den skandinaviska
samkäns-lan. Stiftelsen har säte i Göteborg och består
av 2 svenska, 2 danska och 1 norsk led. Bl. a.
ha ur fonden år efter år anslag lämnats för
stödjande av föreningarna Nordens verksamhet.
Lachmann [la’k-], Karl, tysk filolog (1793
—1851), prof, i Königsberg 1818, i Berlin 1825.
Mest berömt är L:s försök att uppvisa, att såväl
det tyska som det homeriska eposet uppstått ur
ett antal mindre, självständiga dikter, vilka mera
mekaniskt sammanfogats: ”Über die ursprüngliche
Gestalt des Gedichts von der Nibelungen Noth”
(1816), kritisk uppl. av ”Der Nibelunge Not mit
der Klage” (1826; flera uppl.), anmärkningar ”Zu
den Nibelungen und zur Klage” (1836).
”Be-trach tungen über Horners Bias mit Zusätzen von
M. Haupt” (1847; 3:e uppl. 1874). L:s
skarpsinniga teori är numera helt övergiven, men den
stod länge i diskussionens medelpunkt. L. vann
även ett frejdat namn som textkritiker och utgav
upplagor av N. T., av medelhögtyska skaldeverk
samt av latinska författare. Av grundläggande
betydelse är hans arbete ”Über althochdeutsche
Betonung und Verskunst” (1831).
Lachmider, arabisk dynasti i Hira, v. om
Eufrat. Dess välde grundlädes under 200-talet
och stod på höjden av makt i början av 400-talet.
Den siste lachmiden, Numän III, störtades av
perserkonungen Kosru II omkr. 602.
Lachner [la^nar], Franz, tysk tonsättare
(1803—90). Han studerade från 1822 i Wien och
blev där Schuberts vän och förtrogne. L. blev
1836 hovkapellmästare i München och utvecklade
där en betydande verksamhet som dirigent och
kompositör. Han är särskilt berömd som
nyskapare av sviten, vilken han ånyo upptog, men
som orkesterstycke. Han skrev även symfonier,
körverk m. m. — Monogr. av A. Würz (1928).
La Cierva [la biä’rcoa], Juan de, spansk
flygplanskonstruktör (1895—1936). L. framlade
1919 sin idé om att för flygplan använda en
propeller med vertikal axel såsom bärande organ.
I923 gjordes en flygning på en sluten bana om
4 km längd och 25 m höjd med C:s ”autogiro”.
Typen har sedan mera utvecklats, och 1928
utfördes flygningar om sammanlagt c:a 5,000 km
längd. C:s autogiro är den första framgångsrika
typ, som helt avviker från den vanliga
flygmaskintypen.
Lack, se Lacker och Lackläder.
Lackadiverna, Lakkadiverna, eng.
Lac-cadive Islands (av skt Lakcha dvipa, ”de
hundratusen öarna”), en grupp av 14 korallöar
i Indiska oceanen, 225—325 km utanför
Malabar-kusten, lydande under prov. Madras i Indien;
1,927 km2. Blott 10 öar om c:a 200 km2 äro
bebodda; 18,357 inv. (1941), övervägande
muhammedaner. Inv. äro mopla, kända som utmärkt
sjöfolk. Från L. utföras kokosfibrer, kopra
m. m. Huvudort är Kavaratti. L. upptäcktes
1498 av Vasco da Gama och kommo under
brittisk överhöghet.
Lackalänga, sn i Malmöhus län, Torna hd,
på slätten n. v. om Lund; 10,97 km2, 1,923 inv.
(1952). Begränsas i n. av Kävlingeån; därinvid
köpingen Furulund och villasamhället Kullen
med Heden (389 inv. 1951). 870 har åker.
Medeltidskyrka med absid. Tillbyggd 1851 (tornet från
1875). Tillhör Furulunds köpings storkommun.
Ingår i Stävie och L. pastorat i Lunds stift,
Torna kontrakt.
Lackarbeten kallas i synnerhet de i Kina och
Japan tillverkade föremål, möbler, skrin,
svärdsskidor etc., vilka överdragits med lack, ett slags
svart fernissa, ibland tillsatt med cinnober. L.
ha ofta inläggningar av elfenben, pärlemor,
sköldpadd m. m. Under 1600- och 1700-talen
exporterades 1. i mängd till Europa.
Lackawanna [läkgcoa’na], stad i staten New
York, U.S.A., vid Eriesjön 10 km s. om Buffalo;
28,000 inv. Stor järn- och stålindustri.
Lacker. 1) Lösningar av naturliga el.
konstgjorda hartser, cellulosaderivat el. asfalt i
flyktiga lösningsmedel el. i olja. L. användas för att
förse föremål av skilda slag med en skyddande
och förskönande film. Man särskiljer alltefter
lösningsmedlets art flyktiga 1. samt o 1 j
e-lacker el feta 1. (se Fernissa). Ang. e
s-t e r 1 a c k se Fernissa, ang. cellulosalack
och japanskt lack se dessa ord. — 2)
Si
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
