Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Köhler, Hilding - Köhler, Inez - Köhler, Wolfgang - Köinge - Köja - Kökar - Kökeritz, Helge - Kökkenmödding, kjökkenmödding el. skaldynge - Kökslatin - Köksträdgård - Köl - Köl - Köla - Kölaby - Kölblock
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
187
Köhler—Kölblock
188
dimma och moln.
Även många andra
problem ha varit
föremål för K:s
forskningsverksamhet,
särsk. ur
teoretiskvetenskaplig synpunkt,
bl. a. turbulensen i de
lägre luftlagren. K.
har även intresserat
sig för
radiometeorologien. Under senare
år har K. inriktat sig
på förbättring av
metoder och instrument,
bl. a. för uppnående av större exakthet vid
bestämmandet av de meteorologiska förhållandena
i högre luftlager.
Köhler [kö’-], Inez Karolina operasångerska
(f. 1900 21/ii). K. avlade musiklärarexamen vid
Musikkonservatoriet i Stockholm 1921 och
studerade sedan vidare, bl. a. i Milano. Efter
framgångsrika debuter på Kungl. teatern i Stockholm
kom hon 1934 definitivt in på operabanan. Till
hennes bästa scenskapelser torde räknas
Wagner-rollerna Elisabeth och Elsa, vidare Aida, Tosca,
Turandot, fältmarskalkinnan i "Rosenkavaljeren”,
Francesca da Rimini (Zandonai). — 1931 g. m.
skådespelaren Seth Johansson (1886—1950).
Köhler [kö’-], Wolfgang, tysk-amerikansk
psykolog och filosof (f. 1887), några år prof, vid
univ. i Berlin, numera verksam som prof, i
psykologi vid Swarthmore College i U.S.A. 1912
vistades K. på Teneriffa, där han företog
djurpsykologiska undersökningar på schimpanser,
vilkas värdefulla resultat senare publicerades i
Preussiska vetenskapsakad:s "Berichte”. Redan
här intog han den som gestaltpsykologi
betecknade ståndpunkten inom själsforskningen. Från
denna kom K. till en allmän filosofisk och
kunskapsteoretisk uppfattning, som han även
tillämpade på fysiken (”Die physischen Gestalten in
Ruhe und im stationären Zustand”, 1920). Hans
hittills största och sakligt tyngst vägande arbete,
"Psychologische Probleme”, utkom 1933.
Köinge, sn i Hallands län, Faurås hd, n. n. ö.
om Falkenberg; 27,85 km2, 569 inv. (1952).
Består av dalbygder, ljung- och mossmarker, skilda
av bergplatåer. 881 har åker. Kyrkan är från
1826. Ingår i Okome, K. och Svartå pastorat i
Göteborgs stift, Falkenbergs kontr. Tillhör
storkommunen Vessigebro.
Kö ja (med Marieberg), industrisamhälle i
Bjärtrå sn, Västernorrlands län; 592 inv. (1951).
Kökar, skärgårdskommun i landskapet Åland,
Finland; 61 km2, c:a 700 inv., svensktalande.
Fiske. Där fanns vid medeltidens slut ett kloster,
anlagt trol. omkr. 1460 (ruiner).
Kökeritz [kö’-], Karl August Helge,
språkforskare (f. 1902 24/s), fil. dr i Uppsala 1932,
doc. i engelska språket där 1932—44, gästprof.
vid olika univ. i U.S.A. 1941—44, prof, i engelska
vid Yale Univ. 1944. K. har utg. ett flertal
arbeten över bl. a. engelsk ljudhistoria och engelskt
uttal., ortnamnsforskning ("The placenames of
the isle of Wight”, 1941), det moderna U.S.A.
(”This is America”, 1946), ävensom läroböcker i
svenska för anglosaxisk publik, läroböcker i
ste-nografi m. m.
Kökkenmödding [kö’-], kj
ökkenmöd-ding el. skaldynge (da., avskrädeshög
från köket, skalhög) kallar man lämningar efter
boplatser från övergången mellan äldre och yngre
stenåldern. De innehålla skal av ostron o. a.
musslor, kokhärdar, djurben, flintredskap,
enklare prydnader o. s. v. K. äro kända främst från
Danmarks kuster. I Sverige har en enda k. (från
yngre stenåldern) upptäckts, vid Ånneröd i Skee
socken, Bohuslän. Även på många andra håll i
Gamla och Nya världen ha k. påträffats. —
Litt.: ”Affaldsdynger fra stenalderen i Danmark”
(1900).
Kökslatin, spenamn på felaktigt och barbariskt
latin.
Köksträdgård, se Trädgård.
Köl, det understa långskeppsförbandet å
fartyg el. båt. K. å träfartyg göres vanl. av
ek el. alm och förses med spunning för
sam-bordsplankans infäs-tande. K. skarvas
med lask på hak (fig.
1). K. förses ibland
med en påspikad s. k.
1 ö s k ö 1 av trä,
avsedd som skydd vid
grundstötning. K. på
järn- och
stålfartyg utgjordes
förr alltid av på
högkant stående
plattjärn, s. k. b a 1 k k ö 1.
Sådana k. användes
ännu med fördel å
fartyg och båtar,
som ej ha
innerbot-ten. Balkkölen, till
vilken kölstråksplåtarna nedbockas och
nitas el. numera ofta svetsas utan nedbockning,
utgör ett skydd för fartygsbottnen vid
grundberöring (fig. 2). Å fartyg med innerbotten utgöres
kölen av ett horisontellt plåtstråk, s. k. p 1 å t k ö 1.
Köl, bot., se Fjärillik.
Köla, sn i Värmlands län, Jösse hd, vid norska
gränsen; 239,90 km2, 2,260 inv. (1951).
Genomflytes av Kölaälven. 2,894 har åker. Egendom:
Adolf sfors. Kyrkan är från 1701 (tornet 1789).
Ingår i K., Järnskogs och Skillingmarks
pastorat i Karlstads stift, Jösse kontrakt. Utgör
storkommunen Köla; 212,38 km2; 2,242 inv.
(1952); i Jösse domsaga.
Kölaby, sn i Älvsborgs län, Redvägs hd, n.
om Ulricehamn, vid länsgränsen; 32,43 km2, 726
inv. (1952). Genomflytes från Falbygden i n.
av Ätran. 936 har åker. Nuv. kyrkan är från
1836. Ingår i N. Åsarps, Smula, K. och
Sol-berga pastorat i Skara stift, Redvägs kontrakt.
Tillhör storkommunen Redväg.
Kölblock, av kraftiga timmer hopfogade
träblock, utlagda med vissa avstånd från varandra
på stapelbädd el. dockbotten för att uppbära
där
Fig. 1.
Fig. 2,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
