Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kungsör - Kungsörnsläktet - Kungur - Kungälv
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
45
Kungsörnsläktet—Kungälv
46
riges kungl. personer. Särsk. Karl XI vistades
gärna här och bebodde då det s. k. kungshuset
n. om ån, ett enkelt timrat trähus i två våningar,
vilket jämte andra byggnader nedbrann 1822.
Utgrävning och konservering av grundmurarna
påbörjades 1929. Det n. ladugårdskomplexets
huvudbyggnad, som alltjämt står kvar, är uppförd
efter ritningar av N. Tessin d. y. I anslutning
till kungsgården uppväxte efter hand ett litet
samhälle här, som 1757 hade c:a 600 inv. 1907
upprättades K:s köping med en landareal av 0,87 km2
samt 1,344 inv. Hamnen, som ligger i
åmynningen nedanför järnvägsbron, har no m kaj vid
2,5—3 m djup. Köpingen har tingshus, apotek,
provinsialläkare, privat samskola m. m. I K. och
delvis inom dess förortsbebyggelse i Kung Karl,
till vars förs, köpingen i kyrkligt avseende hör,
finnas åtskilliga industriföretag, av vilka de
viktigaste äro ab. Kungsörs bleckkärlsfabrik, gr.
1897 (c:a 200 arb.), ab. P. E. östlunds
maskinfabrik, gr. 1918 (no arb., tillv. särsk. av
bagerimaskiner, cykeldelar och bultvaror), ab.
Armaturfabriken Svea, gr. 1917 (no arb.), ab. Nordiska
tubfabriken, 1917 (40 arb.), en fabrik tillhörande
ab. Nordiska armaturfabrikerna, Kungsörs
bryg-geri-ab., Kungsörs träindustri, A. Andersson &
co. ab., Kungsörs sågverks ab., Möbelfabriken
Thule ab. och ab. Skruvindustri. I övrigt finnas
två konfektionsfabriker, flera mindre
metallfabriker, kassaskåpsfabrik, båtvarv m. m. Inom
köpingen ligger Kung Karls förs:s kyrka, byggd
1691—1700 på Karl XI :s uppdrag av N. Tessin
d. y. Grundplanen är åttkantig med fyra lika
långa korsarmar; över mittpartiet välver sig en
lanterninförsedd kupol. Altartavla av D. K.
Ehrenstrahl. — Litt.: A. Hamrin, ”K.” (1948).
Kungsörnsläktet, A’quila, tillhör de falkartade
dagrovfåglarna, Falconidae, av ordn. rovfåglar.
De omkr. 15 hithörande arterna — alla från
Gamla världen och Nordamerika — igenkännas
på den starka näbben utan tandutskott, de helt
fjäderklädda tarserna och de tillspetsade
nackfjädrarna. Den största och ståtligaste arten är
kungsörnen, A. chrysaétos. Längden uppgår
hos honan till 95 cm och bredden mellan
vingspetsarna till över 2 m. Hannen är något mindre.
Nacken och halsen baktill äro rödbruna, kroppen
i övrigt mörkbrun. Stjärten är nedtill svart och
hos unga fåglar vid basen vit men blir hos äldre
mörkfläckig. Dunungen är först vit. Boet
bygges vanl. av trädgrenar på en klippavsats,
stundom i ett högt träd, och kan nå en diam, av
nära 2 m. Äggen äro vanl. två. Ungarna matas
av båda föräldrarna, som även annars ständigt
jaga tillsammans och år efter år återvända till
samma boplats. I Sverige utgöres rovet
företrädesvis av hare men även av allehanda fåglar,
någon gång renkalvar. Unga kungsörnar flytta,
men de gamla stanna i regel. Kungsörnen fanns
tidigare över hela Europa, n. Afrika samt n.
och mellersta Asien, där den även användes till
jakt, men är nu på många håll utrotad. I
Sverige, där den nästan uteslutande häckar i
högfjället, är den fridlyst. I mellersta Europa och
Asien finnas två mindre arter, större och
Kungsörnspar.
mindre skrikörnen, A. maculata och A.
pomarina. I s. och s. ö. Europa förekommer
kej-s a r ö r n e n, A. heliaca, som når en längd av
intill 86 cm. I mindre grad än kungsörnen är den
bunden till bergstrakter och är även mindre skygg.
Kungur [kongo’r], industristad i
Molotovom-rådet inom RSFSR, 100 km s. ö. om Molotov;
27,700 inv. (1936). I trakten finnas gips- och
kaolinförekomster.
Kungälv, stad i Bohuslän, vid Götaälvs
förgrening, på n. sidan av Nordre älv; 24,54 km2;
efter införlivandet av Rödbo sn 1952; 4,676 inv.
(1953). Äldsta kända stadsbebyggelsen
Ko-nungahella, Konunghälla el. K u n g
a-hälla, låg c:a 4 km längre ut vid älven
vid den nuv. Kastellegården i Ytterby sn.
Stads-bildningen betingades av fisket samt
skärningspunkten mellan två viktiga trafikleder:
Göta-älv och segelleden Danmark—Norge. K.
om-nämnes från 1100-talets början, då dess korta
storhetstid inföll. Uppkomsten av
konkurrentstäder — från 11 oo-talets senare del Lödöse —
medförde Konghelles tillbakagång; det kallas 1191
småstad. Vid denna tid fanns ett
augustinklos-ter, Kastalaklostret, i staden; från slutet av
1200-talet omtalas även ett franciskankloster. Vid
1200-talets mitt byggde konung Håkon Håkonsson på
Ragnhildsholmen invid staden ett slott, som,
eftertraktat på gr. av sitt läge i älven, ofta växlade
innehavare. Detta slott förlorade emellertid sin
betydelse, sedan den norska riksorganisationen
1308 börjat bygga ett fäste, Bohus (se bild vid
d. o.), på Bagaholmen vid älvförgreningen, från
vilket trafiken på båda älvgrenarna kunde
beskattas. Belägenheten invid denna starka
fästning kom under årh. att vara bestämmande för
stadens öden. En mötesplats för stormännen
under medeltiden, blev Konghelle el. K. efter
nationalstaternas uppkomst ofta härjat av krig.
Avbränd 1612, flyttades staden från sitt gamla
läge till Fästningsholmen vid älvförgreningen,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
