Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kyrkås (Skaraborgs län) - Kyros - Kyro älv - Kürun, Kurun - Kyröfors - Kyrökoski - Küsel, Ernst - Kysjtym - Kyskhetsbälte - Küssnacht - Küstrin - Kütahya, Kutaia - Kythera, Kíthira - Kythnos - Kütschük Kainardscha - Kyttlandsbruk, kyttning - Kyushu, Kiushiu - Kyvett
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
153
Kyros—Kyvett
154
kyrka av okänd ålder. Restaur. 1946. Ingår i
Essunga, Lekåsa, Barne-Åsaka, Fåglums och K.
pastorat, Skara stift, Vånga kontrakt. Tillhör
storkommunen Essunga.
Kyros [ky’-] (lat. Cyrus, fornpers. Kurus,
eg. ”sol”, i bibeln Kores), persiska härskare. 1)
Kyros d. ä. (d. omkr. 530 f. Kr.), det persiska
världsrikets grundläggare, av akemenidernas släkt.
Med bortseende från allt legendariskt torde kunna
fastslås, att K. c:a 558 f. Kr. efterträdde sin
fader Kambyses som konung över Anschan
(an-tagl. beläget i gränsområdet mellan Elam och
Medien), c:a 555—550 under kamp mot konung
Astyages erövrade Medien, c:a 548 utsträckte sitt
välde österut över Persien. Genom erövringen
av Medien hade K. kommit i nära beröring med
det lydiska riket i Mindre Asien, vars konung
Kresus var svåger med Astyages. C:a 547
riktade denne ett angrepp mot K., vilket ledde till
det lydiska väldets förintande (547 el. 546). K.
underlade sig därefter hela Mindre Asien och
Armenien och kunde rikta ett dråpslag mot det
starkt försvagade Babylonien, som efter
Babylons fall (12/io 539) helt föll i hans händer. K:s
följande regeringstid synes ha ägnats väldets
utbyggande åt ö.; under ett av dessa fälttåg
omkom han, trol. 530. — K:s historiska insats
betydde i det hela en avgjord nydaning i Främre
Orientens historia. — Bekant är K:s förhållande
till judarna, vilka han frigav ur den babyloniska
fångenskapen och tillät ånyo taga Palestina i
besittning. I Deutero-Jesaja, som tillkommit under
intrycket av K:s framträdande, skildras också
K. som det judiska folkets befriare.
2) Kyros d. y., furste (d. 401 f. Kr.), yngre
son till persiske konungen Dareios Nothos. Av
sin fader utnämnd till satrap över flera
provinser i Mindre Asien, med Sardes till huvudstad,
understödde K. kraftigt spartanerna i kriget mot
Aten. Hans moder, Parysatis, sökte redan under
Dareios’ livstid göra K. till tronarvinge, med
förbigående av hans äldre broder, Artaxerxes.
Försöket misslyckades och likaså efter Dareios’
död en sammansvärjning (405). K. tillfångatogs
och dömdes till döden, men Artaxerxes bevektes
av Parysatis att benåda honom och återge honom
hans satrapi. K. uppgav dock icke sina ärelystna
planer, tågade med en talrik krigshär, vari
in-gingo nära 10,000 man grekiska hjälptrupper,
under befäl av Klearchos, mot brodern men
stupade vid Kunaxa nära Babylon 401.
Kyro älv [ky’rå], fi. Ky’rönjoki, älv i
Österbotten, Finland, från Kauhajärvi på Suomenselkä
till Bottniska viken 15 km n. ö. om Vasa; 169
km, flodområde 4,897 km2.
Kürun, K u r u n, kin. Keelung, stad på
nordkusten av Formosa, Kina; c:a 85,000 inv.
Exporthamn för den angränsande huvudstaden
Tei-pei.
Kyröfors [ky’-], bruk i Tavastkyro kommun,
Åbo-Björneborgs län, Finland, vid vattenfallet
Kyröskoski (fallhöjd 21 m) i den till Kumo
älv avflytande Ikalisstråten. Bruket, som äges av
Kyro a b., aktiekapital 70 mill. fmk, omfattar
pappersbruk, träsliperi m. m. (c:a 500 arb.).
Kyröskoski [ky’-], se Kyröfors.
Küsel [ky’-], Ernst Nikolaus, målare (1873
—1942). Efter studier vid Konstnärsförbundets
skola målade K. mest djurbilder, ss. kor, får och
höns. Han är representerad i bl. a. Göteborgs
museum och i Thielska galleriet.
Kysjtym [kyjty’m], stad i
Tjeljabinskområ-det, RSFSR, 89 km n. v. om Tjeljabinsk;
38,000 inv. K. har betydande kopparverk och
maskinindustri; förekomster av bl. a. kobolt,
korund, baryt och kaolin.
Kyskhetsbälte, med låsbar bygel försedd
kvinnogördel av metall, använd särskilt under
medeltiden men även senare för att hindra en
hustru el. älskarinna att vara otrogen. Möjl. var
det männens långa frånvaro under korstågen,
som gav upphov till detta barbariska bruk.
Samma syfte som k. tjänar infibulation.
Küssnacht [ky’snakt], sommarkurort i
kantonen Schwyz i Schweiz, vid S:t Gotthardsbanan
och Vierwaldstättersjön; c:a 5,100 inv.; livlig
turisttrafik. På den plats, där drottning Astrid
av Belgien omkom 1935, har rests ett
minnes-kapell. Ett annat kapell nära K. utmärker det
ställe, där Tell enl. sagan skjutit Gessler.
Küstrin (ty.) [ky-], po. Kostrzyn nad Odra,
stad i Brandenburg, på Oders h. sida. C:a 24,000
inv. K. blev 1535 huvudstad i Neumark och en
viktig fästning; knutpunkt för järnvägarna
Berlin—Königsberg och Stettin—Breslau. Betydande
flodhamn; var under 2:a världskriget en viktig
stödjepunkt i det tyska hemortsförsvaret.
Küta’hya [ky-], Kutaia, antikens Kotai’on,
huvudstad i vilajetet Kütahya (14,415 km2,
419,100 inv.), Turkiet, i v. Mindre Asien, vid
bibana till anatoliska järnvägen. Livlig
handelsstad. C:a 18,000 inv.
Kythèra [ky-], lat. Cythèra, nygrek.
Kithi-r a, grekisk ö utanför Peloponnesos’ sydkust, har
tidigare räknats till Joniska öarna, ingår nu i
nomos Lakonia; 262 km2; c:a 8,000 inv. ön
är bergig och bildar en enformig platå upp till
510 m ö. h. — K. var i forntiden berömt för
sin Afroditekult; enl. myten hade gudinnan där
uppstigit ur havets skum. I äldre tid tillhörde
K. Argos, därefter Sparta, tidtals Aten. Efter
K. benämnes Afrodite ofta ”den kythereiska”.
Kythnos [ky’-], en av Kykladerna.
Kütschük Kaina’rdscha [ky’-], ort i
Dobrud-scha, n. ö. Bulgarien, 23 km s. ö. om Silistra.
Genom freden i K. 1774 mellan Ryssland och
Turkiet blev bl. a. Krim oberoende av Turkiet.
Kyttlandsbruk, k y 11 n i n g, bränning av
flå-hackad ytjord på ängsmark för jordens gödsling
genom askan. Metoden är numera övergiven.
Kyushu, Kiushiu, den sydligaste av de
japanska öarna; med kringliggande smärre öar
42,063 km2; 10,028,892 inv. (1945) .
Kyve’tt [ky-] (fr. cuvette), upprättstående platt
glaskärl med planparallella väggar. Fylld med
en vätska, som starkt absorberar värmestrålar,
och anbragt i strålgången i belysningsanordningen
för en proj ektionsapparat, ett mikroskop etc.,
brukas k. som kylkyvett för att hindra, att
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
