Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kungslena - Kungsljus - Kungsmarken - Kungsorm - Kungspalm - Kungspingvin - Kungssorg - Kungssång - Kungstiger el. bengalisk tiger
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
41
Kungsljus—Kungstiger
42
20,95 km2, 324 inv. (1952). K. tillhör den
bördiga Falbygden men har i ö. magra
sandmarker. Egendom: Kungslena (statens).
Outgrävda rester finnas av en medeltida anläggning,
”Lena borg”. Kyrkan i romansk stil härstammar
från 1200-talet (långhus, kor, sakristia).
Valvmålningar från medeltiden m. m. Ingår i Varvs,
K. och Hömbs pastorat i Skara stift, Vartofta
kontrakt; tillhör storkommunen Dimbo.
Vid K. stod 1208 en av den äldre medeltidens
mest bekanta svenska sammandrabbningar,
”slaget vid Lena”, utkämpat mellan konung Sverker
d. y. Karlsson och Erik Knutsson; trots att den
förre erhöll hjälp av sina danska släktingar av
Sunesönernas familj, besegrades han och måste
lämna landet. Senare svensk tradition låter slaget
vara en
svensk-dansk strid och
jublar över den
svenska segern. Ett
monument är rest
vid kyrkan.
Kungsljus,
Ver-ba’scum, växtsläkte av fam.
Scro-phulariaceae, med
spiralställda blad
och ganska stora,
vanl. gula
blommor i axliknande
ställning.
Ståndarna äro 5, varav
3 kortare. De 5
svenska arterna äro
högvuxna, mer el.
mindre ullhåriga,
tvååriga örter.
Täml. allmänna i s.
och mellersta
Sverige äro V. thap-
Kungsljus, V erbascum nigrum. SUS, med de
korta ståndarsträngar-na vitulliga, och F". nigrum, med samtliga
ståndar-strängar violettulliga.
Kungsmarken, månghundraårig ängs- och
betesmark ö. om Lund i S. Sandby sn, Malmöhus
län. I ö. delen av K. ha anträffats
järnålders-åkrar av samma typ som i Storbritannien,
Nederländerna och på Jylland med relativt plana,
rektangulära fält, åtskilda av 4—6 m breda och
några dm höga vallar (da. Digevoldinger). I
anslutning till åkrarna uppträda långa stensträngar
och ett flertal stenkretsar. I v. delen av K.
ligger en väl markerad tomtplats, där
Lundaärke-biskoparnas gård Glumstorp, som omnämnes 1222,
legat. Längst i v. finnas medeltida ryggade åkrar,
vilka bearbetats med plog med vändskiva och ej
med årder som j ärnåldersåkrarna. Vid Glumstorp
besegrades tronpretendenten Olof Haraldsson av
Erik Lamm c:a 1140. V. delen av K. står under
Lunds univ:s förvaltning och användes sedan
1936 huvudsaki. som golfbana: den ö. delen
förvaltas av Domänstyrelsen och kommer enl. beslut
av K. m:t efter det nuv. arrendekontraktets
utgång (1951) att skyddas efter av riksarkivarien
angivna riktlinjer. I K. förekomma flera sällsynta
växter. — Litt.: G. Nordholm, ”Forntida och
medeltida åkrar i K.” (i Skånes
naturskydds-fören:s årsskr., 1937).
Kungsorm, dets. som kungsboa, se Boaormar.
Kungspalm, se Palmer.
Kungspingvin, se Pingviner.
Kungssorg, sorgetid, som inom ett land förr
anbefalldes efter regerande konungs (drottnings)
frånfälle. Enl. gammalt bruk bars då sorgdräkt
av undersåtarna.
Kungssång, se Folksånger.
Kungstiger el. bengalisk tiger, Félis
tlgris (regälis), tillhör kattsläktet av
rovdjurens ordning. En fullvuxen hanne kan bli 300
cm lång, vartill kommer den intill 95 cm långa
svansen; mankhöjden blir 90—106 cm. Honan
är något mindre. Huvudet är rundat, svansen
saknar tofs, och pälsen är slät, korthårig och
endast på kinderna förlängd till ett slags skägg,
som är svagare utbildat hos honan. Mot pälsens
ljust rostgula bottenfärg, som är mörkare på
ryggen, avteckna sig oregelbundna, svarta
tvärstrimmor. Svansen är tecknad med mörka
tvärringar, buken, insidan av benen, läpparna och
nedre delen av kinderna vita, ögonen äro
gulbruna. 2—6 ungar födas i kullen. K. jagar vid
alla tider på dygnet men är mest i rörelse strax
före och efter solnedgången. Helst vistas den i
täta bambusnår, vid vassbevuxna flodstränder
o. dyl. På jakt smyger k. snabbt och ljudlöst
fram och griper sitt byte genom överrumpling.
Den är i stånd att taga språng på intill 5 m
längd men klättrar ej i träd. Endast elefanten,
noshörningen och buffeln gå säkra för k. I brist
på annan föda mättar den sig med alla slags djur
ned till grodor och gräshoppor. I tätt bebodda
trakter slå sig vissa k. huvudsaki. på boskapsjakt
och kunna då anställa stor skada. Någon egentlig
fara för människan torde k. numera knappast
utgöra, och mångenstädes är den genom
skjutvapen, gift och fällor så gott som utrotad.
Jakten på k. i Indien bedrives ofta med hjälp av
elefanter. Förr plägade även djur strider
anordnas av de inhemska furstarna, varvid fångna
tigrar hetsades mot bufflar. K. finnes i s. Asien.
Representerad av andra underarter, förekommer
dock tigern från Persien i v., Turkestan, Altaj-
Kungstiger.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
