Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kyllagring - Kyllej, Kyllaj - Kyller - Kylmaskin - Kylon - Külpe, Oswald - Kylskada - Kylskåp - Kylteknik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
115
Kyllej—Kylteknik
116
trefaldiga, om temp. sänkes från io° till o°. För
flertalet sådana livsmedel o. s. v., som utan skada
uthärda frystemp. (jfr Djupfrysning) och som
måste förvaras längre tid, anses numera en
lag-ringstemp. av c:a —200 lämplig; härvid kunna
lagringstider av i år el. mera ifrågakomma, sär sk.
i fråga om smör och kött (däremot ej för fisk).
■— Sambandet mellan lagringstemp. och
lagringstiden för några typer av kylgods framgår av tab.
2. — Litt.: M. Bäckström, ”Kylteknikern” (1947).
Kyllej, Kyl la j, hamnplats i Hellvi sn (se
d. o.) på Gotland.
Kyller, rock, som bars under harnesk, Se
Rustning.
Kylmaskin, se Kylteknik.
Kylon [ky’-], högättad atenare, som på
600-talet f. Kr. sökte tillvälla sig envåldsmakten i
Aten. Försöket omintetgjordes, varvid
alkmaio-nidernas släkt ådrog sig en blodskuld, som länge
kom att spela en roll i atensk politik och bl. a.
drev denna släkt i landsflykt.
Külpe [ky’-], O s w a 1 d, tysk filosof och
psykolog (1862—1915), prof, i Würzburg, Bonn
och München. K. var ledaren av den s. k.
Würz-burgskolan, som söker göra även det högre
själslivet, tänkandet och viljandet, till föremål
för experimentella undersökningar. Bland hans
arbeten må nämnas ”Grundriss der Psychologie”
(1893), ”Einleitung in die Philosophie” (1895)
och hans filosofiska huvudarbete, ”Die
Realisie-rung” (d. 1 1912; d. 2—3 1920—23, postumt).
Kylskada, se Förfrysning.
Kylskåp, fristående el. inbyggt skåp med
isolerade väggar och utrustat med apparatur för
alstring av kyla. Kylanordningen kan vara
antingen i sin
helhet sammanbyggd
med k. el. till
vissa delar vara
placerad på
avstånd, ss. vid
centralkylanlägg-
ningar. Mindre
och medelstora
k. äro dock vanl.
utrustade med
inbyggt kylaggregat. — Volymen
hos ett k. anges
efter amerikanskt
mönster ofta i
kubikfot (1 eng.
kbf = 28,3 1).
Storlekar under
1,5 kbf äro
opraktiska för
hus-hållsbruk. En för
svenska
normal
förhållanden (4 pers, hushåll) lämplig storlek har
befunnits vara 2,25 kbf; för större hushåll
begagnas dock upp till 10 kbf, för restauranger etc. upp
till c:a 100 kbf. I regel äro k. utrustade för
ter-mostatisk reglering av skåptemp., hushålls-k.
dessutom med en för frysning av istärningar m. m.
anordnad kylkropp. Av större hushålls-k. fordrar
Svensk absorptionskylapparat
(Bolinders), inmonterad i ett
63 1 kylskåp av inbyggnadstyp.
Kylskåp (Elektrolux). Volym
200 1.
man dessutom, att rymliga kylfack skola finnas
för lagring av frysvaror, t. ex. glass. —
Medel-temp. i ett k. bör vara + 4 å 6°; sådana k., som
äro avsedda för tropiska förhållanden, skola
kunna ge denna temp. även vid en yttertemp. av intill
400 å 43°. De svenska garantifordringarna äro
dock lägre och föreskriva, att medeltemp. skall
vara högst 90, då
skåpet står
uppställt i ett 28° rum
och invändigt är
belastat med 2 W
per kbf; samtidigt
skall temp. i
frys-facket vara högst
—2°. — Numera
tillverkas k. nästan
uteslutande med
exteriör av plåt
och med inredning
av emalj gods.
Yt-terskalet bygges
vanl. ”hermetiskt”,
d. v. s. hålles tätat
mot rumsluften, så
att fuktighet ej
kan intränga i och
förstöra
isolatio-nen. — K. med
mindre än 4 kbf
volym byggas nästan uteslutande med
kontinuerliga absorptionskylapparater, ev. med
intermitten-ta absorptionsapparater; kompressoraggregat för
små skåp ställa sig näml, alltför dyra i
tillverkning. Fr. o. m. 4 å 5 kbf föredras vid elektrisk
drift i allm. kompressoraggregat på gr. av deras
lägre strömförbrukning. Då stadsgas användes
för driften, uppvisa dock även
absorptionsaggre-gat lika goda ekonomisiffror. Med fotogen el.
butangas eldade k. ha fått mycket stor marknad
på sådana platser, där elektrisk ström ej finns
el. är tillgänglig endast oregelbundet. ■— Jfr
Kylteknik.
Kylteknik. Den ursprungliga och alltjämt
viktigaste uppgiften för k. är att alstra sådana låga
temperaturer, som äro lämpliga vid lagring av
eljest lättförstörda livsmedel under kortare el.
längre tid (se Kyllagring). De i praktiken nära
nog allenarådande metoderna för köldalstring
basera sig påförångning av vätskor
(nyttiggörande av förångningsvärmet), resp, på
expansion av gaser. — Den första
kompres-sorkylmaskinen konstruerades 1834 i England av
amerikanen Jacob Perkins; härvid begagnades
som arbetsmedium eter. S. å. patenterade John
Herschel en kalluftmaskin, d. v. s. en kylmaskin,
vid vilken komprimerad luft bringas att
expandera och härvid alstra kyla. Kalluftmaskinen
bearbetades vidare av den i England bosatte
amerikanen J. Gorrie (1850), av skotten A. Kirk och
1887 av engelsmännen Lord Kelvin och A.
Cole-mans, vilka läto expansionen försiggå adiabatiskt
i en särskild kolvmaskin, vars effekt sålunda
kunde nyttiggöras. Dyl. maskiner installerades på
åtskilliga brittiska linjefartyg och voro i allmänt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
