Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kvinnosjukdomar, underlivssjukdomar - Kvint (musik) - Kvint (fäktterm) - Kvinterande - Kvintessens - Kvintett - Kvintilera - Kvintin - Kvintol
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
99
Kvint—Kvintol
100
förhållandena utbreder sig infektionen med
lätthet vidare till de bäckenets organ omklädande
delarna av bukhinnan, pelveoperitonitis,
såväl som till äggstockarna, o o f o r i t i s. Stora,
starkt ömmande svullnader uppstå i bäckenet, och
kvinnan har vanl. under det mest akuta stadiet
svår värk och feber. Sjukdomen lämnar ofta
länge kvarstående spår efter sig i form av
sam-manväxningar och förtjockningar med därav
följande obehag. Så t. ex. sammanlödas lätt
äggledarnas fransar, och om dessa sammanväxningar
bli bestående, uppstår sterilitet, emedan äggen
hindras att komma in i äggledarna från
äggstockarna. En fortgående avsöndring från de
sålunda tilltäppta äggledarnas sjukligt
förändrade slemhinna kan omvandla äggledarna till
säckliknande bildningar, fyllda med tunn, klar
h y d r o s a 1 p i n x, el. blodfärgad vätska, h a
e-matosalpinx. I svårare fall sprider sig
varbildningen även till ovarierna, py o va r i u m,
och till bäckenperitoneum, vanl. bildande en
begränsad varsamling, bäckenabscess.
Pa-r a m e t r i t i s är en inflammation av den
luckra bindväven, som under bukhinnan sammanbinder
livmodern (och slidan) med bäckenväggarna. Den
uppkommer vanl. genom infektion vid förlossning
el. missfall.
Om livmodern till följd av någon
inflamma-tionsprocess i bäckenet undergått
lägeförändring och på samma gång förlorat sin normala
rörlighet, kan detta bli orsak till sjukliga tillstånd.
Livmoderns läge är i vanliga fall framåtböjt
(an-t e v e r s i o n el. anteflexion). Man drog
härav förr den slutsatsen, att om den ligger
bakåt (retroversion el. retroflexion),
skulle detta framkalla rubbningar, som krävde
behandling. Denna uppfattning har visat sig vara
felaktig. F r a m f a 1 1 (prola’ps) av slidan
enbart (k o 1 p o p t o s) el. slidan och livmodern är
en ganska vanlig åkomma hos kvinnor, som
genomgått upprepade förlossningar. Sakkunnig vård
under förlossning och barnsäng kan motverka
uppkomsten av framfall. Principerna för
operationer för framfall äro ett såvitt möjligt
återställande av bäckenbottnen, avlägsnande av tänjda
överflödiga vävnader samt korrektion av
livmoderns läge. Ett fastsyende i sistnämnda syfte av
livmodern vid främre bukväggen kallas
hyste-rop e x i.
De kvinnliga genitalorganen utgöra en
vanlig plats för svulstbildningar. Oftast
ha de sitt säte i livmodern el. i äggstockarna.
De vanligaste livmodersvulsterna äro m y o m och
kancer. Myomen äro godartade
muskelsvulster, som även vid betydlig storlek icke i och för
sig tvinga till operativt avlägsnande utan endast
på grund av de besvär de ibland medföra, ss.
långvariga och täta regleringsblödningar, smärtor,
biåsbesvär, symtom av tryck på angränsande
organ, föranleda ingrepp (m y o m e k t o m i) el.
radioterapi. Livmoderkräftan åter är en
ytterligt elakartad svulstbildning, som oftast
börjar i livmoderhalsen, därifrån breder ut sig,
förstör ej blott livmodern och slidan utan även
angränsande organ, ss. blåsan och ändtarmen, och
leder, om den lämnas åt sig själv, till oundviklig
död. Svulstbildningen märkes vanl. ej i början.
Så länge nybildningen inskränker sig till
livmodern, äro utsikterna att genom radioterapi el.
operation rädda patienten något så när goda. Har
svulstbildningen angripit angränsande organ, är
dess radikala bortskaffande oftast ej längre
möjligt. Det tidigaste symtomet är oftast
oregelbunden blödning; en blödning, som icke
har den normala menstruationens typ, kan vara
helt obetydlig och uppträda när som helst utan
insedd anledning. Varje kvinna med oregelbunden
blödning, om än aldrig så obetydlig — framför
allt i åldern 40—60 år — bör låta undersöka sig
av sakkunnig läkare.
De vanligaste från äggstockarna utgående
nybildningarna äro de s. k. ovarialcystorna.
Dessa bestå av en mängd hålrum (cystor),
delvis kommunicerande med varandra och utfyllda av
en mer el. mindre seg vätska. Somliga av dessa
cystabildningar äro godartade; andra visa
tendens att övergå till kräftbildningar. De växa
långsamt men utan avbrott, varför de förr el.
senare medföra död, om de ej dessförinnan
genom operation bortskaffas. — Läran om de
kvinnliga underlivsorganen och deras sjukdomar
kallas g y n e k o 1 o g i. — Om menstruation
s-rubbningar se Menstruation.
Kvint (av lat. qiiintus, den femte), mus. 1)
Femte tonsteget i den diatoniska skalan; k. kan
vara ren (c—g, intervall 1:1,5),
överstigande (c—giss) el. förminskad (c—gess).
— Inom harmoniläran talas om kvin t
följder, två el. flera kvintintervaller i följd efter
varandra. Äro dessa k. rena, anses de som
olämpliga i sträng sats. — 2) Högsta strängen (e) på
violinen. — 3) En fyllnadsstämma (labialstämma)
i orgeln, avsedd att förstärka andra övertonen;
kallas även k v i n t f 1 ö j t (k v i n t a).
Kvint, fäktterm, se Fäktkonst, sp. 376.
Kvintèrande kallas de biåsinstrument, som
sakna de jämna talen bland övertonerna, så att
vid över b låsning tonen hoppar över oktaven
direkt till duodeciman (oktavens kvint); hit höra
klarinett samt gedackterna i en orgel (de täckta
orgelpiporna).
Kvintesse’ns [el. -sa’qs] (fr. quintessence, av
mlat. quinta esse’ntia, femte grundämnet), hos
medeltidsskolastikerna benämning på det av
Aristoteles antagna femte elementet, etern (se
Element). — Numera det grundväsentliga,
kärnan av en sak.
Kvinte’tt (it. quinte’tto, av lat. qiiintus, den
femte), tonstycke för fem vokala el.
instrumentala stämmor; i vokala verk fördubblas vanl.
sopranstämman, i stråkkvintett vanl. altviolinen.
Pianokvintett är vanl. en kombination av
stråkkvartett och piano.
Kvintilèra, anspråkslöst musicera; småsjunga.
Kvintin (av mlty. quintin, av lat. qumtus, den
femte), äldre vikt = ’/t lod ( = 3,3 g).
Kvintol [-å’l] (av lat. qumtus, den femte),
mus., grupp av fem noter, som i tidsvärde gälla
lika med fyra el. sex av samma slag.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
