Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kylteknik - Kylugn - Kyluri (chyluri) - Kylus - Kylvagn - Kyma, kymation - Kymbo - Kyme - Kymmendö - Kymmene - Kymmene ab. - Kymmene län - Kymmene älv - Kymograf - Kymosin - Kymrer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
121
Kylugn—Kymrer
122
Metoden har mångenstädes kommit till
ekonomisk användning, dels för bostadsuppvärmning,
dels inom vissa industrier för nyttiggörande av
värmet i halvvarmt avloppsvatten. — Litt.:
”Ta-schenbuch für Kälte-Techniker”, utg. av W.
Pohl-mann (n:e uppl. 1939); M. Bäckström,
"Kyl-teknikern” (1947), även betr, säkerhetsanvisningar
och nomenklatur.
Kylugn, anordning för utjämning av mekaniska
spänningar i artiklar av glas m. m.,
kännetecknad av att artiklarna först upphettats till en
efter materialets art anpassad temp., t. ex. 5000,
och sedan med lämplig hastighet få avsvalna.
Kyluri (chyluri) [ky-], ett sällsynt
sjukdomssymtom, varvid urinen är mjölkliknande,
ogenomskinlig, beroende på att den innehåller
abnorma mängder kolesterol och fosfati der.
Kylus [ky’-] (chylus), lymfa, uppblandad med
näringsämnen, framför allt fett. K. finnes i de
från tunntarmarna ledande lymfbanorna,
kylus-kärlen, under den tid efter en måltid, då
re-sorptionen i tarmen försiggår.
Kylvagn, med avkylningsanordning försedd
j ärnvägsgodsvagn för transport av ömtåliga
födoämnen. Avkylningen sker vanl. genom i
behållare invid taket anbragt is och
ventilationsanordningar; väggar, golv och tak äro isolerade.
Vissa svenska k. äro försedda med elektriskt
kylmaskineri för användning på elektrifierade
linj er.
Kyma [ky’-], kyma’tion (av grek, kyma,
våg), bladliknande listornering, skulpterad el.
målad, som
utbildats inom den
grekiska
byggnadskonsten.
Den s. k. d
o-r i s k a k.
(konkav list)
ter sig som en
serie fyrkantiga
lappar; den j
o-n i s k a k.
(konvex list),
som också
kallas äggstav, har
ovala blad,
omväxlande med
spetsiga; i den
lesbiska k. (konkav-konvex list) äro de
ägg-formiga bladen ombildade till spetsat
hjärtfor-miga ”vattenblad”.
Kymbo, sn i Skaraborgs län, Vartofta hd, s. ö.
om Falköping; 19,80 km2, 222 inv. (1952).
Begränsas i ö. av Tidan och tillhör i v. Falbygden.
698 har åker. Kyrkan är uppf. 1899, då en
medeltidskyrka revs. Ingår i Valstads, K., Vättaks
och Suntaks pastorat i Skara stift, Vartofta
kontrakt. Tillhör storkommunen Dimbo.
Kyme [ky’-], forngrekisk stad i landskapet
Folien, på Mindre Asiens v. kust. Koloni från
K. var Cumae i Kampanien.
Kymmendö [tjy’-], ö i Stockholms s.
skärgård, närmast n. ö. om Ornö. K. är "Hemsö” i
Strindbergs roman ”Hemsöborna”.
Kyma på Erechtheions cella, Aten.
Överst lesbisk, därunder jonisk
kyma. Underst en palmettbård.
Kymmene [ky’-], fi. Ky’mi, kommun i
Kym-mene län, Finland, vid Kymmene älvs mynning;
240 km2, c:a 25,000 inv., finsktalande. Betydande
träförädlingsindustri: Karhula fabriker m. fl.
Kymmene ab. [ky’-], Kuusankoski, finsk
trä-varu- och cellulosafirma, etablerad 1872, bolag
1904, äger Kymmene, Kuusankoski och Voikka
bruk, anlagda resp, 1872, 1874 och 1897, med
trä-sliperier, sulfit-cellulosafabriker, pappersbruk och
kraftverk, samtliga i Kuusankoski sn, Kymmene
län, vidare Werla och Strömsdals bruks
träsli-perier och pappfabriker i Jaala, resp. Muuruvesi
socknar, Kissakoski kraftverk, Halla såg med
byggnadssnickeri, låd-, trähus- och
trämjölsfa-brik i Kymmene sn, metallindustriverken Högfors
bruk i Karkkila köping, Salon Valimo i Salo
köping och Putki ja Kone i Lahti samt Kouvola
bok- och stentryckeri i Kouvola köping. Bolagets
skogsdomäner ha en areal av c:a 250,000 har.
Kymmene län [ky’-], Finland, omfattar s. ö.
delen av Karelen och smärre delar av s.
Savo-laks, s. ö. Tavastland samt ö. Nyland; 10,737
km2; 311,586 inv. (1951). Länet motsvarar de
delar av det forna Viborgs län, som återstå efter
vapenstilleståndet 1944. Till länet överfördes 1949
från Nylands län ö. delen av Pernå hd.
Residensort: Kouvola. K. är en av Finlands mest
industrialiserade trakter. Viktigaste industriorter:
i Kymmene älvdalen Kuusankoski, Myllykoski,
Inkeroinen och Kotka med omgivningar, i
Vuok-sen älvdalen Imatra, Ruokolahti och Joutseno
samt Villmanstrand och Lauritsala.
Kymmene älv [ky’-], fi. Ky’mijoki, älv i
Finland, från sjön Päijänne till Finska viken.
Från Päijännes s. ö. hörn flyter älven genom
Kalkis ström, genom sjöarna Ruotsalainen och
Konnivesi samt utmed de natursköna
Mankala-forsarna till sjön Pyhäjärvi, genombryter vid
Keltis Salpausselkäåsen och bildar därpå
ansenliga forsar (bl. a. Voikka och Kuusankoski). Den
mynnar med två armar, vilka omsluta den stora
Pyttisön. Längd 204 km; flodområde 26,136 km2.
Kymmene älvdal är landets mest betydande
industricentrum och älven en av Finlands viktigaste
flottleder; medelvatteneffekt 247,500 hkr. Den
ekonomiskt utbyggda kraften uppskattas till
200,000 kW el. 1,200 mill. kWh per år, varav
1950 voro utbyggda 150,000 kW, motsv. en
energimängd av 950 mill. kWh per år. — Älven
med dess västligaste utloppsarm var 1743—1809
riksgräns mellan Sverige och Ryssland. — Se
bilder vid Finland.
Kymogräf [ky-], apparat för grafisk
registrering, vanl. av vågrörelser. K. är en av
fysiologiens viktigaste registreringsanordningar och
har funnit användning inom ett flertal andra
vetenskapsgrenar.
Kymosin [ky-], kem., se Löpe.
Kymrer [ky’-], (av fornkymriska combroges,
landsmän), den inhemska befolkningen i Wales,
tillhörande den britanniska gruppen av de
keltiska folken och bofast där sedan årtusendet
f. Kr. Tidigare spridda över betydligt större
områden, undanträngdes k. först av romarna och
fr. o. m. 400-talet e. Kr. i vida högre grad av
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
