Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kungliga teatrarna - Kungl. teatrarnas pensionsinrättning - Kunglig höghet - Kunglig majestät (Kgl. m:t, Kongl. maj:t, Kungl. maj:t, K. m:t) - Kunglig majestät och kronan - Kunglig Majestäts befallningshavande - Kungl. Maj:ts kansli - Kungl. Maj:ts orden - Kungl. Maj:ts sekret - Kung Orre - Kung Oskars fjord - Kungsbacka
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
33 Kungl. teatrarnas pensionsinrättning—Kungsbacka 34
son, J. Jon-And och Manne Runstén, bland
sångkonstnärerna Henning Malm, Åke Wallgren,
Emile Stiebel, Martin Oscar, David Stockman,
Osc. Ralf, Josef Herou, Carl Richter, Conny
Molin, Olle Strandberg, norrmannen Ivar
André-sen, Sven Herdenberg, Einar Larson, Einar
Beyron, Leon Björker, Joel Berglund, Jussi
Björ-ling, Einar Andersson, Gösta Björling, Sigurd
Björling, Folke Jonsson, Simon Edwardsen, Set
Svanholm, Arne Wirén, ryskan Andrejeva
Ski-londz, Anna Edström, Nanny Larsén-Todsen,
Ruth Althén, Karin Branzell, Greta Söderman,
Karin Rydqvist, Göta Ljungberg, Gertrud
Påls-son-Wettergren, Kerstin Thorborg, Inez
Wass-ner, Irma Björk, Brita Hertzberg, Helga Görlin,
Elsa Larcén, Brita Ewert, Henriette Guermant,
Inez Köhler, Hjördis Schymberg, Isa Quensel,
Elsa Ekendahl, Gurli och Benna Lemon samt
Ruth Moberg, bland balettkonstnärer Oscar, Sven
och Anna Tropp, Victoria och Ebon Strandin,
Lisa Steier, Jenny Hasselqvist, norrmannen Otto
Thoresen, Elly Holmberg, Cissi Olsson, Brita
Appelgren, Maj Landfeldt, Teodora Lagerborg,
Ellen Rasch, Gunnel Lindgren, Gun Skoogberg,
Carl-Gustaf Kruuse af Verschou, Carl Fredrik
Tropp, Teddy Rhodin, Julius Mengarelli och
Bj örn Holmgren. Dramatiska teatern
drevs 1888—98 av en association under en
5-man-nastyrelse med G. Fredrikson som direktör. 1898
—1904 drevs Dramatiska teatern utan kungl.
märke av en association på 4 personer med N.
Personne som intendent. 1904—07 drevs teatern
av Fredrikson personligen mot en år shyra av
1,000 kr. 1901 inrättades ett penninglotteri i syfte
att finansiera en nybyggnad för den kungl.
talscenen. Sista föreställningen i gamla ”Dramaten”
gavs 14/e 1907. Den nuv. Kungl.
Dramatiska teatern vid Nybroplan invigdes med
Strindbergs ”Mäster Olof” 18/z 1908. Teatern är
uppförd efter ritningar av Fr. Lillj ekvist för
en kostnad (inkl, tomt) av 6,370,000 kr och
rymmer på parkett och 3 rader 949 åskådare.
Teaterchefer i det nya huset ha varit K.
Mi-chaelson (1907—10), T. Hedberg (1910—22),
T. Svennberg (1922—28), E. Wettergren (1928
—34), O- Molander (1934—38), Pauline Brunius
(1938—48), Ragnar Josephson (1948—51) och
K. R. Gierow (sedan 1951). Bland konstnärliga
ledare från omkr. 1900 märkas regissörerna E.
Grandinson, A. Sjöberg, Rune Carlsten och Carlo
Keil-Möller samt dekorationsmålarna J. Ericsson
och S. E. Skawonius. Bland talscenens konstnärer
under samma period märkas Gust. Bergström,
John Riego, Tore Svennberg, Albin Lavén, Osc.
Johanson, Karl Browallius, Ax. Hultman, Ax.
Hansson, Anders de Wahl, Carl Barcklind, Olof
Winnerstrand, Einar Fröberg, Gösta Hillberg,
Nils Arehn, Ivar Nilsson, Elis Ellis, Ivan
Hed-qvist, Sven Bergvall, Ivar Kåge, Lars Hansson,
Gustav Molander, Uno Henning, Torsten Winge,
Kolbjörn Knudsen, Edvin Adolphson, Håkan
Westergren, Gabriel Alw, Olof Sandborg,
Holger Löwenadler, Olof Widgren, Frank
Sundström, Julia Håkanson, Augusta Lindberg, Gerda
Lundeqvist, Hilda Borgström, Valborg Hansson,
NF XIII — 2
Harriet Bosse, Astri Torssell, Pauline Lindstedt
(Brunius), Maria Schildknecht, Signe Kolthoff,
Karin Molander, Tora Teje, Märta Ekström,
Inga Tidblad, Anna Lindahl, Karin Kavli,
Hjördis Pettersson och Frida Winnerstrand. Kungl.
dramatiska teatern drives sedan 1907 liksom
operan av ett bolag genom en styrelse på 5 personer,
av vilka K. m:t utser 3, bland dem teaterchefen
med 3-årigt mandat.
Av de under 1770-talet inrättade skolorna för
sång, musik och dans existerar
Balettelevskolan ännu. Utbildningen i sång och musik
förlädes under 1800-talet småningom helt och
hållet till Musikkonservatoriet. Dramatiska
teaterns elevskola med 2- (ev. 3-)årig
kurs övertog 1889 utbildningen för talscenen, och
Kungl. teatern inrättade för att tillgodose sin
egen nyrekrytering 1913 Operaskolan. —
Litt.: F. A. Dahlgren, ”Förteckning öfver sv.
skådespel . . . och Kongl. theatrarnes personal
1773—1863 (1866): J. Svanberg, ”K. T. under
ett halft sekel 1860—1910” (2 d., 1917—18).
Kungl. teatrarnas pensionsinrättning,
pensionsinrättning för Kungl. teatrarnas artist-,
balett-, kör- och tjänstemannapersonal, vilka i regel
äro obligatoriskt anslutna till densamma. K.
grundades 1788.
Kunglig höghet, se Höghet.
Kunglig majestät (K g 1. m : t, Kongl.
m a j : t, Kungl. m a j : t, K. m : t.)
betecknar i svensk rätt de statens högsta organ, som
besluta i konungens namn, vare sig med el. utan
konungens personliga medverkan. Man skiljer
mellan K. m:t i statsrådet, i kommandokonselj,
i Högsta domstolen, i Regeringsrätten o. s. v.
Kunglig majestät och kronan, ett uttryck
av samma betydelse som kronan (se d. o.).
Kunglig Majestäts befallningshavande (vanl.
förk. K.B.), se Länsstyrelse.
Kungl. Maj:ts kansli, se Kansli.
Kungl. Maj:ts orden, se Orden.
Kungl. Maj:ts sekret, se Sekret.
Kung Orre, av folkhumorn i äldre tid skapad
figur, om vars egentliga beskaffenhet dock
ganska litet är bekant. Olof Rudbeck meddelar i sin
”Atlantica”, del 2, att bönderna firade tjugonde
dag jul bl. a. genom att uppläsa K:s mandat och
sjunga hans visa; en dylik visa finnes också
tryckt på 1600-talet.
Kung Oskars fjord, se Kong Oscars fjord.
Kungsbacka, Hallands nordligaste och minsta
stad (under landsrätt, Hallands n. domsaga, sedan
1935), på slätten vid Kungsbackaån, c:a 2,5 km
ovanför dess mynning i Kungsbackafjorden och
28 km s. s. ö. om Göteborg; 2,11 km2, 3,171
inv. (1953). — Den första uppgiften om K.
som stad härrör från början av 1400-talet.
Tvenne gånger blevo stadsprivilegierna
indragna till förmån för Varberg, men fr. o. m.
1582 har K. fått behålla dessa. 1805 hade K.
endast 384 inv., 1880 620. Först efter tillkomsten
av Göteborg-Varberg-delen av Västkustbanan
1888 utvecklade sig staden något hastigare. K.
har flera industriella anläggningar, möbelfabrik,
yllefabrik, snickerifabriker, mekaniska verkstä-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
