Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kvestorer - Kvestur - Kvevlaks - kvft - kWh - Kviberg - Kvibille - Kvickdrag - Kvicke - Kvickrot - Kvicksand - Kvicksilver - Kvicksilverföreningar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
89 Kvestur—Kvicksilverföreningar 90
för skattkammaren (aerariet, även använt som
arkiv) och dithörande förvaltningsuppgifter. K:s
antal var urspr. 2, sedan flera (från Sullas tid
20).
Kvestür, en kvestors ämbete.
Kve’vlaks, fi. K6i’vulahti, kommun i Vasa län,
Finland, vid kusten av Bottniska viken, 229 km2;
c:a 3,100 inv., svensktalande.
kvft, förk. för kvadratfot.
kWh, förk. för kilowattimme.
Kviberg, del av Göteborg, mellan Säveån och
Göta älv.
Kvibille, sn i Hallands län, Halmstads hd,
hu-vudsakl. på slättbygden n. om Halmstad; 46,11
km2; 740 inv. (1952). Genomflytes av Storån
och upptages av höjder i n. ö. och s. ö.
(Nyårsåsen); 1,672 har åker. Egendomar: Marielund,
Susegården, Biskopstorp. Romansk kyrka från
1200-talet av gråsten; tornet från 1831. Ingår i
Slättåkra och K. pastorat i Göteborgs stift,
Halmstads kontrakt. Utgör tills, m. Holm och en del av
Slättåkra storkommunen Kvibille; 188,77 km2;
2,648 inv. (1952); i Hallands s. domsaga.
Kvickdrag, ett lungemfysem, hästsjukdom,
beroende på för stark utspänning av lungorna.
Bukmusklerna måste tagas i anspråk vid utandningen,
varvid uppstå s. k. dubbla f 1 a n k s 1 a g,
d. v. s. sedan flanken vid utandningen på
vanligt sätt sänkt sig, drar sig nedre delen av buken
inåt genom bukmusklernas sammandragning. Den
kan förorsakas av kronisk bronkit. Sjukdomen
är obotlig, men olägenheterna kunna minskas
genom lämplig behandling (utfodring med
grönfoder el. andra skrymmande foderämnen).
Kvicke, zool., se Slidhornsdjur.
Kvickrot, bot., se Vetesläktet.
Kvicksand, dets. som jäslera, se Jordflytning.
Kvicksilver, metalliskt grundämne, redan i
forntiden känt och begagnat (omnämnt först av
Theophrastos 300 år f. Kr.). Det viktigaste
kvicksilvermineralet, samtidigt den enda praktiskt
betydelsefulla kvicksilvermalmen, är
kvicksilversul-fid el. cinnober (se d. o.).
Världsproduktion av kvicksilver 1940.
Italien ................................... 2,315 ton
Spanien .................................. 1,238
Tjeckoslovakien ............................. 93
Förenta staterna ........................... 642
Mexico ..................................... 254
Världsproduktionen ....................... 4,600
K. är den enda vid vanlig temp. flytande
metallen, silvervit, med hög spec. v. (13,595 vid o°).
Den smälter vid —38°s, kokar vid 35Ö°9.
Värmeledningsförmågan är låg, likaså den elektriska
ledningsförmågan. Vid uppvärmning utvidgar sig
k. mycket regelbundet och utgör därför en
lämplig termometersubstans. I torr luft är k.
oföränderlig vid vanlig temp.; vid upphettning till
nära kokning oxideras det långsamt. Av utspädd
saltsyra och svavelsyra påverkas det ej, löses
däremot av salpetersyra, kungsvatten och varm,
konc. svavelsyra under bildning av motsv. salter.
Med de flesta metaller bildar k. legeringar, s. k.
amalgam.
K:s kemiska tecken är Hg (bildat av
Diosko-rides’ benämning på k.: hydra’rgyros,
vattensilver), atomvikt 200,6, atomnummer 80.
K. nyttjas för temperaturbestämning (i
termometrar), tryckbestämning (i barometrar och
manometrar), som spärrvätska i fysikaliska och
kemiska apparater, vidare inom tandtekniken och
medicinen. Förr användes k. vid guld- och
sil-verextraktion, brännförgyllning och -försilvring.
Kvicksilverföreningar. Kvicksilver är i sina
föreningar 1- och 2-värt samt ger två serier k.,
merkuro- och merkurisalter. De flesta m e
r-kurosalterna äro svårlösliga, verka täml.
starkt reducerande och sönderdelas lätt i
kvicksilver och motsv. merkurisalt. Bland
merkuro-föreningarna märkas kvicksilverklorur,
HgCl, merkuroklorid (k a 1 o m e 1), som
erhålles som en vit, amorf fällning, då
merkuro-nitrat försättes med saltsyra, användes i
medicinen som avföringsmedel, och
kvicksilverjo d u r, HgJ, m e r k u r o j o d i d, ett gulgrönt
pulver, olösligt i vatten och sprit, har använts
i medicinen mot syfilis men har på gr. av sin
benägenhet att lätt övergå till den giftigare
jodiden numera kommit ur bruk. Alla
merkuro-föreningar äro bimolekylära och bilda även vid
dissociation joner Hg2+, bestående av två
kvicksilveratomer. Man brukar därför även skriva
bimolekylära formler, t. ex. Hg2Ch i st. f. HgCl.
— Merkurisalterna äro i allm. färglösa,
relativt lättlösliga och i motsats till
merkurosal-terna starkt komplexbildande och därför svagt
dissocierade. Kvicksilverklorid, HgCh,
merkuriklorid (sublimat), framställes
tekniskt genom sublimering (därav namnet) av
merkurisulfat och koksalt; erhålles även genom
att lösa kvicksilveroxid i saltsyra el. genom
direkt inverkan av klor på kvicksilver; färglösa
prismor, täml. lättlösliga i alkohol och vatten; är
ett kraftigt gift och ett utmärkt antisepticum.
Ammoniak fäller ur kvicksilverkloridlösningar
vitt precipitat, H2N. HgCl, som användes
i medicinen. Kvicksilverjodid, m e r k
u-r i j o d i d, HgJ2, framställes genom att
samman-riva kvicksilver med jod el. genom att fälla en
merkurikloridlösning med alkalijodid; röda
kristaller, svårlösliga i vatten, lättlösliga i alkohol
och eter; användes i medicinen i piller, spec. mot
syfilis, och i veterinärpraktiken utvärtes i salvor,
löses i överskott av kaliumj odidlösning under
bildning av en komplexförening, K2[Hgj4], k
a-liumkvicksilverj odid, som i alkalisk
lösning under namn av Nesslers reagens
användes för påvisning av små mängder
ammoniak. Härvid bildas med ammoniak en olöslig
fällning av en kvicksilveramidoförening Hg[HgJs
NH2]. Kvicksilversulfat,
merkurisulfat, HgSO4, och kvicksilvernitrat,
merkurinitrat, Hg(NOs)2, erhållas genom
att lösa kvicksilver i varm koncentrerad
svavelsyra, resp, salpetersyra.
Kvicksilversul-f i d, HgS, merkurisulfid, existerar i två
modifikationer, en svart och en röd. Den röda
förekommer i naturen som mineralet cinnober
och kan med konst framställas genom att
upp
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
