Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Köp - Köpebrev - Köpegods - Köpekontrakt - Köpenhamn - Historia - Stadsbeskrivning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
209 Köpebrev—Köpenhamn 210
d. o.). Till sättet för godsets avlämnande
hänför sig indelningen i avhämtningsköp, vid
vilket godset är att avhämta, där det finnes el.
i säljarens affärslokal el. hemvist, och f ö
r-sändningsköp, vilket förutsätter särskild,
uttrycklig el. tyst, överenskommelse.
Distansköp kallas k., då säljaren åtagit sig att med
anlitande av självständig fraktförare tillsända
köparen godset; motsatsen är platsköp
(loko-köp). Frågan om äganderättens övergång från
säljaren till köparen har i olika rättssystem lösts
på skiftande sätt och kan, vad svensk rätt angår,
ej besvaras lika för alla fall; som huvudregel
kan emellertid sägas, att köparen blir ägare i
och med köpslutet. Avkastningen av det sålda
godset tillkommer köparen, i den mån denna
skäligen kunnat beräknas falla efter den bestämda
avlämnings- el. tillträdesdagen.
Köpebrev, en skriftlig, bevittnad handling, vari
säljare av fast egendom erkänner sig ha uppburit
köpeskillingen samt överlåter egendomen till
köparen. K. kan, liksom f. ö. också
lagfartsbe-viset, härledas från fastebrev (se d. o.).
I nutida svensk rättsliv är k:s funktion antingen
att komplettera ett föregående köpekontrakt, som
angivits skola följas av k., så snart
köpeskillingen betalts, el. ock att ensamt för sig uppfylla
lagens krav på skriftlig, bevittnad handling vid
köp av fast egendom.
Köpegods, i äldre tid sådana gods, som
genom köp el. byte frångått kronan.
Köpekontrakt, skriftlig, av båda parterna
undertecknad handling om köps ingående. Genom
k. avslutas underhandlingen om köp och får köpet
självt sin rättsliga bestämning.
Köpenhamn, da. Köbenhavn, Danmarks
huvudstad och största stad, vid Öresund, dels på
Själland, dels på ön Amager. K. består av
Köpenhamns kommun, Frederiksbergs kommun och
Gentofte kommun, vilka tillsammans bilda
Hoved-staden (974,731 inv. 1951). Härtill kommer
för-stadsområdet, omfattande Tårnby, Hvidovre,
Röd-ovre, Glostrup, Bröndbyerne, Herlev, Gladsaxe,
Lyngby-Tårbæk, Sölleröd, Hörsholm och
Birke-röd, vilka tills, m. de tre ovannämnda
kommunerna utgöra Hovedstadsområdet (Stor-K.), som
har en areal av 366,01 km2 och 1,187,045 inv.
(1951). I det följ, kommer att med K. mestadels
avses de 3 huvudstadskommunerna, Hovedstaden.
Historia. K. har sitt egentliga ursprung i den
lilla byn Havn, som låg vid det smala sundet
mellan Själland och Amager. K. omtalas f. f. g.
1043, då Sven Estridsson, förföljd av Magnus
den gode, sökte skydd här med sin flotta.
Stadens egentliga grundläggning förskriver sig dock
från 1167, då biskop Absalon lät anlägga en
befästning, Absalons borg, vid Havn. Staden
utvecklades nu raskt och fick stor betydelse, bl. a.
beroende på förbindelsen med Skåne, sillfiskets
uppblomstring och utvidgad handel. Redan på
Saxos tid (1150—1220) var namnet
Köbmands-havn (Portus mercatorum) känt.
I samband md anläggandet av
fästningsvallar-na och stadsportarna fick K. en ny huvudgata,
Nörregade. Gammeltorv blev centrum, medan
hamnen låg vid Ladbrostræde (nuv. Læderstræde).
Vid Nörregade uppfördes biskopstidens förnämsta
kyrka, Vor Frue kirke. Under medeltiden
råkade K. flera ggr i händerna på främmande makter.
1368 erövrades det och ödelädes av Hansan. De
egentliga stadsprivilegierna fick K. först 1422,
men redan några år dessförinnan (1416) hade
det under Eriks av Pommern regering blivit
Danmarks huvudstad. Under Kristian IV :s regering
(1588—1648) växte staden kraftigt. Den nya
östervold drogs ut till Kastellet vid nuv.
Lange-linie, och på detta område uppfördes Rosenborgs
slott och Nyboder. Christianshavn uppstod som
en särskild stad med egna befästningsverk, och
samtidigt fick Slotsholmen genom utfyllningar
ung. sitt nuv. omfång. 1621 lades den förutv.
byn Solbjerg (Frederiksberg) under kronan, och
här lät Frederik VI uppföra Frederiksbergs slott.
På 1660-talet uppstod Frederiksholmsområdet och
omkr. 1750 Frederiksstaden kring Amalienborg.
Sjöarna utanför vallarna reglerades 1725—27.
Vid de stora eldsvådorna 1728 och 1795 samt vid
engelsmännens bombardemang 1807 ödelädes stora
delar av gamla staden. Gatunätet ändrades och
fick därefter ung. sitt nuv. utseende. Hittills hade
stadens utveckling kunnat försiggå innanför
vallarna, och ända till omkr. 1850 var bebyggelsen
utanför sjöarna mycket sparsam. Först efter
1860 kom denna i gång på allvar, och
utmärkande för byggnadsverksamheten under 1800-talets
senare hälft var den snabba uppkomsten av
stadsdelarna Vesterbro, Nörrebro, österbro och
Ama-gerbro och den samtidigt därmed påbörjade
utvidgningen av hamnen. Vid samma tid (1867)
raserades de gamla befästningsanläggningarna,
och 1872 slopades även vallarna. På 1900-talet
tillkommo flera kulturella och sociala inst.,
vilkas uppförande föranleddes av stadens hastiga
tillväxt. Bebyggelsen utvidgades raskt ända ut
till Brönshöj, Valby och Sundbyerne
(inkorporerade 1901), och i samband med förbättrade
trafikförhållanden framväxte kontinuerligt nya
förstäder, en utveckling, som fortfarande försiggår.
Under 2:a världskriget vållades en del skador
av bomber och sprängningar, men inga kulturellt
betydelsefulla byggnader gingo till spillo. Bland
de förstörda anläggningarna märkas Kinopalæ,
Apolloteatret och Tivoli, Det östasiatiske
kom-pagnies huvudkontor, den franska skolan,
Magle-gårdsvej, Forum och talrika fabriker. Särskild
betydelse fick det brittiska bombardemanget av
Shellhuset, Gestapos huvudkvarter, varvid
framstående danskar befriades, medan många tyskar
och deras danska hantlangare omkommo,
samtidigt som de tyska arkiven gingo förlorade vid
den efterföljande branden.
Stadsbeskrivning. K:s äldsta del ligger
innanför de ursprungliga vallarna från tiden före
Kristian IV, och den stadsdel, som kallas den
I n d r e by, begränsas av Kongens nytorv,
Go-thersgade, Nörre Voldgade och Vester Voldgade.
Den utmärkes av smala, krokiga gator, vilka
endast på ett fåtal ställen på senaste tid ersatts av
raka, breda trafikstråk. De 3 huvudgatorna äro
det smala och krokiga ”Ströget”, som förbinder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
