Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kuria (påvliga kurian, romerska kurian) - Kurialstil - Kuria Muria-öarna - Kurilerna - Kurilströmmen - Kuriositet - Kurir - Kurirpass - Kurirplan - Kurisches Haff - Kuriös - Kurkumaolja, Kurkumin - Kurland - Historia - Kurmark - Kuroki, Tamemoto - Kuropatkin, Aleksej Nikolajevitj
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
57
Kurialstil—Kuropatkin
58
Sapienti consilio 29 juni 1908. Den slutgiltiga
gestaltningen föreligger i Codex juris canonici
1917-
Enl. denna är k. uppdelad i tre grupper:
kon-g r e g a t i o n e r (se d. o.; sacrae
congregatio-nes), vidare domstolar (tribunalia) och
byråer (officia). Domstolarna äro tre: 1) sacra
Poenitentiaria, för samvetssaker, absolutioner,
■dispenser o. dyl., 2) sacra romana rota, för alla
andra till k. hänskjutna mål, 3) signatura
apostolica, revisions- och kassationsdomstol.
De kuriala byråerna äro följ.: 1) cancellaria
■apostolica utfärdar de plomberade påvliga
skrivelserna (bullorna) samt i allm. mera betydande
skrivelser, 2) dataria apostolica avgör i fråga om
beneficier och utfärdar de påvliga breven i dessa
ärenden, 3) camera apostolica förvaltar
påvestolens egendomar och dess rättigheter under
sedisvakans med camerlengo som ordf., 4)
offi-cium secretariae status, byrå för utrikes och
•extraordinära kyrkliga ärenden med
kardinalstats-sekr. i spetsen, 5) secretaria brevium ombesörjer
skrivelserna till furstar samt de latinska breven.
— Acta Apostolicae Sedis är sedan 1909 k:s
officiella publikationsorgan. I Annuario
Ponti-ficio lämnas årliga matrikeluppgifter om k:s
ämbetsmän.
Litt.: Hj. Holmquist, ”Påvedömets historia
1800—1920” (1920); A. V. Müller, ”Papst und
Kurie” (1921).
Kurialstil, se Kanslistil.
Kuria Muria-öarna [kö-’... mö’-], en grupp
av 5 klippöar utanför Arabiens s. ö. kust; 75
km2, c:a 70 inv. Guanoutvinning; kabelstation. K.
tillhöra England sedan 1854 och ingå i kolonien
Aden.
Kurilerna (av ry. kurit, rök), jap. Chishima
(”De tusen öarna”), ökedja mellan Kamtjatka
och Hokkaido, 10,214 km2, c:a 15,000 inv. K.
utgöra de högsta delarna av en tertiär
bergskedja, som brustit och som förbinder
vecksystemen på Kamtjatka och Hokkaido samt skiljer
Ochotska havet från Stilla havet. K. ha 39
vulkaner, därav ett 15-tal verksamma. Högst (2,332
m) är Alaid i n. Varma källor, slamvulkaner och
solfataror finnas också. K. äro beryktade för
sina täta dimmor under sommaren, sina häftiga
stormar och farliga strömmar mellan öarna (ända
till 5—6 knops styrka), ögruppen har sin
största betydelse som fiskebaser: ett rikt lax-,
torsk-och krabbfiske bedrives här. I ett fördrag med
Ryssland 1875 fick Japan ensamt suveräniteten
över K. men måste efter 2:a världskriget avstå
densamma till Sovjetunionen. — Litt.: S.
Bergman, ”De tusen öarna i fjärran östern” (1931).
Kuri’lströmmen, havsström i n. Stilla havet.
Kuriositet (av lat. curiösus, nyfiken),
märkvärdighet, sällsynthet, raritet. — K u r i ö’s u m
(lat. curiösum), plur. k u r i ö’s a, sällsynt el.
egendomligt föremål; märkvärdighet.
Kurir (fr. courrier, av lat. cu’rrere, löpa),
ilbud, överbringare av depescher el. dyl.; ridande
el. åkande postförare. K. ingår också i många
tidningsnamn.
Kurirpass, sådant pass, varmed
kabinettsku-rirer skola vara försedda.
Kurirplan, civila, obeväpnade flygplan,
tillhörande främmande stats regering, vilka under 2:a
världskriget tillätos flyga över Sverige på vissa
luftfartsleder.
Kurisches Haff [kö’rijas], strandsjö i n.
Ost-preussen och s. v. Litauen; 1,620 km2, 2—6 m
djup. K. har sumpiga stränder, en mängd
sandbankar och grund samt utfylles i ö. av Memels
(Nemunas) deltaavlagringar. Trafiken går
därför huvudsaki. innanför K. på kanaler och
floder. Från Kurische Bucht av Östersjön skiljes
K. genom Kurische Nehrung och har endast ett
utlopp, Memeler Tief vid Memel (7,5 m djupt).
Landtungan Kurische Nehrung är 98 km
lång, 0,5—4 km bred, huvudsaki. uppbyggd av
sand samt har östersjökustens största dyner, som
nå ända till 66 m ö. h.
Kuriös, sällsam, konstig.
Ku’rkumaolja, Kurkumin, se Curcuma.
Kurland, lett. Kurzeme, en av de baltiska
provinserna, tidigare ryskt guv., sedan 1918
tilhö-rande Lettland och delad i distrikten Kurzeme
(13,210 km2; 292,659 inv., 1935) och Zemgale
(Semgallen; 13,621 km2; 299,369 inv.).
Historia. K:s äldsta kända befolkning, kurer
(därav namnet K.) och liver, undanträngdes
tidigt av de baltiska letterna. I början på
1200-talet kristnades K. av svärdsriddarna samt
övertogs 1237 av Tyska orden, vid vars upplösning
1561 landet jämte Semgallen behölls av den siste
stormästaren, G. Kettler, som hertigdöme under
Polen. K:s läge mellan de bägge kämpande
makterna Polen och Sverige orsakade landet
många olyckor. 1617—29 voro sålunda svenskarna
tidtals herrar i nästan hela K. 1658—60 var
landet ånyo ockuperat. Även under stora
nordiska kriget befann sig K. i svenskarnas våld
(1701—09). Efter ätten Kettlers, utgång 1737
genomdrev ryska kejsarinnan Anna, att hennes
gunstling E. J. Biron blev vald till hertig av K.
Dennes son och efterträdare P. Biron tvingades
1795 att avträda hertigdömet till Ryssland, men
K. intog dock länge en särställning; livegenskapen
upphävdes 1817, och först på 1860-talet blevo
förryskningssträvandena starka. Under i:a
världskriget var K. 1915—18 ockuperat av
tyskarna, och planer uppgjordes att förena K. och
Preussen i en fast union. Efter det tyska
sammanbrottet i nov. 1918 blev K. del av den
ny-upprättade lettiska staten. Vid den tyska
östfrontens sammanbrott under 2:a världskriget
utgjorde n. K. från okt. 1944 ett avskuret
brohuvud, som gav sig först i maj 1945.
Kurmark [kö’r-], det forna Mark
Branden-burg, frånräknat Neumark ö. om Öder. Uppstod
som benämning på de brandenburgska landen, då
kurfurstevärdigheten 1356 förlänades
markgrevarna av Brandenburg.
Kuroki, Tamemoto, greve, japansk general
(1844—1923). Han förde i rysk-japanska kriget
1904—05 med utmärkelse 1 :a armén och vann
bl. a. det inledande slaget vid Yalufloden.
Kuropatkin [korapa’tkjin], A 1 e Es e j N i k o-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
