Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Labour Party - Labrador - Labradorit - Labradorsten - Labradorströmmen - Labranda - Labridae - Labrouste, Henri
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
237
Labrador—Labrouste
238
valet 1929 erhöll L. c:a 8,4 mill. röster och blev
med 287 mandat det största partiet i underhuset.
MacDonald bildade sin 2:a regering. På
sommaren 1931 uppstod oenighet inom regeringen
betr, lämpliga åtgärder för bekämpande av den
ekonomiska krisen. Regeringens majoritet avgick,
men MacDonald övergav partiet och ingick
jämte några andra partimän i en nationell
samlingsregering, som dominerades av de konservativa.
Nyvalen i okt. s. å. blevo ett svårt nederlag för
L. (6,4 mill. röster och 46 mandat). Den nye
partiledaren Henderson blev utslagen. MacDonald
och Snowden bildade ett nytt parti, National
La-bour Party (nationella arbetarpartiet), som fick
blott ringa anslutning. Följ, år bröt sig
Inde-pendent Labour Party ut ur det gamla L. Vid
valen 1935 skedde en återhämtning. S. å. blev
den då ännu ganska litet kände Clement Attlee
ordf, för parlamentsgruppen efter G. Lansbury.
L. stödde vid krigsutbrottet 1939 Chamberlains
regering, och i maj 1940 inträdde partiets
främsta män, bl. a. Attlee och Bevin samt senare
Flerbert Morrison, i Churchills
samlingsregering. Vid valen i juli 1945 vann partiet absolut
majoritet i underhuset (11,9 mill. röster, d. v. s.
49,8% av samtliga avgivna, och 393 mandat).
Attlee bildade regering. Den sociala
välfärdsstaten tog form, men bl. a. som följd av
Englands ekonomiska och finansiella svårigheter
tvingades partiet 1949 på defensiven. Vid nyval
i febr. 1950 räddade L. knappt
underhusmajoriteten med 315 mandat. L. ökade dock sitt
röstetal till 13,3 mill. Valen okt. 1951 inneburo ett
bakslag för L., som visserligen fick 13,9 röster
men endast 295 mandat. Attlees regering fick
vika för Churchills. — Partiet håller en bestämt
antikommunistisk linje. Trion Attlee—Bevin—
Morrison har sedan 2:a världskriget varit
tongivande inom L. Sir Stafford Cripps blev som
finansminister ännu en av partiets bärande
krafter. Bland yngre, radikala men klart
demokratiska partimän märkes främst Aneurin Bevan.
L. hade 1948 c:a 4 mill., genom fackföreningarna
kollektivt anslutna, betalande medl. och c:a
600,000 individuella medl. Den årliga
partikongressen avgör partiets politik.
Parlamentsgruppen, The Parliamentary Labour Party, är
principiellt autonom. L:s huvudorgan i
tidningspressen är Daily Herald. — Litt.: D. E. McHenry,
”The L. in transition 1931—38” (1938); C. F.
Brand, ”British Labour’s rise to power” (1941);
G. Soloveytchik, ”Storbritannien efter kriget”
(1947); F. Williams, ”The triple challenge; or,
the future of socialist Britain” (1948; sv. övers.
”Englands nya väg”, 1950).
Labrador [-å’r; eng. utt. lä’bradå], halvö i
Ca-nada (se karta vid Nordamerika), mellan
Hudson-och S:t Lawrencevikarna på c:a 50—63° n. br.,
skiljes från Baffins land genom Hudsonsundet
och från Newfoundland genom Belle
Isle-sun-det; c:a 1,4 mill. km2. L. hör till Laurentiska
urbergsområdet och når i de n. ö. kustbergen,
Torngat Mountains, c:a 1,800 m samt sluttar från
den upplyftade ö. fjordkusten åt v., s. v. och s.
Vidsträckta delar av det inre ligga 300—1,000
m ö. h. Större låglandsområden finnas endast
mellan Ungava- och Hudsonvikarna i n. v. samt
ö. om Jamesviken i s. v. L. har otaliga, vanl.
av moränvallar uppdämda grunda sjöar, bland
dem Mistassini. — De omgivande kalla haven
ha stor klimatisk betydelse. För Hebron på
östkusten (58°i2’ n. br.) gälla t. ex. följ, temp.:
jan. —2O°9, aug. +8°4, året —5°o. I det inre
äro somrarna varmare, men knappast någon mån.
är säkert frostfri. — Nordligaste L. ned till ung.
58° n. br. upptas av tundra. Längst i ö. når
trädgränsen endast 5i°s n. br. S. om tundran vidtar
det stora subarktiska barrskogsområdet med t. ex.
svart- och vitgran, lärkträd, balsamgran och
banksiatall. Dessutom förekomma här och var
björkarter, asp och poppel. — Befolkningen har
uppskattats till c:a 20,000, varav 3,000
algonkin-indianer, 1,500 eskimåer och resten vita.
Urinvånarna leva av jakt, fiske och pälshandel.
Åkerbruket är på gr. av det stränga klimatet helt
obetydligt, och spannmålsodling är även i
sydligaste L. ytterst osäker. Särsk. givande äro
torskfisket, som hör till världens rikaste, lax-,
sill- och forell fisket. De hittills förnämsta
tim-merproducerande områdena ligga inom de delar
i s., som awattnas till S:t Lawrenceviken. I
Grand Rivers källområden finnas stora
förekomster av högvärdig järnmalm. Av halvöns
enorma vattenkraftresurser ha hittills blott fall
i Maisie- och Manikuaganfloderna utbyggts. -—
Den till Atlanten avvattnade delen av L. blev
1927 officiellt tillerkänd Newfoundland och
inkorporerades jämte detta med Canada 1949;
arealen uppskattas till 285,000 km2 och hade 1945
en befolkning på 5,528. Största samhället är
Rigolet vid den långa fjorden Hamilton Inlet.
Det övriga L. ingår i prov. Quebec. — Enl.
sagan skola islänningar ha upptäckt halvön omkr.
985. Senare besökte Leif Eriksson omkr. år
1000 L., de gamles Helluland. Halvön
återupptäcktes av J. Cabot 1497 och kringseglades av
H. Hudson 1610—II. De första fasta, vita
bosättningarna företogos av herrnhutiska
missionärer fr. o. m. 1771. — Litt.: V. Tanner,
”Out-lines of the geography, life and customs of
New-foundland-L.” (i ”Acta geographica”, 8, 1944).
Labradorit, basisk (kalkrik) plagioklas, som
bildar huvudbeståndsdelen i många gabbroida
bergarter (se Fältspat).
Labradorsten, dets. som anortosit (se d. o.).
Labradorströmmen, se Atlantiska oceanen,
sp. 18.
La’branda, ort i Kar ien, s. v. Mindre Asien,
15 km från Milas (Mylasa). Här låg i antiken
ett ryktbart tempel åt den kariske krigsguden,
av grekerna identifierad med Zeus. — 1948
påbörjades här svenska utgrävningar under ledning
av prof. Axel W. Persson, vilka ha givit rika
och vetenskapligt mycket betydelsefulla resultat.
La’bridae, zool., se Läppfiskar.
Labrouste [labro’st], Pierre Fran^ois
Henri, fransk arkitekt (1801—75), vid 1800-talets
mitt en av vägbrytarna för modern realistisk
arkitektur. I sitt genombrottsverk, biblioteket S:te
Geneviève (1843—50), införde han fullt öppet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
