Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Köpenhamn - Handel, industri - Administrativ indelning, förvaltning och kommunal styrelse - Kyrklig indelning - Högre läroanstalter - Vetenskapliga samlingar, museer m. m. - Bibliotek
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
215 Köpenhamn 216
Handel och industri. K. är även Nordens
största handels- och industristad med en för danskt
näringsliv dominerande ställning. Sedan gammalt
har K. varit handelns högborg i Danmark, och det
är naturligt, att företag som östasiatisk kompagni
och Grönlandske handel ha haft säte i K. 60 %
av Danmarks hela handelsflotta äro
hemmahörande i K. 20% av K:s inv. äro sysselsatta inom
handeln och i affärslivet, och drygt hälften av
alla engrosfirmor (60 % av totalomsättningen)
finnas i K. Ung. hälften av samtliga bankers
personal ha sin verksamhet i K., och av landets
c:a 180 försäkringsbolag finnas här omkr. 100.
1940 voro 43% av K:s inv. sysselsatta inom
industrien, och 1948 funnos i staden 222,430
industriarbetare, fördelade på 23,369 industriella
anläggningar. De flesta och största företagen
ligga i den Indre by (den grafiska industrien,
beklädnads- och byggnadsindustrierna), därefter
följa ”vold”- och ”bro”-områdena (metall- och
livsmedelsindustrier), medan ett förvånansvärt
ringa antal industrier äro belägna vid hamnen.
K:s industrier bearbeta till stor del jordbrukets
produkter, men även andra industrier ha genom
idogt arbete kunnat hävdat sig väl i
världskon-kurrensen. Till de största och mest kända
företagen höra bryggerierna Carlsberg och Tuborg,
Heerings fabrikker (cherry-brandy),
Soyakage-fabrikken (tillverkning av foderkakor),
Burmeis-ter & Wains skeppsbyggeri och maskinfabrik,
maskinfabrikerna Atlas, Titan och Völund,
ingenjörsfirmorna F. L. Smidt & co., Kampsax,
Höj-gaard & Schultz, Christiani & Nielsen samt
Mon-berg & Thorsen, porslinfabrikerna Den kongelige
porcelænsfabrik och Bing & Gröndahl samt
blyertsfabriken Viking. K:s ställning som ledande
industristad är också orsak till att Ford Motor
Co. och General Motors Corp. här låtit uppföra
stora sammansättnings fabriker för automobiler.
Administrativ indelning, förvaltning och
kommunal styrelse. K. har som kommun självstyrelse
under statens överinseende. Enl. den senaste
förordningen (1938) utövas den statliga kontrollen
av en överpresident i egenskap av högsta
myndighet å inrikesministerns vägnar, den gäller
främst frågor rörande författning och
finansärenden. överpresidenten handhar dessutom en
mängd ärenden av familj erättslig karaktär,
medan K:s magistrat verkar som statens
förvaltningsorgan i t. ex. skattefrågor och kommersiella
ärenden. Kommunens självstyrelse utövas genom
en kommunalstyrelse på 2 avd., av vilka
magistraten är den administrativa och
borgarrepresen-tationen den beslutande myndigheten.
Borgarre-presentationen består av 55 medl. Dessa väljas
vart 4æ år genom allmänna val.
Borgarrepre-sentationen mottar och behandlar magistratens
förslag men har också själv initiativrätt. Hela
administrationen åligger magistraten. Denna
består av överborgmästaren, 5 borgmästare och 5
rådmän. Varje borgmästare sköter under
personligt ansvar en magistratsavd. med hjälp av 1
rådman, överborgmästaren handhar ärenden
rörande finanser och ekonomi, ss. skatteväsen,
fastighets-, räkenskaps- och löneärenden. Särskilda
inst, hörande till K:s kommun, äro
skolkommittén, vars verkst. repr. är folkskoledirektör, och
byggnadsnämnden samt hälsovårdsnämnden. K.
utgör ett statligt polisområde med 9 distrikt och
är indelat i 15 valkretsar vid riksdagsval.
Kommunalt är K. indelat i 32 stadsdelar, kyrkligt i
5 prosterier och 67 församlingar. Staden K.
omfattar mycket mera än K:s kommun. Helt
omsluten av denna är Frederiksbergs kommun, och
till K:s kommun gränsar direkt bebyggelse i
flera andra kommuner.
Kyrklig indelning. K. är säte för biskopen
över K:s stift och indelat i 5 prosterier,
Frederiksbergs prosteri ej medräknat. Sammanlagt
finnas i K. 68 församlingskyrkor, i
Frederiks-berg 8 (jämte 1 annexförsamlingskyrka).
Dessutom finnas romersk-katolska kyrkor, 1
grekiskkatolsk, 1 rysk ortodox, I tysk reformert, 1 fransk
reformert och 1 mosaisk kyrka, jämte talrika
frireligiösa kyrkor. Svenska kolonien har, i likhet
med den engelska, egen kyrka, Gustavskyrkan,
som ligger vid Kastelsvolden.
Högre läroanstalter. Utom Köpenhamns univ.
märkas: Polyteknisk læreanstalt, Den kongelige
veterinær- og landbohöjskole, Statens
lærerhöj-skole, Teknologisk institut, maskinistskola, Det
tekniske selskabs skoler, navigationsskola,
krigshögskola, tandläkarhögskola, Farmaceutisk
læreanstalt, handelshögskola, Statens gymnastikinst.,
konstakademien, konsthantverksskola,
musikkon-servatorium samt 4 statliga, 4 kommunala och 3
privata gymnasier. (Medräknas Frederiksberg och
Gentofte tillkomma 7 statliga, 2 kommunala och
2 privata gymnasier). — 1948 funnos i K. med
förorter 118 lägre skolor.
Vetenskapliga samlingar, museer m. m. N
a-tionalmuseet, upprättat 1892, nyorganiserat
1922, omfattar 6 samlingar: danska fornminnen
(2 avd.), folklig konst, etnografica, antiksamling,
medaljer och mynt. Dessa samlingar inrymmas i
Prinsens palæ vid Frederiksholms kanal, där
storartade tillbyggnader invigdes 1935. — Statens
museum for kunst vid Sölvgade
(fullbordat 1896) inrymmer tavel- och skulptursamlingar.
I närheten ligger den Hirschsprungska
konstsamlingen med dansk konst
företrädesvis från 1800-talet. — Thorvaldsen
testamenterade 1838 alla sina skulpturverk och
konstsamlingar till staden K., på villkor att de skulle
utgöra ett särskilt museum, Thorvaldsens
museum. Detta byggdes 1839—48 efter ritning
av Bindesböll. Thorvaldsen ligger begraven på
gården. — Ny Carlsbergs Glyptotek
stiftades 1882 av bryggare Carl Jacobsen och
hans hustru. En äldre byggnad (av 1897) och en
nyare (av 1909) innehålla egyptiska, grekiska och
romerska samt moderna, särsk. danska och
franska, skulpturverk jämte en dansk och en fransk
tavelsamling. Den nyare byggnaden innehåller
även en samling av egyptisk och grekisk-romersk
skulptur. — Kunstindustrimuseet,
installerat i det forna Frederiks hospital, grundades
1890. — Botaniska, zoologiska och m
i-neralogiska museerna lyda under univ.
Bibliotek. Det kongelige bibliotek,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
