Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kuylenstierna, 1. Oswald - Kuylenstierna, 2. Elisabeth Kuylenstierna-Wenster - Kuylenstierna, 3. Gösta - Kuylenstierna, 4. Carl - Kuzbass - Kuznetsk (Penzaområdet) - Kuznetsk (Sibirien) - Kuznetskbäckenet - Kuznetsov, Nikolaj Gerasimovitj - kV - kW - kVA - K. V. A. - Kvacksalvare - Kvader - Kvadersandsten - Kvadrangulär - Kvadrant - Kvadrantelektrometer - Kvadrat - Kvadratben - Kvadratcentimeter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
69
Kuzbass—Kvadratcentimeter
70
1717 och 1719” (1899) och ”Karl XII. Hans
öden och hans personlighet” (1912, 2:a uppl.
1925).
2) Marie Elisabeth Kuy lens t i e r n
a-W en ster, den föreg:s syssling, författarinna
(1869—1933), g. m. advokaten H. Wenster, utgav,
utom ett 1 o-tal novellsaml. och ett 20-tal populära
flickböcker, c:a 50 romaner, dels
nutidsskildringar, de bästa om kvinnor, dels historiska romaner
med ämnen från Gustav Vasas tid till 1800-talet.
3) Gustaf (Gösta) Vilhelm Georg K.,
ämbetsman (f. 1876 2ö/s), avlade jägmästarexamen
1898, disponent för Ramnäs bruks ab. 1914, för
Ferna bruks ab. 1921, generaldir. och chef för
Domänstyrelsen 1928—43.
4) Carl Wilhelm Ulf K., ämbetsman (f. 1889
W12), jur. kand. 1911, jur. dr 1917 (”Om
rekog-nitionsskogar”, 1916), bitr. sekr. åt
åbokommissio-nen 1913—19, extra led. i Pensionsstyrelsen 1915
—19, doc. vid Stockholms högsk. 1918, 1 :e
kansli-sekr. i Finansdep. 1920, byråchef där 1922, t. f.
statssekr. där 1923—24, kammarrättsråd 1929,
regeringsråd 1944. K. har varit led. i ett flertal
skatte- och besparingskommittéer sedan 1920 och
svenskt ombud vid förhandlingar med främmande
stater för undvikande av dubbelbeskattning 1926
—32, ledare av Finansdep:s skatteberedning 1924
—43 och har gjort sig bemärkt som populär
föreläsare och förf, i skattefrågor.
Kuzbass [kozba’s], se Kuznetskbäckenet.
Kuznetsk [koznjä’tsk], industristad i
Penza-området, RSFSR, no km ö. om Penza vid
järnvägen Moskva—Kujbysjev; 30,000 inv.
Kuznetsk [koznjä’tsk], stad i v. Sibirien,
numera Stalinsk.
Kuznetskbäckenet [koznjä’tsk-], ry. [-Kuznet-ski]-] {+Kuznet-
ski]+} bassejn, förk. Kuzbass, Sovjetunionens
rikaste kolfält och viktigt industridistrikt i v.
Sibirien, inom Novosibirskområdet, längs floden
Tom, s. om transsibiriska järnvägen. Bäckenet
består huvudsaki. av stenkolsförande
senpaleo-zoiska och mesozoiska skiktserier, vilkas samlade
mäktighet uppgår till 183 m. Koldistriktet
omfattar c:a 26,000 km2 och beräknas rymma 450
miljarder ton mestadels högvärdiga stenkol,
kokskol och antracit. Under 2:a världskriget, då
Do-netsbäckenet var ockuperat, steg K:s
stenkolspro-duktion ytterligare. 1946 ägde kolutvinning rum i
10 större centra med sammanlagt 48 kolgruvor.
Mycket betydelsefulla äro vidare den kemiska
industrien samt produktionen av kvävehaltiga
gödselmedel (i Kemerovo och Stalinsk),
zinkutvinningen i Belovo och Kemerovo och utnyttjandet
av aluminium-, volfram- och
molybdenfyndig-heterna i Salair. De största städerna äro
Stalinsk, Kemerovo, Prokopjevsk,
Leninsk-Kuznet-skij och Anzj ero-Sudzj ensk.
Kuznetsov [koznjitsåT ], Nikolaj
Gera-s i m o v i t j, rysk sjömilitär (f. 1901), var
matros på Dyna-flottiljen, deltog 1917 i
revolutionen och striderna om Petrograd, upptogs i
kommunistpartiet 1924 och blev officer 1926.
Efter flera kommenderingar som kryssarchef
blev K. 1937 st. f. chef och 1938 chef för
sovjet-flottan i Fjärran östern. K. blev
folkkommissa
rie för röda flottan 1939, amiral 1940, storamiral
1944, chef för sjöstridskraftema och st. f.
försvarsminister 1946 samt marinminister 1951.
kV, förk. för kilovolt.
kW, förk. för kilowatt.
kVA, förk. för kilovoltampère.
K. V. A., förk. för Kungl.
Vetenskapsakademien.
Kvacksalvare (av Ity. kwakkeln, fuska, och
salva), person, som obehörigt utövar medicinsk
praktik och idkar otillåten medikamentförsäljning.
I lag av 21 sept. 1915 stadgas, att om någon,
som ej är behörig till läkarkonstens utövning,
mot ersättning behandlar veneriska el. vissa andra
smittosamma sjukdomar, tuberkulos el. kräfta,
el. om någon företar hypnotisk behandling el.
allmän bedövning, den skyldige straffas med
minst 5 dagsböter. Sker det yrkesmässigt, kan
straffet höjas till fängelse i 1 år. Utövas eljest
läkarkonsten yrkesmässigt av obehörig och
behandlingen kunnat medföra fara till liv el. hälsa
för den behandlade, straffas med minst 5
dagsböter. Har skada till liv el. hälsa åsamkats
genom behandling, medför detta ansvar enl. allmänna
strafflagen. Apoteksvarustadgan 14 nov. 1913
förbjuder med vissa där angivna undantag, annan
än apoteksföreståndare att saluhålla el. försälja
apoteksvaror vid straff av böter från 10 till
1,000 kr.
Kväder (av lat. qua’drus, fyrkantig),
bygg-nadssten, huggen i fyrkant med rätvinkliga höm.
Stundom äro kanterna avfasade och framsidan
skrovlig el. grovhuggen.
Kväder (lat. Quädi), germanskt folk av den
svebiska stammen. K. bodde de första fyra årh.
e. Kr. i Mähren.
Kvadersandsten, en till kritsystemet bl. a.
i Sachsen hörande, kvaderformigt förklyftad
sandsten.
Kvadrangulär, fyrsidig, fyrkantig.
Kvadra’nt (av lat. qua’drans, fjärdedel). 1)
(Mat.) Fjärdedelen av en cirkels omkrets. — 2)
(Astron.) Fordom använt instrument (graderad
fjärdedels cirkel) för uppmätning av stjärnornas
höjd över horisonten.
3) (Artill.) Se Riktning.
Kvadrantelektrometer, se Elektrometer.
Kvadrat (lat. quadrätum). 1) (Mat.) a) En
fyrsidig figur (parallellogram), vars alla sidor
och vinklar äro lika stora. — b) Andra digniteten
a2 = a. a av ett tal a. Stundom begagnas ordet
k. i samma betydelse som kvadrattal.
2) (Mus.) Återställningstecknet 11 (b
quad-ratum).
Kvadratben, O’s quadrätum, ett hos alla
ryggradsdjur utom däggdjuren förekommande
kranie-ben, som står i ledförbindelse med
tinningregionen. Mot k. ledar det s. k. ledbenet i underkäken.
Jämförande anatomiska och embryologiska
undersökningar visa, att k. och ledbenet hos däggdjuren
motsvaras av två hörselben, städet och
hammaren.
Kvadratcentimeter, förk. cm2 el. kvcm,
yt-mått inom metersystemet = 1/100 dm2 = 100
mm2.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
