Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Könsceller, sexualceller, han- och honceller, gameter - Könsdimorfism - Könsdrift, brunst, brånad - Könsfortplantning - Könsfördelning - Könshormoner, sexualhormoner - Könskaraktärer - Könskromosomer - Könskörtlar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
201
K önsdimorfism—K önskö rtlar
202
vid dessas delning 4 spermatider (Spc 1—4)
uppkomma. Dessa utbilda sig till sädeskroppar,
varvid kärnans kromatin samlar sig till en kompakt
massa i huvudet och protoplasman omdanas till
mellanstycke och svans (fig. 2). Utbildningen av
äggen och sädeskropparna försiggår sålunda på ett
fullt analogt sätt. Den huvudsakliga olikheten
ligger däri, att av de vid den andra
mognadsdel-ningen uppkomna 4 cellerna hos hannen alla
utveckla sig till sädeskroppar, under det att hos
honan endast en är livsduglig och blir ägg,
medan de övriga 3 snart gå under.
Könsdimorfism, biol., se Dimorfism.
Könsdrift, libido sexuälis, brunst,
brått ad, den drift, som leder människor och djur
till samlagets el. parningsaktens fullgörande. K.
begynner i individens liv vid könsmognaden och
kan fortvara även vid hög ålder. Hos kvinnan
avtager den efter klimakteriets inträde, hos
mannen vid varierande ålder. Hos djuren är den ofta
begränsad till en viss kortare tidsperiod
(brunsttid, löpning, lektid). K:s psykiska fenomen äro
intimt knutna till kroppsliga processer, framför
allt till den inre sekretionen från könskörtlar och
främre hj ärnbihanget samt till könsorganens
tillstånd. Genom insprutning av hormoner från de
nämnda körtlarna kan man hos djur framkalla de
förändringar i könsorganen, som känneteckna
brunst. Omvänt medför ett borttagande av
köns-körtlarna (kastrering) alltid ett upphörande av k.
Däremot synas de psykiska fenomenen vid k. ej
kunna framkallas på ett typiskt sätt hos människa
genom insprutning av något av de hittills kända
könshormonerna. K. är näml, även i hög grad
nervöst betonad, icke blott genom nödvändiga
idéassociationer från hjärnan utan även genom
könsorganens nervösa apparat.
Könsfortplantning, se Fortplantning.
Könsfördelning. 1) Bot. Hos det stora flertalet
gömfröiga växter är blomman tvåkönad
(hermafrodit) och bär såväl ståndare som pistill
(mono-klini). Alla nakenfröiga och många gömfröiga ha
enkönad blomma, där sålunda endast det ena
fröet utvecklats (diklini). Alltefter ståndarnas och
pistillernas fördelning hos blommor och individ
särskiljer man olika typer. De viktigaste äro: 1)
m o n e c i och 2) d i e c i, då alla blommorna äro
enkönade samt ståndare och pistiller finnas på
samma el. skilda individ, 3) andromoneci, 4)
gynomoneci och 5) trimoneci
(ceno-moneci), om på samma individ finnas såväl
tvåkönade som han- resp, honbommor el.
hanjämte honblommor, 6) androdieci och 7)
gynodieci, om vissa individ av samma art
ha tvåkönade, andra han-, resp, honblommor, 8)
t r i e c i, då vissa individ ha tvåkönade, andra
han-, andra åter honblommor. Äro hos ett individ
vissa blommor könlösa (utan ståndare och pistill),
talar man om 9) agamoneci, 10)
agaman-dreci, II) agamogyneci och 12)
agamo-gynomoneci, allteftersom förutom könlösa
förekomma tvåkönade blommor, resp,
hanblommor, honblommor el. också tvåkönade jämte
honblommor. Som p o ly gam i sammanfattar man
de under 3—8 anförda fallen av k., som p 1 e i o-
gami vissa dem emellan förekommande
övergångar.
2) Zool. Betr, könsförhållandena inom djurriket
skilj er man mellan skildkönade (g o n o c h
o-r i s m) och samkönade former (h e r m a
frödi t i sm). I regel äro samtliga ryggradsdjur
skildkönade, och även bland de ryggradslösa
djuren finnas många klasser, ss. rundmaskar, insekter
och spindlar, som är skildkönade. Hos andra
klasser äro de flesta ordn. skildkönade, ss. hos
kräftdjuren, men inom enstaka ordn. (rankfotingarna)
råder hermafroditism.
Könshormoner, sexualhormoner, de
inresekretoriska produkter, som funktionellt
reglera könsorganen, sexuallivet och därmed
sammanhängande förhållanden.
Könskaraktärer, hos skildkönade former de
karaktärer, vari de olika könen avvika från
varandra. Man skiljer härvid på primära k. el.
sexualkaraktärer, vilka direkt hänföra sig till
könsorganens utbildning, och sekundära k.,
som sakna anatomiskt samband med könsorganen
och för fortplantningen äro av underordnad
betydelse. De äro utbildade blott hos vuxna
individer och framträda ofta endast under kort tid
(parningstiden). Hos ryggradslösa djur
förekomma sekundära k. mera allmänt endast hos
leddjuren; sin högsta utveckling nå de hos fåglar och
däggdjur, hos vilka nästan alla kroppsdelar kunna
uppvisa könsolikheter. Vanl. äro de mindre
framträdande hos honor än hos hannar.
Könskromosomer, se Ärftlighet.
Könskörtlar, hos alla flercelliga djur nästan
undantagslöst förekommande speciella körtlar,
vilka producera könsceller och vissa
könshormoner. Hos de flesta djur finnas blott hanliga
k., sädeskörtlar el. testiklar, el. blott honliga k.,
äggstockar el. ovarier. Sådana djur kallas
skildkönade (gonochorism). Finnas båda slagen k.
hos en och samma individ, säges denna vara
samkönad (hermafroditism); jfr Könsfördelning.
Hos lägre djur former kunna k. utbildas i huden
el. i tarmväggen, men hos de högre djuren med
kroppshåla utgöra k. vanligtvis derivat från
kroppshålans epitelbeklädnad. Betr, den närmare
byggnaden och läget för människans k. se
Könsorgan. — Förhållandet att k. producera såväl
könsceller som vissa könshormoner utgör förklaringen
till att en individ, som fråntages sina k., icke
endast berövas sin fortplantningsförmåga utan
även på gr. av den uteblivna hormoneffekten blir
både fysiskt och psykiskt förändrad (jfr
Könskaraktärer). Genom att utbyta testiklarna hos
marsvinshannar mot äggstockar har man t. ex.
fått det motsatta könets sekundära könskaraktärer
att framträda (”könsomstämning”). Införlivas en
testikel i en marsvinshonas kropp, framträder en
typ, som i sitt psyke växelvis visar maskulina och
feminina drag (experimentell hermafroditism).
Försöken att framställa hormonhaltiga extrakt
voro länge fruktlösa. Numera har man emellertid
säkra metoder att pröva verkan av både
masku-lint och feminint könshormon på kastrerade djur,
och på gr. härav har kunskapen om dessa
hormoner på sista tiden gjort utomordentliga
fram
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
